The library is a place to meet other individuals and exchange information. This study is connected to the exchange of information between individuals and groups from varying cultures and backgrounds in an intercultural setting – the library. The library have a set of laws and guidelines they should follow which lead to the question of whether they do or not?  Furthermore, in unison with the question raised above, this study was conducted to research the connections, differences and diversities within and between discourses connected to the library. In order to possess a greater knowledge regarding laws and guidelines a library manifest and the Swedish library law was examined. Additionally, two discourses were constructed after thorough and meticulous reading, one of theory, containing laws and guidelines while the other discourse was of practical work derived from the statements of librarians through interviews. The analysis was split into two parts and done with critical discourse analysis, derived from Fairclough, and rational choice-theory as tools. During the first analysis three different themes were identified and brought forward to be used as the basis. The results from the first analysis formed two other prominent themes used in the second analysis. After the analysis was conducted and the material thoroughly inspected and interpreted the study arrived at its final conclusions. The result showed, among other things, a great lack of implementation between the two discourses and specifically so in the implementation of guidelines from the theoretical discourse in the practical discourse.

Denna kvalitativa forskningsstudie grundas i tidigare systematiska litteraturstudie. Aktuell studie syftar till att undersöka elevers användande av språkförmågorna, läsa, skriva, tala, lyssna och samtala, vid arbetet med matematikuppgifter med text. Frågor som besvaras i studien är vilka språkförmågor som används och hur de används i lösningsförfarandet. För att studera ämnet och kunna besvara frågeställningarna har deltagarna bestått av tolv elever i årskurs 3 från två skolor. Eleverna har i par genomfört en matematikuppgift med text. Processen spelades in och samtalen transkriberades för vidare analys med diskursanalys som metod. Ett kategoriseringsschema med tillhörande frågor fylldes i för att kunna utmärka diskurser som sedan utgjorde resultatet. Resultatet innehåller fem diskurser som synliggör språkanvändandet vid lösningsförfarandet. Det visar att eleverna använder samtliga språkförmågor men i olika utsträckningar. Lyssna och läsa har visats betydande vid förståelse, likaså tala och samtala, vilka även är avgörande för reflektion och resonemangsförande. Språkförmågan skriva används i minst utsträckning och visas enbart användbar vid förtydligande när eleverna skriver svaret på uppgiften.

Under många år har islam som religion varit ett omdiskuterat ämne i Sverige. Det finns många faktorer som påverkar hur vi uppfattar religionen i sin helhet. Beroende på vilket samhälle eller tid vi lever i så kommer uppfattningen att variera och diskurserna kommer att förändras genom detta. Tidigare forskning har visat att islam ofta framställs utifrån stereotypiska föreställningar där utövarna ses som annorlunda och en tro att det en rätt form av islam. Syftet med föreliggande studie är att se vilken framställning av islam i uppslagsverk som är dominerande genom tiden och se hur språket förändras eller förblr detsamma beroende på under vilken tid som uppslagsverket var författat. Detta gör att en kritisk diskursanalys utgör metoden för hur jag tolkar framställningen av islam i fem uppslagsverk. Den teoretiska anasatsen består av en postkolonial teori utifrån Saids beskrivning av orientalism tillsammans med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt och Otterbecks undersökning av diskursers förändring över tid. Resultatet visade att den orientaliska framställningen var genomgående framförallt i de äldre uppslagsverken där religionen framställs som sträng, fatalistisk, stereotypisk och oföränderlig och som ett typiskt österländskt fenomen utan koppling till väs. De senare verken har kvar en viss stereotypisk framställning men med en nedtonad orientalistisk diskurs. Jämställdhets och mångkultursdiskurser var två delar som var utmärkande för de senare verken men som hade en nedtonad roll i de tidiga verken. I övrigt var det tydligt att de senare verken fokuserade mer på kulturen och lärorna i islam och de tidiga verken var centrerade till den historiska och teologiska utvecklingen.

No description available.

No description available.

Objektet för denna uppsats är att, genom 2010-tals-fenomenet normcore, belysa hur det i en västerländsk samtidskontext (2010-tal) går att närma sig subkultursbegreppet. Normcore är en attityd vilken trendprognos-gruppen K-HOLE i sin rapport ”Youth mode: A Report on Freedom” (2013) presenteras som en anti-attityd, vilken utgår från anonymitet och anpassningsbarhet. Detta som en reaktion på ungdomens strävan efter originalitet och autenticitet. Istället för en coolhetsnorm där man sticker ut gestaltas denna coolhetsnorm snarare av att vara en del av grupp genom att smälta in; alltså en slags attack mot subkulturer inifrån. Genom en diskursanalys av dags- och tidskrifter behandlas normcore som ett flytande fenomen, vilket under dess snart femåriga livslängd (2018) konstruerats efter flertalet representationer. Denna diskursanalys av normcore ställs sedan i relation till tidigare forskning om hipsterdiskursen och subkulturbegreppet. Detta för att i uppsatsens kärna utveckla en teori om ”subkulturens dialektik” i en västerländsk samtidskontext (2010-tal).

