No description available.

No description available.

<p>Diskussionen om kunskap och lärande stannar aldrig, men för verksamma i skolan är det relevant att vara på det klara med hur kunskapsbegreppet kan förstås i skolan. Lärarens syn på kunskap och lärande bestämmer hur hon förhåller sig till sitt uppdrag och hur hon lägger upp undervisningen. Skoldiskursen kan undersökas på olika vis. I den här uppsatsen har fyra av Skolverkets publikationer analyserats. Syftet är att undersöka vilken kunskapssyn som förmedlas i texterna och vilken strävan som finns att upprätthålla eller förändra den rådande diskursen. I analysen har begreppen kunskap, lärande, skola, lärare och elev stått i centrum.</p><p>Slutsatserna av analysen är att det finns en strävan att omformulera det som i texterna beskrivs som den traditionella diskursen inom skolan. Det råder konsensus om att skolundervisningen vanligtvis utgått ifrån ett ensidigt kunskapsparadigm, men att den traditionen nu utmanas av ett nytt paradigm som definierar kunskap som någonting situerat och som skapas i interaktion mellan människor. I samtliga texter förmedlas ett sociokulturellt perspektiv på kunskap och lärande. Det som skiljer texterna åt är att de förhåller sig till de två kunskapsparadigmen på olika vis. I två av texterna argumenteras för det nya kunskapsparadigmet, medan det i de andra två finns en idé om att de två paradigmen kan föras samman.</p><p>Publikationerna fördjupar sig i begreppen kunskap och lärande. Däremot lämnar tre av de fyra texterna en djupare diskussion kring vad som ingår i lärarprofessionen om kunskap och lärande förstås som de definieras i texterna. En slutsats som också kan dras av analysen är att den didaktiska hurfrågan inte går att få svar på i publikationerna. Kanske är det decentraliseringens baksida, att Skolverkets publikationer inte behöver ta sig an de praktiska frågorna.</p><p> </p> / <p>The discussion about knowledge and learning never ends. For those who are working in school it is relevant to have a clear idea of how the term knowledge can be understood in an educational context. A teacher's idea of knowledge and learning decides what pedagogical methods she uses. The school discourse can be analysed in different ways. In this paper has a discourse analysis been done of four publications from Nation (Sweden) Agency of Education. The aim is to see what ideas of knowledge that is represented in the texts and what ambition there is to alter or maintain the current discourses. The analysis work has especially focused on the terms knowledge, learning, school, teacher and pupil.</p><p>Conclusions that can be drawn from the analysis are that there is a striving to reformulate a traditional school discourse. In the publications there is an agreement concerning that traditional teaching generally come from a one-sided knowledge paradigm that now is being challenging by a new paradigm. The new paradigm defines knowledge as something dependent of the context and that it is created in interaction between people. All four publications mediate a sociocultural perspective on knowledge and learning. The difference between the texts is the attitude they apply to the fact that there is two paradigms that have influences in the school discourse. Two of the texts argue for the new paradigm, while the other two mediate that the paradigms are complements.</p><p>The publications enter deeply into the terms knowledge and learning. However they leavethe discussion about what a professional teacher is in a school where the terms knowledge and learning is understood as it is defined in the texts. Only one of the texts gives some answers on the didactic question <em>how</em>. A conclusion that lies near in hand is that the decentralisation of school gives the Nation Agency of Education the possibility to avoid concrete questions that give useful information in teachers' professional life.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhället, med fokus på hur normer om manligt och kvinnligt framstår i mina informanters berättelser om deras vardagsverklighet. Materialet består av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.</p><p>Utgången har visat på att en avgörande faktor i informanternas liv är huruvida de bedöms utifrån kulturella föreställningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en påtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket är följden av omgivningens ständiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat på HBT- och RFSL-”världen” dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet där dominerande förståelser av manligt och kvinnligt på olika vis konstituerar verkligheten.</p>

