This study examines negative issues that cannabis users have experienced associated with cannabis use. The author made qualitative interviewsto unveil four cannabis users’ life stories. These stories were analyzed through the discourse psychologicalperspective interpretive repertoirein order to explore and identify analogies among the users. The author found that the respondents, despite their seemingly diverse backgrounds and personalities, carry a collective repertoire of similar experience and reasoning around cannabis and society which can be defined as a cannabis discourse; a discourse grounded in facts as well as speculations, arguments which separately may seem reasonable but altogether often appear contradictory, and real-life anecdotes that sometimes reflect paradoxical conclusions. It's suggested that the respondents, through their repertoire, construct and maintain this discourse while social stigma and legal retaliation strengthens it. These findings may be useful for social workers in order to understand cannabis users’ situation, societal vulnerability and sometimes controversial values, including the origins of such.

Abstract Författare: Liselott Holst Titel: Studie- och yrkesvägledares yrkesidentiteter- En intervjustudie med några verksamma studie- och yrkesvägledare på grund- och gymnasieskolan Masteruppsats: 91 – 120 hp Handledare: Niklas Gustafson Pedagogiska Institutionen   Bakgrunden till denna uppsats är att det riktats en hel del kritik mot skolans studie- och yrkesvägledning av bl.a. Skolverket. Ur dessa rapporter framkom bl.a. kritik mot att det idag finns stora skillnader i kvalitet mellan olika kommuner och olika skolor när det gäller skolornas studie- och yrkesvägledning. En förklaring till dessa kvalitetsskillnader är att det enligt skollagen finns en stor frihet för den enskilda skolan att själv bestämma över innehållet och organiseringen av skolans studie- och yrkesvägledning. Tydligare riktlinjer för hur skolans studie- och yrkesvägledning ska bedrivas har därför framförts. Uppsatsens syfte är att studera hur några verksamma studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan talar om sig själva och sitt yrke i relation till den egna arbetsplatsen. Min teoretiska utgångspunkt är diskursanalys och social jämförelseteori och jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Ur resultatet av det empiriska materialet har jag kunnat identifiera en diskursordning för vägledare på grund- och gymnasieskolan. Inom denna diskursordning finns olika åsikter bland respondenterna i studien bl.a. när det gäller arbetsuppgifter som ligger utanför vägledarens egentliga yrkeskompetens. Diskursen om ”mångsyssleri” är den mest framträdande diskursen i denna studie. Ett annat intressant resultat är att personligheten är viktigare än yrkesgrupp när det gällde frågor om samarbete och känsla av tillhörighet med andra yrkesgrupper på den egna arbetsplatsen. I intervjuerna framkom också att det finns ett önskemål bland några av respondenterna om ökad reglering och tydligare riktlinjer för skolans studie- och yrkesvägledning medan andra värdesätter ett större handlingsutrymme för den egna verksamheten. / Author : Liselott Holst Title: professional identities of guidance counselors - A interviewstudy with some active guidance counselors in elementary and secondary school Master Thesis : 91 - 120 hp Supervisor: Niklas Gustafson Department of Education The purpose of this thesis is to study how some active guidance counselors in elementary and secondary school are talking about themselves and their profession in relation to their own workplace. My theoretical starting point is discourse analysis and social comparison theory, and I have used qualitative interviews using an interview guide. From the result of the empirical material I have been able to identify a discourse scheme for counselors in elementary and secondary school. Within this order of discourse are different opinions among the respondents in the study, including when it comes to tasks that are outside the counselors' actual professional competence. The discourse of "versatile artist" is the most prominent discourse in this study. Another interesting result is that personality is more important than profession when it came to matters of cooperation and sense of belonging with other professionals in their workplace. The interviews also revealed that there is a desire among some respondents about increased regulation and clearer guidelines for school guidance and counseling, while others value the greater latitude for their own operations.

Denna studie har som syfte till att undersöka två dagstidningars och tre resetidningars framställning av Dark Tourism samt ta reda på vilka skillnader och likheter framställningarna har. Målet är även att finna en djupgående uppfattning av Dark Tourism och de olika perspektiven och gemensamma dragen som finns i artiklarna. Det empiriska materialet består av 25 artiklar varav 15 stycken kommer från dagstidningar och 10 stycken kommer ifrån resetidningar. En kritisk diskursanalys har tillämpats som metod i denna studie och resultaten visar att två olika diskurser, varav den ena är melankolisk och den andra är sangvinisk, präglar tidningsgenrerna. Det framgår även att diskurserna som råder i tidningarna kan ha en stor påverkan på människors uppfattning av fenomenet Dark Tourism. / This study aims to examine two daily newspapers and three travel magazines’ production of Dark Tourism, and find out what differences and similarities the petitions have. The aim is also to find an in-depth understanding of Dark Tourism and the different perspectives and common features found in the articles. The empirical material consists of 25 articles, of which 15 were from daily newspapers and 10 come from travel magazines. A critical discourse analysis has been applied as a method in this study and the results show that two different discourses, one of which is melancholic and the other is sanguine, characterizes these journal genres. It is also clear that the discourses that prevail in the newspapers can have a big impact on people's perception of the phenomenon of Dark Tourism.   Keywords: Dark Tourism, Discourse, Newspaper Articles, Critical Discourse Analysis, Media

