I detta arbete redogörs för vuxna andraspråkselevers språkliga förmåga, erfarenheter och strategier vid avkodning och vid läsning för att lära. Studien har tagit stöd i teorier om läsning, läsförmåga, dyslexi och andraspråksproblematik. Informanterna som förekommer i studien studerade vid undersökningens tidpunkt svenska på Komvux (Kommunal Vuxenutbildning) på en mellanstor ort i Sverige. Studien som har en kvalitativ ansats bygger på analyser av intervjuer och inspelad uppläsning av text. Studien visar på vikten av att kontinuerligt träna in och lära sig nya ord och begrepp vid lärande av ett andraspråk. Denna träning sker inte utan ansträngning och de nya begreppen behöver introduceras systematiskt, noteras, och läras in explicit för att sedan praktiseras medvetet av den som lär. Det framkommer hur informanternas läsvanor har ändrats sedan de kommit till Sverige. De beskriver i intervjuerna hur de t.ex. insett hur viktig läsningen är i lärandet av det nya språket. Informanterna uttrycker även en medvetenhet om olika språkliga strategier vid läsning av olika textformer. / This work describes the language ability of adult second language learners’ experiences and strategies for decoding and reading to learn. The study has taken support in theories of reading, reading ability, dyslexia and other second language problems. The informants studied at the time of the study Swedish at Kom-vux (Municipal Adult Education) in a medium-sized city in Sweden. The study has a qualitative approach and is based on analyses of interviews and recorded text reading. The study shows the importance in second language learning of continuously training and learning of new words and concepts, and that this training not happens without effort and also how the new concepts need to be introduced systematically, noted, and learned explicitly, and then deliberately practiced by the one who learns. It is apparent how the informants' reading habits have changed since they came to Sweden. The informants describe in the interviews how they have realized how important reading is in the learning process of the new language. The informants express an awareness of different linguistic strategies when reading different text forms.

Bakgrund Elever med lässvårigheter har rätt till en anpassad läromiljö för att utvecklas utifrån egna förutsättningar, så att de kan nå sina mål i alla ämnen. Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9, finns som inläst material men eftersom det är svårt att ha en dator i ett kök, ber oftast elever med lässvårighet en klasskamrat att läsa upp receptet.  Syftet Med denna observationsstudie var syftet att se om elever kan läsa och tolka recepten i läroboken, samt att ta reda på vilka andra svårigheter eleverna har med recepten. Metod En observationsstudie på elever med diagnosticerade lässvårigheter och/eller svenska som andraspråk. Observationerna har inkluderat fotografering och anteckningar och har bestått av en teoretisk del, där eleven fick läsa ett recept och stryka under saker de tyckte var svåra att förstå, samt en praktisk del, där eleven fick utföra ett moment taget ur receptet. En praktisk uppgift kunde vara koka och sjuda. Efter datainsamlingen analyserades observationerna och fotografierna samt anteckningarna. Resultat Eleverna hade svårt för vissa ord och begrepp, men även att förflytta blicken från ingredienslistan till instruktionstexten. Detta fick konsekvenser för den praktiska uppgiften. Slutsats Läroboken Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 var skriven till elever som har normal, åldersadekvat läskunnighet. Som boken var utformad var den inte tillgänglig för elever som hade lässvårigheter av olika slag, och det var inte självklart att alla kunde förstå och tolka recepten så som det var tänkt. Ett nytt och förenklat läromedel skulle behövas tas fram. Baserat på vår studies resultat planerar vi därför att skriva en ny kokbok med skrift, bilder och digitalt material som ska underlätta för eleverna när de har praktiskt arbete. / Background Students with reading difficulties have the right to an adapted learning environment to develop based on their own conditions, so that they can achieve their goals in all subjects. The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9” (translated: Home- and consumer studies, grades 7-9), is available as audiobook, but since it is difficult to have a computer in a kitchen, students with reading difficulties usually ask a classmate to read the recipe out loud. Objective With this observational study, the purpose was to see if pupils can read and interpret the recipes in the textbook, and to find out what other difficulties the pupils have with the recipes. Method An observational study of pupils with diagnosed reading difficulties and / or Swedish as a second language. The observations have included photography and notes and have consisted of a theoretical part, where the pupils read a recipe and underlined things they thought were difficult to understand, and a practical part, where the pupil performed an task from the recipe. A practical task could be to boil and simmer. After data collection, the observations and photographs as well as the notes were analyzed. Results The pupils had difficulties with certain words and concepts, but also with moving their gaze from the list of ingredients to the instructional text. This had consequences for the practical task. Conclusion The textbook “Hem- och konsumentkunskap åk 7-9”, was written for pupils who have normal, age-appropriate literacy. As the book was designed, it was not suitable for pupils with reading difficulties of various kinds, and everyone could not understand and interpret the recipes as intended. A new and simplified teaching material needs to be developed. Based on the results of our study, we plan to write a cookbook with writing, pictures and digital material that will make it easier for the pupils when they have practical work.