Friskvård inom företag och dess effekter är väldokumenterat inom forskningen, och organisationer har under de senaste åren satsat mycket pengar på att upprätthålla friskvårdsarbetet. Ett universellt argument verkar vara att detta gör att lönsamheten i verksamheten ökar. I denna studie undersöktes hur friskvården ser ut i en kommunal verksamhet sett ur ett diskursanalytiskt och självstyrningsperspektiv. Detta var intressant eftersom den kommunala verksamheten styrs av politiska riktlinjer, samtidigt som den är skattefinansierad. En ytterligare anledning att studera detta var att kommunal sektor generellt sett hade fler sjukskrivningar än privat sektor. Mer specifikt syftade studien till att förstå hur avdelningschefer uppfattar friskvård i den egna verksamheten, hur processer ser ut för chefers arbete med detta, samt hur de skulle vilja att den framtida utvecklingen ser ut. Detta åstadkoms genom kvalitativa intervjuer med nio kommunala avdelningschefer. Några viktiga resultat var att organisationen använde friskvårdsförmåner för att locka och behålla medarbetare, samt för att respondenterna uppfattade en extern press från samhället att ta ett visst ansvar över sina medarbetares hälsa. Hur cheferna arbetade med att motivera sina anställda var något av en balansgång. De flesta tyckte det var viktigt att motivera och skapa goda förutsättningar för medarbetarna, medan de ansåg att det inte var möjligt att styra dem för mycket eftersom friskvården bedrivs på fritiden. Därför var ett av utvecklingsförslagen som uppkom att integrera friskvården på arbetstid. På detta sätt skulle cheferna få bättre kontroll och kunna ställa högre krav på sina medarbetare att faktiskt använda sig av friskvårdsförmånerna.

The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

This diploma thesis is focused on identifying the image of excluded localities in media discourse. During the recent few years, the media have been forming the views of the majority population of the Roma minority, while the concept of social exclusion in the Czech Republic has been used most often in relation to the localities inhabited mostly by the members of the Roma minority. Excluded localities have become a very hot topic in the media and the media have been presenting excluded localities as problematic in terms of unemployment, poverty, maximum use of social welfare by their inhabitants, housing problems, crime, organized crime, disorder and problems with school attendance of the children.

Tidigare forskning visar hur anställningsbarhet är ett föränderligt fenomen som fått ökad betydelse på den svenska arbetsmarknaden. Anställningsbarhet kan förstås som en diskurs i samhället gällande hur en individ bör vara för att få arbete, kunna behålla det samt kunna få ett nytt om situationen kräver det. Individer som inte ryms inom diskursen för vad som anses anställningsbart riskerar att exkluderas från arbetsmarknaden. I rekryteringsprocessen operationaliseras anställningsbarhet och rekryteraren har makt att definiera vem som är anställningsbar. Syftet med studien är att genom rekryterares upplevelser analysera anställningsbarhet och dess påverkan i rekryteringsprocessen samt undersöka huruvida rekryterares förhållningssätt till fenomenet reproducerar eller utmanar diskursen om anställningsbarhet. Studien genomfördes med ett kvalitativt angreppssätt med semistrukturerade intervjuer. Vidare har studien tagit fasta vid Foucaults konceptualisering av styrningsrationaliteter och relationell makt samt Becks teori om individualiserad riskhantering i det moderna samhället, vilket empirin analyserats utifrån. Resultatet visar att rekryterarnas uppfattning om anställningsbarhet kan förstås i termer av att uppfylla formella krav, uppvisa önskvärda personliga egenskaper samt hålla sig attraktiv på arbetsmarknaden genom att vara flexibel. Uppfattningen tyder på ett individualiserat ansvar för anställningsbarhet. Anställningsbarhetsdiskursen upplevs påverka bedömningen i rekryteringsprocessen i form av ett sorteringsverktyg, där individen konstrueras som anställningsbar respektive icke anställningsbar. Till följd av diskursens påverkan i bedömningen kan rekryterarnas förhållningssätt förstås reproducera den rådande diskursen om anställningsbarhet, snarare än att utmana den.