Anledningen till varför jag valde att just skriva om läs- och skrivsvårigheter är dels att fenomenet förekommer ute i skolan och dels att jag som lärare förväntas vara kompetent på området och inte minst kunna hantera det praktiskt. Mitt syfte är att i en deskriptiv litteraturstudie ge exempel på konkreta metoder för hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter i klasserna 4-6 om man är vanlig klasslärare och då inom ramen för klassrumsundervsining. Mina övergripande frågor är: - Vad är läs- och skrivsvårigheter? - Hur yttrar sig läs- och skrivsvårigheter i skolan? - Vad finns det för olika metoder att använda sig av som vanlig lärare för att underlätta skolarbetet för elever med läs- och skrivsvårigheter? På slutet i diskussionsavsnittet tar jag upp vilka metoder jag kan tänka mig att använda mig av i mitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet av denna litteraturstudie är att jag tycker mig ha fått en större inblick i hur man kan arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter och att jag är en bit på väg men inser också att det i praktiken är eleven i fråga som får visa vägen för hur vi ska arbeta...

Orientador: Marilisa Mantovani Guerreiro / Tese (doutorado) - Universidade Estadual de Campinas, Faculdade de Ciencias Medicas / Made available in DSpace on 2018-08-15T13:01:17Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Boscariol_Mirela_D.pdf: 3474565 bytes, checksum: fe5a39b063ae82822e086a45293c4311 (MD5) Previous issue date: 2010 / Resumo: A síndrome perisylviana (SP) refere-se a manifestações clínicas decorrentes de lesões na região perisylviana ou opercular. Caracteriza-se pela presença da polimicrogiria, uma malformação do desenvolvimento cortical em que o padrão normal de giros é substituído por múltiplos microgiros ao redor da fissura sylviana, agrupados e com sulcos pouco pronunciados entre eles, podendo ser vista em exame de neuroimagem. Estudos sugerem que distúrbios de linguagem e aprendizagem podem fazer parte desta síndrome, cuja clínica varia desde quadros específicos de linguagem até quadros mais amplos envolvendo sinais pseudobulbares e epilepsia. As áreas do processamento auditivo, representado por complexa resposta envolvendo habilidades corticais interconexas frente a um estímulo sonoro, podem estar comprometidas devido à proximidade com a fissura sylviana. Dessa forma, este estudo teve por objetivo avaliar os aspectos da linguagem, leitura e escrita e do processamento auditivo na SP e em escolares com ressonância magnética normal e correlacioná-los aos achados neurológicos, neuropsicológicos e de neuroimagem. Foram avaliados escolares com histórico de distúrbios de linguagem ou aprendizagem em presença de polimicrogiria perisylviana e em presença de neuroimagem normal, sendo submetidos a avaliações neurológica, neuropsicológica e fonoaudiológica, a qual incluiu avaliações de linguagem, leitura, escrita e processamento auditivo. Os resultados mostraram que o distúrbio específico de linguagem e os distúrbios de aprendizagem podem coexistir com o distúrbio do processamento auditivo e que os escolares com malformação do desenvolvimento cortical podem apresentar alterações neurolingüísticas mais significativas, concluindo que o córtex polimicrogírico pode se apresentar funcionalmente anormal e que as malformações corticais quando presentes devem ser consideradas fatores de risco para os distúrbios específicos de linguagem, distúrbios de aprendizagem e do processamento auditivo / Abstract: Perisylvian syndrome (PS) comprises a variety of clinical manifestations due to lesions on the perisylvian or opercular regions. Bilateral perisylvian polymicrogyria is a malformation of cortical development characterized by excessively small gyri seen around the Sylvian fissure on magnetic resonance imaging. Studies suggest that language and learning impairment may be part of this syndrome, whose clinical may vary from specific language impairment to the severe cases involving pseudobulbar signs and epilepsy. The areas of auditory processing, a complex set of interdependent cortical abilities due to a sound stimulus, may be compromised because perisylvian areas harbor the auditory processing function. Thus, this study was to evaluate language, learning and auditory processing abilities in PS and in children with normal magnetic resonance imaging and associates them with the neuropsychological, neurological and neuroimaging findings. Children with a history of language and learning impairment in the presence of perisylvian polymicrogyria and in the presence of normal neuroimaging were assessed with neurological, neuropsychological and assessments of language, literacy and auditory processing. The results showed that the specific language impairment and learning disabilities can coexist with auditory processing disorder and children with malformation of cortical development may have more significant neurolinguistic deficits. Our study concluded that the polymicrogyric cortex can be functionally abnormal and display that cortical malformations if present should be considered risk factors for the specific language impairment, learning impairments and auditory processing disorders / Doutorado / Ciencias Biomedicas / Doutor em Ciências Médicas