Syftet med denna studie är att ge en översikt över forskning om skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever. Forskningsfrågorna som besvaras i studien är vilka orsaker som ligger bakom skrivsvårigheter hos flerspråkiga, hur orsakerna till skrivsvårigheter hos flerspråkiga identifieras och hur den pedagogiska praktiken kan utformas för att stötta flerspråkiga elever med skrivsvårigheter. För att besvara dessa forskningsfrågor har jag gjort systematiska sökningar efter relevant forskningslitteratur och därefter kritiskt granskat och sammanställt sex forskningsartiklar. Forskningen visar att det kan finnas flera orsaker till skrivsvårigheter hos flerspråkiga. Orsakerna kan kopplas till såväl bristande språkfärdighet i andraspråket som dyslexi, men svårigheterna kan också bero på annan funktionsnedsättning och psykosociala faktorer. Vidare visar forskningen att identifiering av skrivsvårigheter hos flerspråkiga kan vara problematisk eftersom det kan vara svårt att bedöma om flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter beror på tillägnandet av andraspråket eller om det är dyslexi eller andra kognitiva eller kulturella problem som är orsaken. I forskningen betonas att lärarens kompetens är den mest betydelsefulla faktorn för en gynnsam läs- och skrivutveckling i skolan.

Karriärprocessen konstrueras från att vi är små och vidare genom livet. Denna studie skildrar sex unga individer med dyslexi och deras livsberättelser, om hur dyslexin har påverkat deras karriärprocess. Respondenterna intervjuades djupgående om sina upplevelser. Resultatet visar att skolan har haft en viktig del i karriärutvecklingen. Omgivningens bemötande, synen på den egna förmågan, utformningen av den specialpedagogiska verksamheten, diagnostiseringen, läs- och skrivförmågans betydelse för bedömning och betyg, självbilden, normer samt utbildningssystemets utformning har visat sig skapa möjligheter och hinder längs karriärvägen. De framgångsfaktorer som skapar goda förutsättningar för en karriärprocess som upplevs likvärdig är en stöttande och förstående omgivning, en tidig medvetenhet och möjlighet att kompensera samt en inkluderande undervisningsmiljö. Studien belyser även diagnosticeringens för- och nackdelar och dess påverkan på karriärprocessen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka läsförmågan hos sex elever i lässvårigheter. Studien är en multipel fallstudie och den avser att belysa elevernas aktuella läsförmåga, vad lässvårigheterna beror på samt vilka åtgärder som vidtagits. Studiens metod och material innefattar intervjuer av elev, vårdnadshavare samt pedagoger. Därtill har tidigare screening- och individualtestresultat samlats in samt ytterligare tester genomförts för att åskådliggöra elevernas aktuella lässtatus. Samtliga elever har även genomfört individualtestet Fonologia för att kartlägga elevernas fonologiska färdigheter. Resultatet visar att alla eleverna har mer eller mindre svårigheter inom det fonologiska området. Flertalet har därtill avkodningssvårigheter och en elev påvisar främst svårigheter gällande läsförståelse. Samtliga elevers vårdnadshavare informerar om att någon i familjen har eller har haft svårigheter med att läsa och skriva. De sex eleverna har vidare fått olika slags åtgärder för att stärka och stödja sin läsutveckling, bland annat logopedstöd, individuell undervisning, anpassningar i lärmiljön samt tillgång till lärplatta eller dator.

In order for special educators and specialist teachers to be able to support multilingual students, a mapping system is needed in the student’s mother tongue. It’s needed because special educators and specialist teachers should, in the best possible way, be able to assess and offer the support that a multilingual student need. The purpose of the study is to analyze in detail how special educators and specialist teachers work to support multilingual students who have dyslexia. The study has the socio-cultural perspective as a theoretical starting point and the reason for that is that the socio-cultural perspective focuses on learning and the learning of individuals in social contexts. The scientific approach that becomes current and applied in the study is qualitative research method and the applicable method is semi- structured qualitative interview, where four special educators and two specialist teachers are interviewed regarding their work to support multilingual students with dyslexia. The result of the study is that screening tests can determine if a student has dyslexia and therefore assess the support that is required. If a student has dyslexia in Swedish, the student will also have it in their mother tongue. Since the tests are performed in Swedish, in order to be able to process dyslexia in the best possible way, you have to map the difficulty in both the students mother tongue and Swedish.

