<p>The purpose of this study is to examine how some people who do not want children construct their identity in a context where children is the norm. The study therefore focuses on how they legitimate and present their identity in this context. 4 women and 2 men with the intention to remain childless have therefore been interviewed, and from these interviews I analyze and describe how intentional childless people construct their identity. My theoretical framework is built up by discourse psychology and gender/heterosexual hegemony theories. The thesis shows that it is hard for the intentional childless to construct their identity as once and for all given, the identity is constructed as a “norm” against the norm, as well as affected by the norm. The intentional childless in this study construct their identity by using different discourses and place themselves in a context. The use of discourses tend to describe intentional childless in a certain way, often in a good way, and here is also a rhetorical language use in practice.</p>

<p>Bakgrund: Telekomindustrin har på senare tiden genomgått en period av strukturella förändringar. Dessa strukturella förändringar har bland annat medfört fusioner och sammanslagningar av företag inom branschen. Fusioner har en inverkan på en rad olika faktorer för företag och samhällen. Att kommunicera med media är viktigt då ett företag genomgår en fusion. </p><p>Syfte: Syftet med denna magisteruppsats är att öka förståelsen för företags kommunikation under en fusion samt hur media reproducerar fusionen. </p><p>Metod: För att uppnå syftet med denna magisteruppsats genomfördes en diskursanalys av vad som skrivits om Telia-Telenor fusionen i media under 1999. Vi koncentrerade oss till stora svenska dagstidningar. </p><p>Resultat: Media fokuserade på fler aspekter i fusionen än vad de inblandade företagen tenderade att göra. På det sätt budskapen presenterades samt budskapens kontext hjälpte oss inte att uppnå en större förståelse för kommunikationen. Då både företag samt media var aktiva i debatten visade det sig att budskapens innehåll tenderade att skilja sig åt ju längre fusionen fortskred. Medierna var kraftigt influerade av en ekonomiskt rationell ideologi medan företagen tenderade att använda sig av flera olika ideologier. Aktörerna, media samt företagen, influerade eller påverkade inte varandra nämnvärt under fusionen. Dessa resultat har påvisat att media och företag befinner sig i två olika diskurser under en fusion.</p> / <p>Background: The telecommunications industry has recently been through a very changing structural period. Mergers have a significant impact on many societal aspects. Communication to the media is important during a merger. </p><p>Purpose: The aim of this thesis is to increase the understanding of corporations’ public communication in mergers and how the media reproduces it. </p><p>Method: In order to fulfil the purpose, we conducted a discourse analysis of mainly what has been written about the Telia-Telenor merger in the major Swedish newspapers in 1999. </p><p>Findings: The media focused on more aspects of the merger than the involved companies did. How messages were presented and in what context they occurred did not give us any higher understanding of the communication. When both the companies and the media were active in a topic their opinions tended to grow apart with time. The media were heavily influenced with rational financial ideology whereas the companies’ messages were influenced by a wider range of ideologies. The actors did not influence each other to any greater extent. This has lead us to believe that corporations and the media are in different discourses.</p>

<p>Debatten om islam och muslimer kretsar kring en postkolonial diskursordning som aktualiseras genom den orientaliska, essentiella och eurocentriska diskursen. Under perioden 030601-040101 är en distinktion mellan Occidenten och Orienten tydlig när islam och muslimer kommer på tal i DN och Expressens krönikor och debattsidor. Muslimer framställs genom dessa diskurser som ett hot mot svenska och europeiska värderingar och borde således hållas på avstånd. Den muslimska kvinnan presenteras som förtryckt och oförmögen att kunna frigöra sig utan hjälp utifrån. Slöjan och andra muslimska kvinnors klädesplagg tillskrivs politiska värderingar och betraktas som någonting påtvingad. Islam framställs som en religion oförenlig med demokratiska värderingar och som sammanfaller med terrorism och fanatism. Även antisemitism beskrivs som en muslimsk företeelse. Islam i media presenteras, till skillnad från andra religioner, som en ideologisk och politisk rörelse och inte som en personlig andlig tro. I debatten om islams roll i Sverige och Europa har en perspektivförskjutning skett från det reella till doktrin, där muslimer avhumaniserats som individer och tillskrivits en kollektiv identitet.</p>

<p>This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective.</p><p>The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.</p>

<p>Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Två böcker utvaldes utifrån kriterierna nämligen, Louise Boije af Gennäs bok Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorvalls Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. Ett konkret plan för utförande av diskursanalys konstruerades och utifrån detta konstruerades två övergripande diskurser med avseende på det sexuella; homo romantica och homo erotica. Homo erotica diskursen syftar till hur själva sexualiteten konstrueras medan homo romantica snarare handlar om hur samhället organiseras utifrån heterosexuella relationer. Både diskurserna bygger på heterosexualiteten som norm. Dessa diskurser bildar tillsammans den samtida sexualitetens diskurs.</p> / <p>The purpose of the following paper is to exam the discourse of sexuality in the contemporary. The thesis takes its incipience in social constructionism and its view of sexuality. Earlier scientific research is presented; the history of sexuality is touched, and different kinds of social psychological perspectives on sexuality as well. Further more, the epistemological point of attack is hermeneutic and the method qualitative. The research project that was executed, discourse analysis, took its starting-point in the social constructionism perspective. Two books were chosen from the criteria, namely Louise Boije af Gennäs’ Stjärnor utan svindel och Kerstin Thorwalls’ Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig. A concrete plan of execution of the discourse analysis was constructed and two discourses of sexuality were constructed from this: homo erotica and homo romantica. The discourse of homo erotica allude how sexuality in itself is constructed while homo romantica is rather about organization of society on the basis of heterosexual relationships. Both discourses are founded upon heterosexuality as norm. These discourses together constitute the contemporary sexuality.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis. När det gäller genus uppfattas kvinnor såväl i lag som i praxis som passiva i sexuellt avseende medan män betraktas som den sexuellt aktiva parten som tar initiativ till sexuellt umgänge. Mannen våldtar och kvinnan blir våldtagen.</p>

No description available.