Användningen av mobila enheter, det vill säga smarta mobiltelefoner och surfplattor ökar ständigt och det nya mediet ställer helt nya krav på användbarhet och användarvänlighet. Vi tror att personer med funktionsnedsättning glöms bort i de nya smarta enheterna och att tillgängligheten i dessa enheter inte prioriteras och utvecklas tillräckligt bra. Syftet med denna C-uppsats i informatik är att undersöka på vilket sätt röststyrning och text-till-tal i mobila enheter påverkar användbarheten, främst för personer med läs- och skrivsvårigheter men även generellt sett för alla typer av användare, och att belysa vilka problem och begränsningar som upplevs vid utveckling av röststyrningsapplikationer. För att undersöka detta utvecklade vi en applikation till Android-enheter som använde både röststyrning och text-till-tal-funktioner. Denna applikation gjorde vi sedan tester på för att besvara vår frågeställning och vårt syfte. Vi fann att utvecklingen av en ständigt lyssnande applikation var svårare än vad vi först trodde och att utveckling för Android inte hade stöd för ljudigenkänning. Den röststyrning som fanns som stöd var en serverbaserad ord-igenkännare som försökte tolka ljudinmatningen till ett eller flera ord. Med lite brytning eller dialekt var risken för feltolkning stor. Vår slutsats blev att röststyrning och text-till-tal till viss grad ökar användbarheten för personer med läs- och skrivsvårigheter. Fastän läsmomentet av testet gick fortare än röststyrningen för samtliga testpersoner tyckte de flesta av de med läs- och skrivsvårigheter att röststyrning var att föredra.

Studien belyser och diskuterar hur undervisning i engelska inom grundskola och gymnasium samt antagningsregler till högskola kan påverka möjligheten att utbilda sig i tekniska ämnen för personer med dyslexi. Studien belyser att det finns en hel del som tyder på att undervisningen i engelska i grundskola och gymnasium ofta inte är anpassad till de elever som har fonologiska svårigheter, och att detta kan få avgörande betydelse för deras framtid. I en första delstudie görs en enkätundersökning bland engelsklärare i grundskola och gymnasium för att se om de har goda möjligheter att undervisa elever med dyslexi. Undersökningen visar bland annat att det har funnits brister på lärarhögskolor när det gäller utbildningen om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. 81 % av de 33 lärare som har engelska i sin utbildning svarar att de inte har fått kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi som hjälper dem i undervisningen i engelska. Undersökningen visar också att flera kommuner inte ger lärarna den fortbildning de behöver och att många lärare upplever en vardag med tidsbrist, för få alternativa verktyg och för stora undervisningsgrupper. I en andra delstudie belyses framgångsfaktorer i engelska för elever med dyslexi. Fyra högskolestudenter som har dyslexi djupintervjuas, samtliga går fjärde året på utbildningen till civilingenjör. Två av studenterna har MVG i engelska B från gymnasiet och två har inte läst engelska B. I en tredje studie görs en jämförelse mellan gymnasiebetygen i engelska för 30 studenter med dyslexi på civilingenjörsprogrammet och en kontrollgrupp. Studien visar bland annat att det är 10 % av dyslektikerna som inte skulle ha kommit in på utbildningen på grundval av sina betyg om de hade sökt hösten 2010 när det är nya antagningsregler med högre språkkrav.

