Läs- och skrivsvårigheter är inte enbart ett växande problem i skolan utan även ett samhällsproblem. Den ökande kravbilden på läsförmåga i samhället bidrar till betydelsen av att utarbeta verkningsbara läs- och skrivstrategier bland elever med läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt visar forskning att allt fler lärare känner en oro i att undervisa i lässtrategier, en oro som i mångt och mycket grundar sig i okunskap. Eftersom utvecklingen av lässtrategier utgör ett bedömningsunderlag i nationella provet i svenska och dessutom betonas i läroplanen (Lgy11) är det ett aktuellt forskningsämne som både belyses nationellt som internationellt. Forskning visar att det råder en slags konsensus kring vad som elever med god läsförmåga och läsförståelse har jämfört med vad elever med läs- och skrivsvårigheter inte har. Till exempel saknar de sistnämnda eleverna kompetens att göra inferenser och förutsäga kommande information i det de läser. Däremot går meningarna ibland isär vilka läs- och skrivstrategier som kan ha effekt för läs- och skrivutveckling och det är inte sällan brist på kunskap när det gäller att tillämpa läs- och skrivstrategier i praktiken.

Dyslexi är ett allmänt förekommande funktionshinder med läs- och skrivsvårigheter som primära symtom. Tidigare forskning har visat att studenter med dyslexi stöter på en rad utmaningar i skolan, att det finns brister i lärares kompetens och tillgängligt stöd samt att dyslexi kan leda till ett flertal emotionella och sociala negativa bieffekter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka högskolestudenters upplevelser av att studera med dyslexi. För att undersöka ämnet genomfördes sju semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med en tematisk analys. I studien deltog sju studenter mellan 20 och 23 år varav fem kvinnor och två män. Analysen resulterade i fem teman: Att få diagnosen, I skolan, Stöd, Strategier och Syn på dyslexi. Resultatet visade att det finns en risk för underidentifiering av dyslexi och att få en diagnos kan hjälpa att förklara svårigheter. Läsning och skrivning beskrevs vara utmaningar i skolan, vissa upplevde även koncentrationssvårigheter. Lärare beskrevs ofta vara bristfälligt informerade. Tre av deltagarna ansåg stödet de fick vara tillräckligt, samtidigt beskrev andra det som bristfälligt och otillräckligt. Informanterna nämnde egna önskningar om hur stödet skulle kunna förbättras, något särskilt viktigt och önskvärt var att all kurslitteratur ska finnas tillgänglig i ljudformat. Strategier under studier innefattade planering och strukturering av läsning och skrivning. Deltagarna såg dyslexi som en funktionsnedsättning med ett spektrum av svårighetsgrader på symtom medan de beskrev samhället ha missuppfattningar och fördomar om diagnosen och de med den. / Dyslexia is a common disability with reading and writing difficulties as primarysymptoms. Previous research has shown that students with dyslexia encounter a number of challenges in school, that there exist shortcomings regarding the competence of teachers and available support and that dyslexia can lead to a number of emotional and social side effects. The aim of this study was to investigate college students’ experiences of studying with dyslexia. To investigate this seven semi-structured interviews were conducted which were analyzed through a thematic-analysis. The study involved seven students between the ages of 20 and 23 of whom five were women and two men. The analysis resulted in five main themes: Receiving the Diagnosis, In School, Support, Strategies and Perspective on Dyslexia. The result showed that there is a risk of under-identification of dyslexia and that receiving a diagnosis may help explain difficulties. Reading and writing were described as challenges in school, some also experienced concentration difficulties. Teachers were frequently described as being inadequately informed. Three of the participants regarded the support they received as sufficient, while others described it as flawed and insufficient. The participants mentioned their own wishes on how the support could be improved, something of particular importance and desire was that all course literature should be available in audio format. Strategies during studies included planning and structuring of reading and writing. The participants regarded dyslexia as a disability with a spectrum of severity of symptoms while society was described as having misconceptions and prejudices about the diagnosis and those with it.

