<p>Jag har kartlagt några av de svårigheter som finns i engelsk stavning jämfört med svensk stavning med hjälp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda på om det är svårare att stava på engelska än på svenska. I studien deltog 55 elever från 10 olika gymnasieprogram, som alla läste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes på både engelska och svenska, utformades likvärdigt, så att jag kunde jämföra elevernas stavning av olika fonem och ord på de båda språken. Resultatet visade att de engelska orden var svårare att stava än de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord. Färre elever stavade fel på de svenska flerstaviga orden än på de engelska enstaviga. Eleverna hade problem med fler engelska konsonanter än svenska. Det var nästan bara de engelska vokalerna som vållade stavningssvårigheter. Det gick att utläsa flera orsaker till varför vissa språkljud eller bokstäver är svåra att stava, t.ex. om fonemet stavas med två eller fler bokstäver eller om fonemet har många stavningsalternativ. Undersöknings resultat stödjer teorin som bl.a. Spencer (2000, 2001)har lagt fram om att ett språk är svårare att stava ju mindre transparant det är. Min undersökning visar också vilka stavningsregler och vilka fonem vars stavning eleverna kan behöva träna på.</p>

<p>The demands on the adult literacy-rate are very high in Sweden. People with reading and writing difficulties may find it hard to fit into the community and to succeed in school. To accommodate the needs of students with learning disabilities, Swedish schools provide easy-to-understand materials. The purpose of my thesis is to examine how easy-to-read textbooks for high school students are different from regular textbooks. The study was carried out using a content analysis and I examined the books according to criteria specified by the Swedish author Torbjörn Lundgren. The results showed that the adapted books do not follow the requirements for easy-to-read literature. However, there is a big difference between the easy-to-read textbooks and the regular textbooks. The easy-to-read books have been simplified and the content is explained in complete detail. There is also a big difference between the two adapted books that I examined. They seem to be based on different easy-to-read criteria.</p>

<p>The purpose of this study is to investigate teachers’ efforts to teach students with dyslexia in Swedish. The intention with this study is to get the right tools to work with these kinds of students in a more improved and giving way in the future. My questions of issue are:</p><p>- How can teachers facilitate the learning process for students with dyslexia?</p><p>- Are pupils with dyslexia included in the teachers’ education in the classroom?</p><p>- How do the other pupils integrate with the dyslexia pupils in the classroom?</p><p>- How does the teacher manage the situation to teach the whole class at the same time as he/she helps the pupils with dyslexia?</p><p>- How do you practice when to assess and rate the students with dyslexia?</p><p>The method used in this paper is a combination of participant observation and interviews with two teachers and their classes. To be able to construe my results in this paper, I will be using Peder Haugs theory including integration and segregate integration but also a theory based on including or excluding way of working.</p><p>The main conclusion of this paper is that teachers can work in many different ways with dyslectic pupils. The teachers must try to find a way that is right for themself and their pupils, there is no right and wrong in this work. But what’s most important is to help the dyslectic cope with school.</p>

<p>Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats.</p><p> </p><p>Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut.</p><p> </p><p>När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad.</p><p> </p><p>Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är <em>Oribi Spellright </em>och<em> Vital,</em> via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen.</p><p> </p><p>Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator.</p> / <p>This paper essay is a study about dyslexia communications and interaction with compensating special made computer programs for training to write texts. This study has this kind of different keywords because they are relevant for this paper.</p><p> </p><p>The study’s different survey methods have been performed by interviewing two special teachers because they are experts on the subject and know a lot of facts about the pupils (the respondents). They also have been interviewed so I know what they mean and consider about the special made computer programs. They also have done a survey with similar questions like the interview. One other method I use for this paper essay is a kind of semiotic qualitative analysis about how the special made computer programs look like.</p><p> </p><p>About the reading to the result of this paper, it has been a reading with the Shannon and Weaver’s communication model but like an own kind of model and by a qualitative analyse of de special made computer programs to se how they works.</p><p> </p><p>The first conclusion that came up during the paper essay, are the users/pupils and special teachers attitude and thought about their uses with the special made computer programs that are <em>Oribi Spellright </em>and <em>Vital.</em> By read it of an own kind of model that are similar with the Shannon & Weaver model.</p><p> </p><p>This paper essay has relevance in the media and communication studies because it uses the Shannon and Weaver’s communication model, by a kind of interaction.</p>