<p>The purpose for this examination was to hear what a few (six) of the preschool teachers and child minders in preschool in Sweden would say about “why there is a need of men in preschool”, and connect t the results to different discourses and analyze the material with a purpose that the material could work as ground for an more open discussion about men in preschool.</p><p>The method for these interviews was a qualitative research interview. The interviewed persons at the time for this examination were working in preschools in the area of Stockholm.</p><p>The persons were of different gender, but the method was not to examine a difference between men and women or to generalize. The material was produced in conversations with the interviewed person one by one. The main question for the interview was “Is there a need for men in preschool? Why or why not?”</p><p>The different discourses were about the equality of opportunity, the labour market, the organization, the children, and the discourse that want to prevent men to work in preschool. All of the interviewed said that Swedish preschools need men who work there. Even though they say that, they are familiar with the discourse who wants to prevent men from working in preschool. All of the discourses seem to be familiar with the interviewed. They more or less talked about them without being questioned. The conversations resemble a variety of nuances why there should be men in preschool. The difference of men is up for discussion because the “need of men” is difficult to handle, because there are some men that are more likeable for the job. But at the same time the say we need a variety of men who works in preschool because people are different and it is good for the children to see that. The conversations were leading in more to personalities, and expectations of men. Some of them say that the gender teaching method would be more concrete if more men worked in preschool, because the children and even the teachers could face the method easier.</p><p>Why there should be more men in preschool is not a given answer, if you look at the results of this examine. Even though they all agree that there should be more men working in preschool the explanation why is reflected in different discourses. Hopefully the material will work as a ground for a more open discussion why there should be more men working in preschool. </p>

<p>The purpose of this paper was to look into how the individual has been portrayed in the different curriculums for Swedish compulsory school from the 60’s to the 90’s. This was done in order to see what type of discourse –monocultural- multicultural- or intercultural- the understanding of the individual has led to.</p><p>The purpose was divided into five questions: <em>Who is the individual in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to education in the curriculums? How is the individual portrayed in relation to society in the curriculums? What type of discourse - monocultural- multicultural- or intercultural- is mirrored in the different curriculums? Is it possible to see tendencies in the discourses that lead closer to, or farther away from, an intercultural perspective? </em></p><p><em></em>The material that was analysed consists of four different curriculums: Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80, and Lpo 94.</p><p>The method used was a discourse analytic approach based on the theory of social constructionism. The answers to the questions asked were structured with the support from definitions of monocultural discourse, multicultural discourse, and intercultural discourse, derived from Pirjo Lahdenperäs (2008) descriptions of different organizational cultures.</p><p>The main conclusion drawn from this analysis was the fact that the intercultural discourse about the individual has not been obtained. Instead, the monocultural discourse has been dominant for a long time. There have been tendencies showing a move towards a more multicultural-, or intercultural discourse in Lgr 80 and Lpo 94, but these perspectives have not been fully accomplished due to there always existing a cultural norm.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur artisterna Håkan Hellström och Ken Ring konstruerar diskurser kring maskuliniteten i sina musiktexter. Utifrån poststrukturalistiskt influerad teori kring feminism och maskulinitet görs en komparativ närläsning som bildar en tematiskt uppbyggd studie. Utifrån det för artisterna gemensamma temat <em>utanförskap</em> visar studien att utanförskapet hos <em>Ken Ring</em> är relaterat till en känsla av maktlöshet. Denna kompenserar <em>Ken </em>genom att konstruera maskulina diskurser med ett överdrivet anspråk på det som den europeiska kulturen förknippar med maskulinitet och genus. Detta kan kontrasteras mot <em>Håkan Hellström</em> som i sitt utanförskap konstruerar maskulina diskurser där ”omanlighet” och ett kärleks- och sexualitetsbegrepp där ”jaget” blir könsmässigt tvetydligt, står i fokus. På så sätt tar <em>Håkan Hellströms</em> konstruktion av maskulinitet avstånd från, utmanar och ifrågasätter genusordningens hegemoniska ideal, medan <em>Ken Ring</em> är beroende av densamma för att stärka sin maktposition.</p> / <p>This essay examines how the two artists Håkan Hellström and Ken Ring construct discourses about masculinity in their music lyrics. Based on post-structuralist theory's influence on feminism and masculinity discpilines I have made a comparative close reading, which produces a thematically structured study. A central issue is the common theme of the artist's alienation. The study shows that Ken Ring's alienation is related to a sense of powerlessness. Ken compensates for this by constructing masculine discourses that exaggerate the European culture's notion of masculinity and gender. This can be contrasted with Håkan Hellström, who in his alienation construct masculine discourses based on "unmanly practices". The "self" becomes sexually ambiguous in concepts of love and sexuality. In this way Håkan Hellström's construction of masculinity challenge the gender order's hegemonic ideals, while Ken Ring is dependent on the same order to give himself power.</p>

