Covid-19 innebar en hastig övergång från fysisk klassrumsundervisning till digitalt e-lärande på distans och det kunde innebära svårigheter för högskolestudenter med dyslexi. Uppsatsens syfte var att belysa situationen för dyslektiska studenter utifrån de upplevelser lärare, studiesamordnare och studenter med dyslexi haft med övergången från klassrumsundervisning till obligatoriskt e-lärande på distans i samband med Covid-19. Detta studerades utifrån arbetssystem samt dess tekniska infrastruktur, omgivning och digitala lässtrategier för kunskapsinhämtning. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem dyslektiska studenter, två lärare och en studiesamordnare vid Södertörns Högskola tematiserades resultatet i förhållande till DeLone och McLeans (2003) IS framgångsmodell samt Alters (2015) arbetssystemteori. Resultatet visade att de dyslektiska studenterna upplevde att arbetssystemet hade de funktioner som behövdes för att kunna genomföra sina distansstudier, men att lärarna kunde använt fler funktioner och haft högre digital kompetens. Vidare upplevdes övergången till e-lärande inledningsvis som oviss, omständig och rörig, men med tiden stabiliserades den genom fasta rutiner, struktur, väl fungerande studiemiljö med eget arbetsrum utanför hemmet. Resultatet visade även att lärarna inledningsvis erfor tekniska utmaningar och det medförde bristfällig nytta, effektivitet och tillfredsställelse genom e-läroplattformarna. Emellertid kom studenterna och lärarna att gradvis uppleva ökad nytta med e-lärandet. Studenternas studiesamordnare upplevde behovet av ökad koordination mellan studenter, lärare och externa specialister. Slutsatsen blev att deltagarna gradvis kunde tillmötesgå kunskapskraven via e-lärande genom att skapa fasta rutiner som möjliggjorde effektiv undervisning och återkoppling under fasta tider. En annan slutsats var att studenter med dyslexi kunde kompensera för sina läs- och skrivsvårigheter genom disciplin i vardagen och effektiva studierutiner. Avslutningsvis framgick att studiesamordnaren snabbt kunde informera studenter och lärare för ökad koordination mellan samtliga deltagare. / Covid-19 meant a rapid transition from physical classroom teaching to digital e-learning at a distance and this could meandifficulties for university students with dyslexia. The purpose of the essay was to therefore to shed light on the situation for dyslexic students based on the experiences teachers, students coordinators and students with dyslexia had with the transition from classroom teaching to compulsory e-learning at a distance in connection with Covid-19. This was done in terms of work systems and its technical infrastructure, surroundings and digital reading strategies for knowledge acquisition. Based on semi-structured interviews with five dyslexic students, two teachers and a study coordinator at Södertörn University, the results were thematized in relation to DeLone and McLean's (2003) IS success model and Alter's (2015) work system theory. The results showed that the dyslexic students felt that the work system had the functions needed to be able to complete their distance studies, but that the teachers could have used more functions and had higher digital competence.Furthermore, the transition to e-learning was initially experienced as uncertain, circumstantial and messy, but over time it was stabilized through fixed routines, structure, well-functioning study environment with own workspace outside the home. The result also showed that the teachers initially experienced technical challenges and this led to insufficient benefit, efficiency and satisfaction through the e-learning platforms. However, the students and teachers gradually came to experience increased benefits with e-learning. The students' coordinators felt the need for increased coordination between students, teachers and external specialists. The conclusion was that the participants could gradually meet the knowledge requirements via e-learning by creating fixed routines that enabled effective teaching and feedback during fixed times. Another conclusion was that students with dyslexiacould compensate for their reading and writing difficulties through discipline in everyday life and effective study routines. In conclusion, it appeared that the study coordinator was able to quickly inform students and teachers for increased coordination between all participants.