<p>The purpose of this report is to contribute with knowledge about the views within special education. I want to explore and compare the way students with special needs are approached within two different pedagogies in Sweden: Waldorf pedagogy and Montessori pedagogy.</p><p>I have closely studied these pedagogies, read the literature from existing research and also by conducting two interviews with a representative from each pedagogy Both pedagogies claim that their teaching methods are most suitable for children with reading and writing difficulties..</p><p>The Waldorf pedagogy was founded in 1919 in Germany by Rudolf Steiner. The pedagogy believes in the development of the students into independent children who can use their bodies as a tool for the learning of knowledge. The Montessori pedagogy was also founded in the beginning of the nineteenth century and stands for developing the students into independent individuals. However, the pedagogical approach to reading, writing and dyslexia is different. The Waldorf teachers avoid the term dyslexia because many of them have the opinion that these children are being diagnosed too easily.  The method of teaching is relatively relaxed and to be able to read and write is not necessary during the first years in school. On the other hand, the Montessori teachers are planning their students education so that they learn how to read and write during the first year, when they are only six years old. They believe that all students have different backgrounds and that a child who is attending a Montessori school is no different than the children who are studying within the traditional school system in Sweden.</p> / <p>Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap inom synen på specialpedagogik. Jag vill se och jämföra bemötandet av elever med speciella behov inom två pedagogiker i Sverige; Waldorfpedagogik och Montessoripedagogik.</p><p>Jag har studerat dessa pedagogiker närmare, gjort en litteraturstudie av den tidigare forskningen och även genomfört två intervjuer med en representant från vardera pedagogik. Båda pedagogikerna hävdar att deras undervisningssätt är mest lämpat för elever med läs- och skrivsvårigheter, detta trots de stora skillnaderna i deras sätt att undervisa.</p><p>Waldorfpedagogiken grundades 1919 i Tyskland av Rudolf Steiner. Pedagogiken står för att utveckla eleverna till själständiga människor som kan använda sin kropp som ett verktyg för kunskapsinlärning. Montessoripedagogiken uppkom även den i början av 1900-talet och står också den för att utveckla eleverna till självständiga individer. Dock skiljer sig synsättet på läs- och skrivinlärning samt dyslexi betydligt. Waldorfpedagogerna drar sig för att använda begreppet dyslexi i skolan då många anser att eleverna diagnostiseras allt för lätt. Undervisningssättet har ett relativt lugnt tempo och att kunna bruka läsning och skrivning är inget som krävs under de första åren i skolan. Montessoripedagogerna å andra sidan lägger upp arbetssättet så att eleverna lär sig läsa och skriva redan i förskoleklassen och arbetar utefter det. De menar att alla har olika bagage med sig och att det inte är någon skillnad på eleverna som läser enligt Montessoripedagogik jämfört med den traditionella skolgången.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utveckla och normera ett logopediskt stavningstest för vuxna., då det idag saknas ett sådant test. Det framtagna testet bestod till en början av en orddel som innehöll 80 ord i varierande svårighetsgrad, utvalda för att representera svenskans olika stavningskombinationer. Vidare fanns en del med 80 nonord, konstruerade för att följa svenskans ljudmässiga uppbyggnad. 146 deltagare från 18 – 94 år deltog i normeringen av testet. Urvalet stratifierades efter kön, ålder och utbildningsnivå så att inverkan av dessa olika faktorer på stavningsförmågan kunde undersökas. Resultaten visade att utbildningsnivå påverkade stavningsförmågan på så sätt att personer med eftergymnasial utbildning klarade stavning av både ord och nonord bättre än personer med förgymnasial/gymnasial utbildning. Vidare uppvisade kvinnor bättre resultat på stavning av ord jämfört med män, men ingen signifikant skillnad i stavningsförmåga av nonord uppmättes. Vid stavning av ord framkom ingen skillnad i förhållande till ålder, men vid stavning av nonord uppvisade äldre personer ett sämre resultat, troligen p.g.a. nedsatt hörsel. De vanligaste typerna av stavfel bland deltagarna var på orddelen enkel-/dubbelteckning och på nonorddelen utbyte av bokstav. Stavfelens placering förekom främst medialt i orden, medan de i nonorden fanns både initialt och medialt. Studien utmynnade i STAVUX, ett test med 45 ord och 45 nonord, utvalda från det ursprungliga testet. STAVUX deltest har en hög intern reliabilitet. Testet har normerats och är tänkt att användas vid utredning av vuxna med stavningssvårigheter.</p> / <p>Because a comprehensive clinical spelling test for adults does not exist today, the aim of this study was to develop and standardize such a test. The originally developed test consisted of one part containing 80 words of varying difficulty, chosen to represent the different spelling combinations of the Swedish language. Furthermore, the test had a part containing 80 pseudo-words, constructed to follow the Swedish sound system. 146 participants between the age of 18 to 94 participated in the standardization of the test. The selection was stratified by sex, age and level of education, in order to examine the influence of these variables on spelling ability. The results indicated that the level of education affected the spelling ability, so that participants with high education spelled both words and pseudo-words better than participants with low education. Moreover women had better results on the spelling of words than men, whereas no significant sex differences was found on pseudo-word spelling. Age did not influence word spelling, but elderly participants had significantly lower results on the pseudo-words, likely because of impaired hearing. The most common type of word misspelling was single/double spelling of consonants. On pseudo-words, grapheme substitutions were the most common error. Misspellings were most frequent medially in words and initially and medially in pseudo-words. The study resulted in STAVUX, a test consisting of 45 words and 45 pseudo words, selected from the original version. The different parts of STAVUX thus have high internal reliability. The test has been standardized and is intended to be a part of the assessment of adults with spelling difficulties.</p>