Utvecklingen av teknologiska lösningar i skolan har ökat i en drastisk fart, liksom teknologi i övriga delar av samhället. Ögonrörelser vid läsning har tidigare visat sig ha en koppling till läsförmågan, bland annat från studier gjorda på dyslektiker. Ögonrörelsedata kan samlas in med eye-tracker när eleverna läser från en skärm för att analyseras av AI och nivåindela eleverna. Tjänsten tillhandahålls av Lexplore och har funnits tillgänglig för skolor att använda i ca. fem års tid. Till tjänsten tillkommer även ett lärprogram som följer SVR-modellen för läsning, kallat Lexplore Intensiv. I lärprogrammet ingår dels läslistor och böcker för att träna på avkodning och läsflyt, dels lingvistiska aktiviteter för att stimulera språkförståelse. Enligt SVR-modellen, och annan forskning, om läsutveckling föranleder avkodningen övriga delar av läsutvecklingen och ses som ett första steg till att få upp läsflytet. Därför ses automatisering av avkodningsförmågan som en viktig del av lästräning i unga åldrar. Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning metoden med AI-screening och läslistor kunde bidra till kunskap och utveckling i skolan genom att få en förståelse för effekterna av att använda AI-verktyg för screening av elevers läsförmåga. I studien undersöktes även hur arbetet med läslistor har påverkat undervisningen och avkodningsförmågan hos elever på olika läsnivåer, ur pedagogers perspektiv. Studieresultaten visade att Lexplore-metoden och Lexplore Intensivs läslistor kan vara ett bidrag till att föra jämlikhet i skolan framåt. Detta genom att screeningen ses som objektiv och rättvis samt att resultatet kan användas för olika analyser som dels kan leda till punktinsatser för elever som är i behov av stöd och som dels kan användas på högre nivåer av resursfördelning. Studieresultatet visade också att metoden har underlättat för klasslärare, speciallärare och specialpedagoger i arbetet genom att frigöra tid, underlätta kommunikation och ge ett underlag att utgå ifrån i didaktisk planering. Intensivperioderna och läslistorna visade effekt på eleverna dels genom att de blev bättre på att läsa (vilket var både en upplevd effekt och en effekt som visades vid omscreening av eleverna), dels på ett personvärdesplan då eleverna upplevts som mer självsäkra.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

Upp till 20% av alla barn drabbas av någon form av läs- och skrivsvårigheter. För kunna utvärdera de interventioner och anpassningar som skolan gör för dessa barn behövs valida och reliabla testinstrument. Studien avser bidra med normeringsdata samt information kring eventuell igenkänningseffekt/övningseffekt för mellanstadieelever avseende ordavkodningstesten A1-A4. Sammanlagt deltog 77 elever från 2 grundskolor. Samtliga deltagande elever genomförde alla fyra ordavkodningstester. Testordningen varierades mellan varje elev. En signifikant skillnad i svårighetsgrad mellan A1, A2, A3 och A4 hittades. A1 visade sig vara signifikant lättare än A2 och A4. Det gick däremot inte att fastställa någon signifikant igenkänningseffekt/övningseffekt. Det förelåg en signifikant resultatskillnad mellan årskurserna 4 - 5 och 4 - 6. Däremot var inte resultatskillnaden mellan årskurs 5 och 6 signifikant. Resultaten antyder en viss skillnad i svårighetsgrad mellan de olika deltesten, vilket påvisar att testen kan behöva justeras något för att kunna användas som parallelltest. / Up to 20% of all children suffer from some variety of reading or writing disability. To be able to evaluate the interventions and adaptations the school makes for these children, valid and reliable test-instruments are needed. This study intends to contribute with standardization data and information about recognition effect and/or practice effect for students in grade 4, 5 and 6, regarding the word decoding tests A1-A4. A total of 77 students from 2 different schools participated. All participating students completed all four word decoding tests. The order of the tests was varied between students. A significant difference in difficulty between A1, A2, A3 and A4 was found. A1 proved to be significantly easier than A2 and A4. It was not possible to determine a significant recognition effect and/or practice effect. There was a significant difference in results between the 4th and 5th grade and the 4th and 6th grade. The difference in results between the 5th and 6th grade was not significant. The results of this study indicate a slight difference in difficulty between the tests, which prompts the need for further adjustment in each subtest for proper use as parallel tests.

Studiens syfte är att studera professionens rekommenderade anpassningar för elever med dyslexi i relation till provsituationer i skolan. Studien genomfördes för att finna kunskap om detta ämne eftersom tidigare forskning saknades. Utgångspunkten i studien är Rawls teori om rättvisa samt begreppen likvärdighet och jämlikhet. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer via zoom med sammanlagt åtta speciallärare, specialpedagog och logopeder användes i studien. Resultatet visar att återgivningen från logopeden till skolan är ett viktigt tillfälle. Hem och skola samtalar med logopeden och då elevens unika behov är i centrum kan logopedens rekommendationer bli genomförbara för skolan. Resultat från studien visar också att det är av vikt att elever med dyslexi får möjligheten att använda sig av assisterande verktyg i provsituationer. Slutsatser från studien är att informanterna såväl definierar som initierar anpassningar för elever med dyslexi på liknande vis. Skolans profession uttrycker svårigheter med att genomföra logopedens rekommendationer och hänvisar till organisation och resurser. Professioner i skolan och forskningen visar på ambivalens vid kunskapsbedömning i relation till anpassningar vid provsituation och i synnerhet nationella prov. Vidare eftersöks riktlinjer kring bedömning och hur anpassningar påverkar elevens resultat utifrån likvärdighet så det blir en rättvis bedömning. Båda yrkesgrupperna lyfter samtalet som metod för att utveckla kunskapsredovisning och bedömning för elever med dyslexi. Logopederna utifrån perspektivet vad blir synligt då en elev saknar sina vardagliga anpassningar och skolans profession vill göra rätt såväl för eleven som i tjänstemannautövningen.