The most difficult thing for people with dyslexia in the internet environment is to access written information. They want to have access to information on the Internet without any problems. The purpose of this research is to contribute to the principles and functions of accessibility by benefiting from experiences from people with dyslexia. Thus, providing a more accessible internet environment for dyslexic people. For this, the Legimus website, which offers accessible e-books for the disabled, was evaluated, with the experiences of 3 dyslexic individuals who have interacted with the website for at least two months. The results show that the Legimus website provides the necessary accessibility for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of accessible ebooks for people with dyslexia. At the same time, the results reveal the importance of e-books that are accessible to people with dyslexia and the useful features and settings they choose when reading them.The most used accessibility features on the Legimus website; Text-to-speech and being able to change text size, text color / background color and font.The most commonly used settings for these features; text size (24 point) font (OpenDyslexic), text color (black), background color (yellow) and read speed for text tospeech (1/2 slow).

Följande studie undersöker speciallärare och specialpedagogers arbete med och kring elever vid komorbiditet; dyslexi och ADHD. Studien utgår från tre frågeställningar. Syftet är att frågeställningarna ska belysa vilken betydelse diagnoser har för speciallärare och specialpedagoger i arbetet för och med elever vid komorbiditet. Studien undersöker dessutom vilka insatser som underlättar skolsituationen för elever vid komorbiditet samt vilka arbetssätt som främjar lärandet vid komorbiditet. Studien utgår från en kvalitativ metodansats och baseras på semistrukturerade intervjuer med tre speciallärare och trespecialpedagoger från grundskolan årskurs-f6. Resultaten från studien visar att samtliga informanter menar att en diagnos aldrig får avgöra om elever har rätt till stöd och anpassningar i skolan. Diagnoser, menar informanterna, kan vara användbart som ett verktyg för åtgärder. Informanterna menar samtidigt att ett alltförstort fokus på diagnoser kan leda till ett kategoriskt perspektiv på skolsvårigheter. Speciallärare och specialpedagoger, som deltagit i studien, menar att de har en central och avgörande roll att, med sin kompetens, handleda personal och stötta skolelever vid komorbiditet. Det kan ske i form av utveckling av lärmiljön, extraanpassningar, kompensation och färdighetsträning. Resultaten i denna studie synliggör att det specialpedagogiska uppdraget, enligt informanterna, består i att ta hänsyn till olika perspektiv och behov som finns i skolan.

Denna undersökning fokuserar på två olika aspekter av matematikundervisning. Den ena handlar om hur medvetna lärare är om dyslexi-relaterade svårigheter i matematikämnet och den andra om hur lärare organiserar matematiklektionerna. För att besvara frågeställningarna har en kvantitativ enkätstudie skickats ut och besvarats av lärare som har eller har haft elever med läs och skrivsvårigheter. Resultatet av studien visar på att den behavioristiska lärandeteorin är en tydlig del av undervisningens uppbyggnad. Det finns flera andra lärandeteorier som kan utläsas av vilka aktiviteter som sker under lektionerna, dessa lärandeteorier sker dock mer sällan. Ytterligare tyder resultatet på att elever med läs- och skrivsvårigheter blir påverkade av detta även under matematiklektionerna. / This study focuses on two different aspects of mathematics teaching. The first one is about how conscious teachers are about dyslexia-related difficulties in mathematics and the other one is about how teachers organize mathematics lessons. To answer the questions, a quantitative survey study was sent out and answered by teachers who have or have had students with reading and writing difficulties. The results of the study show that behavioral learning theory is a clear part of the structure of teaching. There are several other learning theories that can be observed from the activities that take place during the lessons, however, these activities happen less often than activities that are based on behaviorism. Further, the results indicate that students with reading and writing difficulties are affected by this even during mathematics lessons.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi har upplevt sin skoltid i grundskolan gällande bemötande från skola, familj och kamrater, vilka insatser och stöttning som gjorts eller kunde ha gjorts samt om och i så fall hur elevernas självbild har påverkats av svårigheterna. Studien utgår ifrån en kvalitativ intervjumetod av narrativ karaktär, där fyra elever i årskurs 9 har fått berätta om sin skolgång utifrån studiens frågeställningar. Resultatet visar på betydelsen av tidiga insatser samt vikten av lärarens kunskap och engagemang. Genom att läraren har ett relationellt förhållningssätt med höga förväntningar skapas bättre förutsättningar för eleverna att lyckas. Dessa aspekter stärker även elevernas självbild då de upplever en känsla av att lyckas.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar som lärare, speciallärare och specialpedagoger har kring vilka stödåtgärder som prioriteras för elever med samtidig dyslexi och ADHD, komorbiditet. För att få tillgång till dessa lärarkategoriers uppfattningar genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Resultatet som framkom var för det första att det inte fanns någon kunskap om begreppet komorbiditet och vad det innebär, och för det andra att alla informanter kunde erinra en elev som troligtvis haft denna kombination utan att skolan vetat om det. Det framkom även att ADHD är det som prioriteras när stödåtgärder sätts in, eftersom det är svårt att bedriva undervisning om eleven har stora koncentrationssvårigheter och/eller är utåtagerande. Stödåtgärder för dyslexi sätts oftast inte in förrän eleven kommit upp på mellanstadiet och blivit utredd för sin ADHD samt fått medicin som lugnat beteendet. Relation lyfts fram som mycket viktigt för att arbetet med eleven ska bli framgångsrikt. Kunskapen om vilka stödåtgärder som fungerar bäst varierar från stor kring ADHD, relativt stor kring dyslexi, till att vara i stort sett obefintlig kring den komorbida formen ADHD - dyslexi.