The thesis reports a follow-up study from eight years of age to adulthood for a group of students with dyslexic problems compared to a matched group of students without such problems. The empirical basis of the thesis is provided by the research project, Reading Development in Kronoberg, which has been supplemented by data from adulthood in the form of questionnaires, test results and interviews. The thesis comprises three studies. In Study I, the aim is to examine how reading and writing disabilities emerge during the first school years. The Simple View of Reading, was used to classify the poor readers into various subgroups. In Study II, the reading development of students with reading disability was examined at group and individual levels. The theme of Study III is a comparison of the living conditions of adults in a group of dyslexics compared to a group without difficulties, and to investigate how the participants in the study have tackled their problems. The results reveal a development pattern among dyslexic students, with early phonological problems persisting into adulthood in spite of substantial special education measures, in school Baseline performance at eight years of age is by far the best predictor of adult skills. No clearly discernible subgroups were found among the dyslexic students. The result profiles indicate a great variation among the participants, both regarding function and degree of impairment. Nevertheless, a number of students in the dyslexic groups have achieved surprisingly good word decoding abilities. In addition to the degree of impairment, factors such as reading development, the teaching of reading demands for reading and writing in adult life, and individual coping ability affect the outcome of the perceived difficulties. It is of the utmost importance that special needs education in the future be guided by a thorough assessment and follow-up program where manifest reading and writing skills as well as underlying cognitive functions are profiled. Moreover, intervention should follow evidence-based methods in order to prevent educational failure and social maladjustment among pupils. The thesis demonstrates that reading and writing disabilities have major consequences for educational achievement and working life outcomes, in addition to many other aspects of adult livelihood.

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats.   Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut.   När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon &amp; Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad.   Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon &amp; Weaver modellen.   Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon &amp; Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator. / This paper essay is a study about dyslexia communications and interaction with compensating special made computer programs for training to write texts. This study has this kind of different keywords because they are relevant for this paper.   The study’s different survey methods have been performed by interviewing two special teachers because they are experts on the subject and know a lot of facts about the pupils (the respondents). They also have been interviewed so I know what they mean and consider about the special made computer programs. They also have done a survey with similar questions like the interview. One other method I use for this paper essay is a kind of semiotic qualitative analysis about how the special made computer programs look like.   About the reading to the result of this paper, it has been a reading with the Shannon and Weaver’s communication model but like an own kind of model and by a qualitative analyse of de special made computer programs to se how they works.   The first conclusion that came up during the paper essay, are the users/pupils and special teachers attitude and thought about their uses with the special made computer programs that are Oribi Spellright and Vital. By read it of an own kind of model that are similar with the Shannon &amp; Weaver model.   This paper essay has relevance in the media and communication studies because it uses the Shannon and Weaver’s communication model, by a kind of interaction.

Sammanfattning   Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.   Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.   Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.   Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning. / Abstract Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.   Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.   Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.   Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

The aim of the study was to study the phenomenon of dyslexia on the basis of a literature study. I did a thorough exposition of what dyslexia is and its history and previous research in the area. Further I assumed two questions at issue which were What testimonies are there from the literature of how it is to live with dyslexia? and What learning styles are there for people with dyslexia? I have taken part of testimonies that are to be found about how it is to live with dyslexia according to the people themselves that live with it. In the second question at issue I move on to present a couple of learning styles that are used. The ones I present are Learning through your senses (Neurolinguistic programming), The Dunn and Dunn learning styles model and Support from the computer. The results were analysed on the basis of the Labelling theory. The results showed that a lot of people with dyslexia have similar experiences from how it is to live with dyslexia, among other things they have felt left outside and have met foolishness from their surroundings. The results from the learning styles models shows that especially the first two models takes consideration to the students unique learning style in different ways. A woman tells us about how she conquered her dyslexia.