Denna studie syftar till att ur ett pedagogiskt perspektiv se hur svenska Polisens lärande i specifika situationer ser ut, där konflikthantering får statuera exempel. För ökad förståelse och en tydligare bild av myndigheten presenteras inledningsvis tidigare forskning inom området samt ett avsnitt som redogör för polisutbildningen i stort. De teorier som används innefattar aspekter som socialiseringsprocesser, en ledsagande diskurs samt den hermeneutiska spiralen. Studien är gjord med kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av informanter har gjorts utifrån deras befattningar inom poliskåren. Resultatet visade att polisutbildningen kan ses som problematisk på så sätt att de styrdokument utbildningen baseras på visar hur det bör vara, men inte några explicita förhållningssätt eller praktiker. Detta lämnar ett tolkningsutrymme vilket skapar diskrepans mellan teori och verklighet, praktiken. Alla studenter har olika förutsättningar och erfarenheter (social och historisk placering) och måste i det avseendet mötas på olika sätt för att tillgodogöra sig den förmedlade kunskapen på bästa sätt. De praktiska inslagen under utbildningen måste vara generaliserade och förenklade, och delarna kan då uppfattas som svåra att sättas in i en helhet utifrån den hermeneutiska spiralens princip. Polishögskolan blir då en plats där det är ”talet om” poliser och deras uppdrag som förmedlas, och studenten lär sig att agera i egenskap av polis, inte att bli polis. Där skapas en attityd till styrdokumenten och ett kollektivt sätt att förhålla sig, något som vi valt att kalla för ”hållning”. Hållningen har visat sig vara tudelad, en är polisrollen och en är kårandan. Dessa ses som två delar av samma lärandeprocess. De är inte varandras motsatser, utan är olika uttryck för lärandet och polisfunktionen. Konflikter och konflikthantering har visat sig utgöra en stor del av polisernas självbild. Utbildningen förmedlar även i detta avseende den allmänna förklaringen vilket utvecklar en reflexiv hållning till konflikter, vilken omprövas och omsätts till ny kunskap i kontakt med fältet. / This study aims to look at Swedish police officers learning in specific situations, where their handling of conflicts represents our main example. The police department and its work is based on a combination of laws and political deeds. In addition to this the individual police officer has to adapt and form an attitude towards official deeds of conduct. The study relies on six interviews with police officers whose positions varied. By using theories regarding socialisation processes, accompanying discourse and the hermeneutic spiral/circle our analysis shows that the education can be seen as problematic in regards to their focus on theoretical and non-practical education. The respondents regard policing as a vocational training, and it is therefore hard to combine the theoretical training when in practical work.

This bachelor thesis is based on how the two cultural institutions in Sweden have been working onincreasing physical accessibility. Based on the three objectives specified by the Swedish Kulturrådet(Swedish Arts Council). These points are 1.forming a workplace strategy, 2. Work to remove simpleobstacles in buildings and 3.Improved Web access in regard to the accessibility for physically disabled.The work regarding the accessibility goals is set on the time frame 2011-2016. The institutions studiedin this paper are Wermland Opera and Västanå Teater and how the two institutions have worked toimplement the three objectives and how the discussion about the accessibility within the two theaters hasbeen organized.The method of information gathering in this paper has been interviews with representatives from the twotheaters. The interviewees all have different roles within the institutions, both musicians, marketers andadministrative personnel have been interviewed. And the analysis in the paper is based on discourseanalysis and discourse theory, this to show how the two institutions create and maintain the discoursessurrounding accessibility in institutions buildings.The results of the paper have shown that both institutions have made a considerable effort inimplementing the goals set by the Kulturrådet. In comparison between the two institutions WermlandOpera has a much more active discussion in regard to accessibility and the work that they can do. Bothin their theater productions and in the buildings they work within. Västanå Teater has a much more “dayto day” way of handling the work with accessibility in regarding to both the personnel and the buildingsthey work in.

This study aims to analyze the current discourse on citizen’s dialogue and its link to deliberative democracy, with hope to find that it is taken for granted in dialogues with citizens at local government level. The aim is to show, with a discourse analytical approach to the current democratic renewal in Swedish municipalities, how the discourse is designed and what is reproduced or restructured through printed texts published by the SKL. This by finding what is seen as truth or a form of objective reality in the deliberative democratic discourse and by analyzing the reproduction of the same. The purpose may also partly be considered creating an understanding of how this relates to or what effects this has in the discursive and social practice, as well as in seeing what consequences it can bring. Citizen´s dialogues are becoming more common. Powerful actors like SKL encourage Swedish municipalities to implement the dialogue in the organization. Information about the positive effects is spreading, while unintended consequences are not given any room at all. This can be seen as a social problem, a lack of awareness about the discourse and its social consequences or changes. Structural inequalities are reproduced by SKL publications, which give this study social relevance. The results also indicate that citizen´s dialogues have a connection to deliberative democracy yet still differ in several categories.