This exam essay will look at dyslexia, dyscalculia and the connections that may exist between these two phenomena. My purpose, from the beginning, was to investigate if there might be any connections between dyslexia and dyscalculia, or if the consequences that appear as a result of dyslexia, might lead to problems and difficulties in mathematics.    I found it very hard to find literature that deal with dyscalculia, both as a subject of its own and together with dyslexia. Therefore, I was more or less forced to focus on difficulties in mathematics as a result from dyslexia.    From what I have found, dyslexia and dyscalculia cannot be connected, at least not without more research on the subject. Two consequences; an impaired short-term memory and also an impaired spatial ability are both common, both for persons with dyslexia and for persons with dyscalculia. Other than these, there are no connections, apart from the difficulties in mathematics that are directly, or indirectly, caused by dyslexia.

Sammanfattning Detta är en uppsats som handlar om hur några studenter i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi hanterar olika läs- och skrivsituationer och hur de kämpar vidare trots sitt funktionshinder. Att ha dyslexi är som att köra bil med handbromsen i, det går men det går åt mycket mer energi och är inte bra i längden. Syftet är att studera de faktorer som kan göra att studenter i läs- och skrivsvårigheter kan övervinna skriftspråkliga hinder och väja att studera vidare. Uppsatsen är skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation läs- och skrivsvårigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftspråkliga svårigheterna på olika sätt. Denna kunskap tror jag är mycket värdefull för elever, föräldrar, lärare och till viss del även skolledning för att kunna höja läs- och skrivkunnigheten. Dagens samhälle förutsätter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftspråket för att kunna delta i samhället som aktiva och demokratiska medborgare. I uppsatsen presenteras en mängd faktorer som förebygger läs- och skrivsvårigheter eller fungerar som hjälpmedel att ta sig över de hinder som läs- och skrivsvårigheterna medför. Individens föreställningar om sig själv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv är de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter.

Denna kandidatuppsats är en kvalitativ undersökning inom det specialpedagogiska området av hur dyslexi lyfts fram i specialpedagogutbildningars kurslitteratur. I vår uppsats har vi undersökt kurser och kurslitteratur vid fyra högskolor och universitet. Vi har gjort en innehållsanalys av kurslitteraturen för att synliggöra hur dyslexi definieras i de undersökta specialpedagogiska programmen. Vår frågeställning lyder: Hur definieras dyslexi i de specialpedagogiska utbildningarna? Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av dyslexi i fyra specialpedagogiska utbildningars kurslitteratur? I den empiriska delen redogör vi för de fyra utvalda högskolorna/universitetens kurslitteratur som vi funnit relevant utifrån sökord vi använt. Resultatet av vår undersökning visar att dyslexi som ett renodlat fonologiskt problem är det mest dominerande vid två undersökta lärosäten. Detta enligt den kurslitteratur som matchat våra sökord. Vid två lärosäten kunde vi inte finna någon definition eller förklaring till dyslexi eftersom ingen kurslitteratur matchade våra sökord.