Att lära eleverna läsa är en av skolans mest grundläggande uppgifter, och för att kunna ge alla elever likvärdiga möjligheter bör lärare vara kapabla att stötta och hjälpa elever som av olika orsaker har svårt att tillägna sig den färdigheten, elever som med andra ord har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med den här studien är därför att beskriva vilka kompetenser hos lärare samt vilka andra faktorer som kan ha betydelse för att stötta läsutvecklingen hos elever med dyslexi. För att uppnå syftet har vi genomfört en kvalitativ systematisk litteraturstudie där vi läst, kodat och analyserat femton artiklar och en avhandling vars innehåll behandlar ämnet. Vårt resultat visar att lärarkompetensen är central, och att andra faktorer som arbetssätt, lärmiljön och kompensatoriska hjälpmedel bidrar till att stötta elever med dyslexi i läsutvecklingen. Vår förhoppning är att den som läser detta arbete ska få en djupare inblick i vilken problematik elever med dyslexi upplever samt hur dessa elever kan stöttas - oavsett om man är elev, lärare, vårdnadshavare eller bara allmänt intresserad av ämnet.

Denna småskaliga studie syftar till att undersöka vad som förefaller vara viktigt för att skolan ska bli välfungerande för elever som möter utmaningar med att läsa och skriva. Fokus har även lagts vid vad som upplevs motiverande i skolan, samt hur stödinsatser uppfattas av vuxna som ser tillbaka på sin skolgång. Att läsa och skriva är viktiga förmågor som behövs livet ut. Enligt Svenska Dyslexiföreningen beräknas att ungefär 5–8% av befolkningen har dyslexi och ungefär vart femte barn brukar få erfara någon sorts svårighet när läs- och skrivinlärningen inleds. Det är viktigt att ta reda på vad som kan göras i skolan för att underlätta för de personer som möter utmaningar med att läsa och skriva. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med inspiration av fenomenologisk metodansats. Semistrukturerad intervju valdes som datainsamlingsmetod. För att tolka resultatet användes Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Det innebar att data sorterades in utifrån olika teman, så kallade kluster: relationer i skolan, lärmiljö i skolan, stödinsatser i skolan och metakognition. För att få ytterligare förståelse för resultatet användes det teoretiska ramverket Självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet i studien bekräftar mycket av det som skrivits fram i tidigare forskning. Relationer i skolan samt att få möjlighet att tillgodogöra sig strategier för att övervinna utmaningar framträder som betydelsefullt både inom tidigare forskning och i denna studie. En implikation för specialpedagoger är att stötta och implementera en undervisning som utgår från ett förhållningssätt som ser olikheter som något positivt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka svårigheter som svensklärare upplever att det finns med en anpassad undervisning för gymnasieelever som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod med fem semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade svensklärarna upplever att de är införstådda i hur de kan anpassa undervisningen för elever som har dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar också att svensklärarna upplever att anpassningssvårigheterna dels beror på tidsbrist, dels på otillräcklig kompetens inom området att ge extra stöd för elever i svårigheter. De slutsatser som studien kommer fram till är att svensklärare skulle behöva mer kunskap om de medicinska orsakerna till dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter för att kunna utforma hållbara och välfungerande anpassningar. En annan slutsats handlar om att majoriteten av lärarna har insikt i hur de yttre förutsättningarna i lärandemiljön kan anpassas för att tillgodose den läs- och skrivproblematik som elever i svårigheter har.