<p>Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet. Studien av empirin kring lagen om könsbyte resulterar i tesen att transsexualism inte enbart kan förstås som ett naturligt förekommande fenomen utan att det styrs av olika diskursivt skapade sanningar om kön, genus och sexualitet, vilka även villkorar det transsexuella subjektet. Analysens resultat är att transsexualism, precis som normerna kring kön, genus och sexualitet, är diskursivt skapat och villkorat och således är föränderligt.</p> / <p>This study is aimed at the Swedish 1972 law on transsexualism and the debate on this subject before and since then. The purpose is to test three hypotheses through three questions focused on trying to find out whether it is possible to state that transsexualism is discursively created. The theories which underlay the analysis are mainly derived from Michel Foucault’s theory on reality and truth as constructed through discourse and Judith Butler’s theory on the force of the heterosexual matrix. By analyzing historical texts in this debate I examine how acknowledged truths together discursively construct certain truths about transsexualism in relation to truths on the subject of sex, gender and desire created through the heterosexual matrix. In relation to these theories I also examine in what ways the recognized transsexual subject is constructed through the conditions in the law and diagnosis. My thesis is that the studied materials, seen as representing the Swedish dominating discourse on transsexualism, together sets the terms for and constructs both transsexualism and the transsexual subject through a set of norms on sex, gender and desire. As these norms are subject to change, so is transsexualism, and therefore transsexualism can not be understood as merely a natural condition.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan<em> är</em>,<em> bör vara</em> och/eller kan <em>innebära</em>. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. <strong>Syfte: </strong>Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. <strong>Metod: </strong>Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.</p>

<p><p><strong>Bakgrund:</strong> Koncentrationssvårigheter är ett vanligt begrepp när pedagoger ska beskriva orsaker till elevers skolsvårigheter och detta bekymmer kan yttra sig på många olika sätt. Det ställer krav på skolan att upptäcka, identifiera och förstå dessa elevers svårigheter, där kunskap och synsätt blir avgörande för hur skolan kommer att bemöta elever med koncentrationssvårigheter. För att ge eleven de bästa förutsättningarna för lärande och utveckling krävs att skolan uppmärksammar elevens svårigheter i ett så tidigt stadium som möjligt. Det blir därmed viktigt att lärare, inte minst i de tidigare skolåren, skaffar sig kunskap om denna problematik. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att skapa en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger formulerar sig kring och arbetar med åtgärdsprogram för elever med koncentrationssvårigheter. <strong>Metod: </strong>Vi har valt att i vår studie göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger som arbetar med skolår F-3 på olika skolor. Vi har också granskat åtgärdsprogram upprättade för elever i skolår F-3, där koncentrationssvårigheter finns med som en del av problematiken. Dessa åtgärdsprogram är upprättade av eller med delaktighet av specialpedagogerna. I vår tolkning och analys av vad som framkommer i intervjuer och åtgärdsprogram har vi använt oss av diskursanalys som teori och metod. <strong>Analys: </strong>Koncentrationssvårigheter beskrivs som komplext och det förekommer både skillnader och likheter i hur specialpedagogerna formulerar sig. Vår studie visar att intervjuer och åtgärdsprogram präglas av olika specialpedagogiska perspektiv och att flera olika diskurser konkurrerar om att vinna dominans. Det visar sig att det förekommer en diskrepans mellan vad som uttrycks i intervjuerna och vad som sedan skrivs i åtgärdsprogrammen.</p></p>