För att kunna tillgängliggöra information till alla grupper i samhället behöver texter kun- na anpassas utifrån olika individers språkliga nivå. Idag används många gånger manu- ell textförenkling vilket är en väldigt resurskrävande metod. Det finns därför ett behov av automatiskt textförenklande system (Saggion & Hirst, 2017). Syftet med detta arbete var att utforska hur ett automatiskt textförenklande system kunde anpassas för personer med dyslexi och deras individuella språkliga nivå. Ett gemensamt drag för personer med dyslexi är att de har svårt för avkodningen av ord (”Dyslexiförbundet”, u. å). Förenkling av texter görs då genom att byta långa ord mot kortare (Saggion & Hirst, 2017). Den språk- liga nivån kan däremot variera och vissa individer hjälps därför även av att komplexa, lågt förekommande ord byts ut till enklare, mer frekventa ord (Rello, Baeza-Yates, Dempere- Marco & Saggion, 2013). Utifrån denna teori utvecklades ett lexikalt förenklande system som viktade ordens längd mot frekvens för att skapa personligt anpassade synonymut- byten. Systemet utvärderades genom att analysera hur viktningen påverkade valet av sy- nonym i ett utbyte. Resultatet visade att viktningsfunktionen kan generera synonymer av olika komplexitet beroende på hur parametern justerades. De olika synonymalternativen skulle i sin tur kunna användas för att skapa individuellt anpassade textförenklingar. Vi- dare forskning krävs däremot för att avgöra hur viktningsfunktionen ska balanseras samt vilka inställningar på viktningsparametrarna som lämpar sig för olika individer.

Världen blir bara mer och mer digitaliserad där interaktionen med webbplatser är nästan oundviklig i dagens samhälle. För att göra webbplatser tillgängliga finns WCAG´s riktlinjer för att inkludera fler individer, med eller utan funktionsvariation. I dagsläget har cirka 5–8 procent av Europas befolkning diagnostiserats med dyslexi,vilket är en stor del att ta hänsyn till när det kommer till tillgänglighet. Det finns olika hjälpmedel för att underlätta dyslektikers utmaningar men i denna studie appliceras ett skärmläsarverktyg för att se om det kan hjälpa för att uppleva användbarhet. Idag finns det mycket forskning kring dyslexi, men det finns inte lika mycket forskning om just dyslektikers upplevelser kring hur skärmläsarverktyg påverkar användarupplevelsen. Syftet med studien var att undersöka dyslektikers användarupplevelser på webben ochom ett skärmläsarverktyg påverkar användarupplevelsen. Därför var målsättningen att undersöka de specifika utmaningar som dyslektiker har med hjälp av begrepp, ramverk och definitioner kring tillgänglighet. I studien har semistrukturerade intervjuer använts vilket är en kvalitativ datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes åtta intervjuer med åtta personer som har dyslexi. För att samla in empiri från personer med dyslexi har en intervjuguide använts som bestått av 17 frågor samt följdfrågor på vardera fråga. För att analysera den insamlade data har transkribering, färgkodning och tematisering genomförts. I studien har det konstaterats att beroende på vilka utmaningar en person med dyslexi har är det individuellt hur de upplever webben. Beroende på vilka utmaningar ens dyslexi medför höjer eller sänker det användarupplevelsen på webben. De med mindre utmaningar tyckte att skärmläsarverktyget var för långsamt vid användning medan de med större utmaningar var mer beroende av det för att ta del av information och känna sig inkluderad i samhället. / The world is only becoming more and more digitized where interaction with websites is almost inevitable in today's society. To make websites accessible, there are WCAG's guidelines for including more individuals, with or without functional variation. Currently, approximately 5-8 percent of Europe's population has been diagnosed with dyslexia, which is a large proportion to take into account when it comes to accessibility. There are various aids to ease the challenges of dyslexics but in this study a screen reader tool is applied to see if it can help to experience usability. Today there is a lot of research on dyslexia, but there is not as much research on dyslexics' experiences of how screen reader tools affect the user experience. The aim of the study was to investigate the user experiences of dyslexics on the web and whether a screen reader tool affects the user experience. Therefore, the aim was to investigate the specific challenges that dyslexics have using concepts, frameworks and definitions around accessibility. In the study, semi-structured interviews were used, which is a qualitative data collection method. A total of eight interviews were conducted with eight people who have dyslexia. In order to collect empirical data from people with dyslexia, an interview guide was used which consisted of 17 questions and follow-up questions to each question. In order to analyze the collected data, transcription, color coding and thematization have been carried out. In the study, it was found that depending on the challenges a person with dyslexia has, it is individual how they experience the web. Depending on the challenges one's dyslexia brings, it raises or lowers the user experience on the web. Those with less challenges found the screen reader tool too slow to use, while those with greater challenges relied more on it to access information and feel included in the community.