The aim of this study was to examine how state representatives prepared domestic violence, regarding the economic consequences of women exposed to violence. In order to achieve a profound and comprehensive view of the governmental keyfigures discussion we performed five interviews and studied selected governmental preparatory works between the years 1995-2015. We used theory on social construction as an approach and certain themes were more regular in our empirical material, which we compiled in three different discourses. According to our empirical material the economic situation of women exposed to violence is caused by inequality and gender power structure. The solution given by state representatives are referred to the municipality and social services. But despite these results, our main result is the silence. Conclusively, this study displays, private economic consequences of combined women are not given much attention in state representatives preparation of domestic violence.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnkonventionen och värdegrunden konstrueras i förskollärares berättelser om förskolans verksamhet. Empiriinsamling har skett genom tre stycken fokusgruppsamtal med sex deltagande pedagoger, samtalen är ljudinspelade och därefter transkriberade. Studiens metodologiska ansats och analysverktyg bottnar i socialkonstruktionism och diskurspykologi. Analysens fokus ligger på att studera förskollärarnas retorik samt de tolkningsrepertoarer och diskurser som framkommer där. I resultatet av studien framkom flera olika tolkingsrepertoarer och diskurserna Framtid, Mångkultur och förhållningsätt. Resultatet presenterar en strävan hos pedagogerna att implementera och arbeta medvetet med barnkonventionen och värdegrunden i förskolansverksamhet.

Länge har den medicinska diskursen dominerat med närmast ensamrätt att förstå och förklara ”avvikande” beteenden och det förhållande till kroppen som av dessa följer. Antingen har ätstörningar förklarats med hänvisning till individens biologiska förutsättningar eller, i enlighet med mer sociokulturella intressen, som ett slags resultat av samhällsstrukturers obevekliga makt. I flera av de studier som ligger till grund för denna uppsats kan man skymta något som Megan Jane Warin diskuterar i sin doktorsavhandling Becoming and Unbecoming. Nämligen att man kan närma sig en förståelse för anorexi genom att betrakta själva tillståndet till den sjukes egna kropp som dynamiskt – som samtidigt präglat av närhet och avstånd. Det är denna öppning som föreliggande uppsats utgår ifrån och med hjälp av ett retoriskt perspektiv försöker precisera och fördjupa. I en analytisk diskussion undersöks hur kvinnokroppen diskursivt konstrueras för att begripliggöras i samtidigt personliga och offentliga rum, samt hur konsekvenserna av detta manifesteras i två fenomen på nätet som rör kvinnor och kvinnors kroppar. Med hjälp av Judith Butlers teorier om begriplighet, subjektskapande och kroppens roll däri, samt Michel Foucaults teorier om den makt som subjektet både utövar och underställer sig samtidigt, närmar jag mig en förklaringsmodell som närmast kan liknas vid ett gummiband – där den kamp mellan närhet och avstånd som tidigare forskare refererat till specificeras till en kamp mellan intern begriplighet och kontroll.

No description available.

The aim of this study was to examine the existing discourse of assault in Aftonbladet from the years 2012 and 2013. We have studied news articles and analysed them by using discourse analysis as theory and method.The study shows that the portrayal of perpetrators and victims in assault cases tend to differ depending on gender. The women is portrayed as weak and part of a homogeneous group while the man is portrayed as dominant and offered a more individual role. The study also shows that the normative group is separated from the deviate groups in society. The analyze show that media, through this representation, maintains the normative power in society. A power where the normative group and men are superior to women and the deviate society groups.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010).   Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har. Det pågår först och främst två diskurser, den matematiska och den vardagliga. Diskurserna etableras utifrån olika sociala och sociomatematiska normer som styr undervisningen. Traditioner och förväntningar påverkar undervisningen och den påverkan verkar vara starkare än forskningsrön eller nya styrdokument. / The study examines how mathematical concepts established in the discourse in the classroom and how teachers plan for, implements and processes mathematical concepts. The study's purpose is to study how teachers deal with mathematical concepts in teaching from a special education perspective. Based on the study's approach chosen two qualitative data collection methods. To this inserts Selander & Kress´s (2010) formal learning design sequence and Halliday´s (2004), three meta-functions and an institutional function (Boistrup- Björklund, 2010).   The study shows that procedural knowledge has a big place in teaching.  Teachers deal with concepts in passing and not thinking about which part the linguistic expressions have. There are primarily two discourses ongoing, the mathematical and the everyday, the discourses are established based on various social and socio-mathematical norms that effects the teaching. Traditions and expectations affect the teaching and the effect seems to be stronger than research findings or new policy document.

Detta är en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för våldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser får i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument från regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsättningar och spänningar både inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrågan blir otydlig och ansvaret förskjuts från staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. När jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att våldsutsatta kvinnor är en oönskad målgrupp med låg status och låg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en självklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna står för en övervägande majoritet av det skydd som finns tillgängligt för våldsutsatta kvinnor. Dessutom nämns aldrig alternativet att skyddade boenden till övervägande del skullekunna drivas med kommunala eller statliga medel. Konsekvensen av dessa diskurskonstruktioner är att våldsutsatta kvinnor tvingas förlita sig på det skydd som erbjuds av frivilligorganisationer med bristande resurser och utan krav på utbildad personal. Dessutom nödgas den kvinnliga personalen till att arbeta gratis. Jag hävdar att det finns starka patriarkala krafter som tjänar på att situationen förblir oförändrad.