Dagens samhälle lägger stor vikt på individens förmåga att ta till sig information i form av text men då mellan 5-8% av Sveriges befolkning beräknas lida av läs och skrivsvårigheter blir detta snabbt ett stort problem. Det faktum att dyslexi är ett dolt funktionshinder som kan ta tid att upptäcka hjälper inte de drabbade utan kan istället leda till sviktande självförtroende och låg studiemotivation.   Därmed finns det ett behov för nya screeningverktyg som kan upptäcka dyslexi tidigt, det ide som specifikt är på frammarsch är att göra detta genom spel. Det är detta problem som denna studie har fokuserat på att lösa. Genom en serie på 16 kvalitativa intervjuer och 15 förebildsanalyser har författaren producerat en kravspecifikation för ett spelbaserat screeningverktyg, en sammanfattning på vad ett sådant spel bör ta hänsyn till och hur barn uppfattar spel. Studiens resultat sammanställdes inte bara i den tekniska kravspecifikationen utan ger även inblick i barnens åsikter samt mer praktiska förslag till ett tänkt screeningverktyg. / In the modern world there is a great emphasis on the individuals ability to partake in written information; however, as there is between 5% and 8% of the Swedish population that suffers from a learning disability, this can quickly become a problem. The fact that Dyslexia is hard to detect early on adds to the burden of those affected and can even lead to low self-esteem and failing motivation to study.   Therefore, there is a need for new screening tools that can detect dyslexia early, an idea centered on a game for such a tool is what this study has chosen to focus on. The viability of such a game has been tried through a series of 16 qualitative interviews and 15 benchmarking analyses. The author makes the case for the requirement specification such a game based screening tool will have, what must be considered in its development, and how kids reflect upon games.   The requirement specification presented in the results serves not only as a basis for a screening tool but also gives valuable insight into the opinions of children on the topic of gaming and provides the more practical suggestions for the tool itself.

During the period of this project I have programed a web site in php4, and also built the database in MySQL. The purpose with the projekt is to create a common web site for the various activities in the different churches located in the area of Örnsköldsvik. In my project I have chosen to try to find a structure of programming that fits my needs as a dyslexic. In the essay you can find a more thorough description of my procedure and the structure that I have chosen to use. / Under kandidatarbetesperioden har jag programmerat en webbsida i php4 samt byggt databasen i MySQL. Syftet är att skapa en gemensam sida för de olika kyrkornas aktiviteter i Örnsköldsviksområdet. I mitt arbete har jag valt att försöka finna en programmeringsstruktur som passar mina behov som dyslektiker. I arbetet finns en mera grundlig beskriven av mitt tillvägagångssätt och över den struktur jag har valt att använda.

Det här arbetet innefattar webbtillgänglighet med avseende hur väl ett antal utvalda universitet och högskolor följer de riktlinjer för personer med läs- och skrivsvårigheter. Problemet med att inte ha en webbtillgänglig webbplats är att en stor grupp av personer som går miste om innehållet. Det är dessutom inte bara personer med läs- och skrivsvårigheter som blir drabbade, utan det är även personer med andra livssituationer som drabbas. Syftet med arbetet är att ta fram rekommendationer och finna lösningar som gör att universitet och högskolors webbplatser blir tillgängliga för alla. Analysen som görs i arbetet är baserad på W3C WAI:s riktlinjer om tillgänglighet och är avgränsad till användare med dyslexi. I uppsatsens analys används en kvalitativ metod där riktlinjerna jämförts mot webbplatserna. Ett antal testpersoner har också analyserat samma webbplatser och gett egna utlåtanden, detta för att få ett bredare omfång till rekommendationerna. Avseende resultatet visar det att webbplatserna överlag brister i webbtillgängligheten, både i stora drag och i mindre. Rekommendationer togs fram efter analysen och visar hur de bristerna går att lösa, med enkla medel. Slutsatsen är att med hjälp av rekommendationerna, kan en webbplats bli tillgänglig för alla oavsett om användaren har läs- och skrivsvårigheter eller inte. / The aim of this study is to evaluate how well Swedish university websites is accessible for users with dyslexia. Websites that is not accessible leaves out a large group of people. The purpose of this study is to find solutions and give recommendations for improvement, to make sure the university websites is accessible for all persons. The analysis in the study is based on W3C WAI guidelines about accessibility and is concentrated to users with dyslexia. Methods used in the study are a qualitative method where the guidelines were compared with the university websites. Also a couple of persons have tested and handed out their opinions about the same websites. The result after analyzing the websites shows that the websites lack web accessibility, both in bigger and minor parts. A solution to the web accessibility problem is the recommendations, which was produced after the analysis. The conclusion of the study is that a university website can be accessible with the help of the recommendations.