I Sverige finns det ett lagstadgat krav som kräver att offentliga aktörers webbplatser måste uppfylla särskilda krav som rör digital tillgänglighet. Att digitala dagstidningar inte omfattas av lagen, och inte är tvingade till att leva upp till kraven, kan vara en orsak till att flera undersökningar visar på att dyslektiker inte läser dagstidningar på internet i samma utsträckning som befolkningen utan något funktionshinder.     Målet med studien är att undersöka hur en individs läs- och skrivsvårigheter påverkar hur de går till väga för att söka och konsumera digitala nyheter.     Då dyslexi ser olika ut hos olika individer var förväntningen att erfarenheterna av att använda digitala dagstidningar också skulle skilja sig åt. Av den anledningen har totalt sju kvalitativa intervjuer utförts för att få en tydlig bild av deltagarnas olika svårigheter och lösningar. Deltagarnas erfarenheter har därefter sammanställts och analyserats i relation till tidigare forskning.    Resultatet från intervjuerna visar att en majoritet av deltagarna tyckte att det kan vara svårt att läsa nyheter online, och ansåg att hemsidans design var en bidragande faktor till deras svårigheter.  En stor variation av olika textstorlekar, färger och bilder på hemsidan påverkade deras läsförmåga negativt, då de fick svårare att fokusera på texten. Det var ett störande moment när en artikel skulle läsas, men upplevdes som ett mycket större problem när en nyhet söktes på hemsidan. Strategin för att lösa detta problem var densamma för alla dessa individer, samtliga använde en sökmotor som Google för att söka efter en nyhet framför att söka efter den direkt på dagstidningens hemsida. Utöver detta framgår det att ingen av deltagarna använde några hjälpmedel för att underlätta användandet av digitala dagstidningar. / In Sweden, there is a statutory requirement that public actors’ websites must meet special requirements regarding digital accessibility. The fact that digital newspapers are not covered by the law and are not required to meet the requirements may be a reason why several studies show that dyslexics do not read newspapers on the Internet to the same extent as the population without any disabilities.    The aim of the study is to investigate how an individual’s reading and writing difficulties affect how they go about searching for and consuming digital news.     As dyslexia looks different in different individuals, it was expected that experiences of using digital newspapers would also differ. For this reason, a total of seven qualitative interviews were conducted to get a clear picture of the participants’ different difficulties and solutions. The participants’ experiences were then compiled and analyzed in relation to previous research.     The results of the interviews show that a majority of the participants found it difficult to read news online and considered that the website’s design was a contributing factor to their difficulties. A wide variety of different text sizes, colors and images on the website negatively affected their reading ability as they found it more difficult to focus on the text. This was a distraction when an article was to be read but was experienced as a much bigger problem when news was searched for on the website. The strategy for solving this problem was the same for all these individuals; all used a search engine like Google to search for news rather than searching for it directly on the newspaper’s website. In addition, none of the participants used any assistive technology to facilitate the use of digital newspapers.

Syftet för studien var att undersöka hur matematiklärare jobbar med elever med dyslexidiagnos beroende på de svårigheter som eleverna upplevs ha i ämnet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem olika lärare. Resultatet analyserades genom de teoretiska ansatserna om relationell respektive instrumentell förståelse samt de specialpedagogiska perspektiven, relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visade att det finns en viss brist på lärares kunskap om de svårigheter som dyslektiska elever möter i matematikämnet samt att några av lärarna gör anpassningar utan medvetenhet om det specialpedagogiska perspektivet de använder. Resultatet visade även att det saknas en tydlig medvetenhet om vilken typ av förståelse som främjas genom lärarnas matematikdidaktiska tillvägagångssätt och perspektiv.

Detta är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning textdesign. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka svårigheter studenter med dyslexi ställs inför när de besöker sidan Studera med funktionsnedsättning på Mälardalens universitets hemsida, för att kunna lösa de problem som uppstår och tillgodose de behov som finns. Resultaten som framkommer genom detta arbete ska sedan stå i grund för en guide till Mälardalens universitet om hur de kan anpassa hela hemsidan för att bli mer tillgänglig. Rullstolsburna personer behöver inte bära på sina egna ramper, så varför kan inte hemsidor vara mer tillgängligt anpassade för personer med dyslexi?   Metoderna i detta arbete som kommer utföras för att undersöka kring användarna och deras behov är deltagande observationer, intervjuer, fokusgrupp, A/B tester och enkät. Utifrån de genomförda metoderna har det framkommit att mottagarna önskar att få fler tillgänglighetsalternativ i form av uppläsning, få möjligheten att ändra färg på bakgrunden samt ändra typsnitt. Utöver dessa tillgänglighetsanpassningar har det även framkommit att annorlunda rubriksättning, annat gränssnitt och layout är önskat från användarna samt att innehållet på brödtexterna ska minska.   Prototyper har utformats utifrån de framtagna resultaten och finns att ta del av i slutet av denna rapport. Teorierna som används i arbetet är läsbarhetsteorier, lättlästhet, läsförståelse samt universell design och tillgänglighet för webb. Dessa teorier har använts för att styrka arbetets relevans och forskning där informationen som framkommer från tidigare forskning testas och analyseras utifrån målgruppen för detta arbete. Teoriernas sammanställning och fakta tillsammans med metodresultaten kommer sedan stå i grund för utformningen där universell design appliceras för att skapa en mer användarvänlig och tillgänglig sida från början där även innehållet blir mer lättläst för att öka läsbarheten för målgruppen. / This is a thesis in information design with a focus on text design. The purpose of this work is to investigate the difficulties faced by students with dyslexia when visiting the Study with Disabilities page on Mälardalens university’s website in order to solve the problems that arise and meet the needs that exist. The results obtained through this work will then form the basis for a guide to Mälardalen University on how to adapt the entire website to become more accessible and apply universal design. Wheelchair users do not need to carry their own ramps, so why can't websites be more accessible for people with dyslexia?  The methods used in this work to further investigate users and their needs include participatory observations, interviews, focus groups, and A/B testing. Based on the methods conducted, it has been found that users wish to have more accessibility options such as text- to-speech, the ability to change the background color, and font style. In addition to these accessibility adjustments, it has also been found that different headline formatting, a different interface and layout are desired by users, and that the content of the body text should be reduced.  Prototypes have been designed based on the results obtained and can be found at the end of this report. The theories used in this work are readability theories, easy-to-read text, reading comprehension, and universal design and web accessibility. These theories have been used to support the relevance of the work and research where the information obtained from previous research is tested and analyzed based on the target group for this work. The sammary and facts of the theories together with the method results will then form the basis for the design where universal design is applied to create a more user-friendly and accessible site from the start, where the content also becomes easier to read to increase readability for the target group.

The main purpose of this study was to investigate in what manner librarians and pedagogues can cooperate in order to help students with reading and writing problems and consequently enhance their information literacy. I aimed to investigate why cooperation between these professions is necessary. Also, I wanted to find out how the general support is on the schools regarding students with reading and writing difficulties, and if the school librarian knows what the special educator can contribute with and vice versa. Lastly, I focused on what knowledge the performers of these professions have about reading and writing difficulties and to what degree their knowledge is based on scientifically proven methods. The two theoretical points of departure are 1) theory of cooperation built upon Louise Limberg’s and Lena Folkesson’s three categories of cooperation 2) and Aidan Chambers’s reading promoting model named the circle of reading. I have used a qualitative method based on semi-structured interviews with both school librarians and pedagogues, who are active at five upper secondary schools. The major findings are that it would be possible to develop the cooperation between these two professions. For example: Research shows that working in teams promotes student learning. Another result is that the informants have a limited knowledge of whether the technical compensatory devices are based on approved research. In conclusion, it was also found that particularly school librarians feel an anxiety about to target aid efforts, directly to students with reading and writing difficulties/dyslexia, because they believe that the students would feel singled out. Such thinking puts in my opinion too much responsibility on the students themselves, to ask for help. The study also revealed that, easy to read literature has a quite small part in supporting these students. The research was undertaken for a two-year master’s thesis in Library and Information Science.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.</p><p> </p><p>Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.</p><p> </p><p>Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.</p><p> </p><p>Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.</p><p> </p><p>Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.</p><p> </p><p>Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.</p><p> </p>

This study analyses the effects of a reading intervention using part of “Läsinlärning i 7 steg” and the computer game “Lukimat Spel Ett-Läsning” for phonemic and decoding training. Its focus was to investigate the effects on phonological awareness, letter-sound connection and decoding. Ten children in grade 2 with limited decoding ability were selected based on screening test results and were divided into two comparable groups. The intervention group received daily one-to-one-tutorial phonemic and decoding training, 20-30 minutes each time for 20 occasions.  The control group received their usual classroom-based training. Pre- and post-test examined whether the intervention had affected the intervention students' decoding compared to the control students’. The results showed that both groups increased their letter-sound connection and decoding performance. The intervention group performed better at decoding and in reading speed and accuracy, compared to the control group.  In student interviews, it was explored how the students experienced the intervention and how they felt that the training affected their ability to read. The results showed that students experienced the activities mostly as meaningful and fun and that they all think they have learned things that have been positive for their ability to read. The result shows that an intervention of this type with phonemic training increases decoding ability, and can be important for reading development.

<p>The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.</p>