The purpose of this survey is to get more understanding of what reading and writing difficulties really mean, as well as the methods that can be used to support students with reading and writing difficulties. In order to arrive at a result, I have used two research methods, qualitative interview and observation of three teachers. The results of the survey show that most teachers work on a specific method, the Bornholm method, in their teaching and that support can develop the student's learning, but they did not have much knowledge or experience about other methods in the field. All teachers who participated in the survey con- sidered that I pad/computer is a good complement in teaching for those students with reading and writing difficulties. The result can be linked to the socio-cultural theory that says that through the support of some or some tools, all children have the opportunity to develop their thinking. Through the support that the students get, it is the language and support structure that develops the learning. / Syftet med denna undersökning är att få mer förståelse för vad läs- och skrivsvårigheter egentligen innebär för lärare och skola, samt vilka metoder man kan arbeta med för att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter samt på vilken grundval lärare gör sitt metodval för att arbeta språkutvecklande. För att komma fram till ett resultat har jag använt mig av två olika forskningsmetoder, kvalitativ intervju och observation av tre lärare. Resultatet i undersökningen visar på att de flesta lärare arbetar med en specifik metod, Bornholmsmetoden, i sin undervisning samt att stöttning kan utveckla elevens lärande, men att lärarna inte hade någon större kunskap eller erfarenhet om andra metoder inom området. Samtliga lärare som deltog i undersökningen ansåg att Ipad/ dator är ett bra komplement i undervisningen för de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Resultatet kan kopplas till den sociokulturella teorin som säger att via stöd av någon eller något redskap, har alla barn möjligheten att utveckla sitt tänkande. Genom stöttningen som eleverna får, är det språket och stödstrukturen som utvecklar lärandet.

Abstract   People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.   Through  qualitative interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i lågstadiet uppfattar att de använder digitala verktyg i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. Mitt syfte har varit att ta reda på hur elevernas läs- och skrivutveckling kan stöttas genom användningen av digitala verktyg samt undersöka vilka positiva och negativa effekter lärarna lyfter fram som ett resultat av detta. En anledning till att den här studien handlar om digitala verktyg är för att läroplanen reviderades i år för att förtydliga skolans uppdrag angående att stärka elevernas digitala kompetens (Skolverket 2017, s. 2). För att genomföra den här studien har jag intervjuat sex lärare i årskurs 1–3 på tre skolor, där alla lärare har skilda erfarenheter av att arbeta med digitala verktyg. Resultatet i studien har visat att digitala verktyg är gynnsamt för så gott som samtliga elever. Det medför en ökad motivation och lust att arbeta. Eleverna kan skriva texter utan att finmotoriken blir ett hinder och lärandet kan göras på ett lustfyllt sätt. Digitala verktyg gör det även enklare att individanpassa undervisningen. En negativ aspekt som lyfts fram av lärarna är en oro att finmotoriken ska påverkas när de använder digitala verktyg i stor utsträckning. Lärarnas svar tycks bekräfta att digitala verktyg kan fungera som ett värdefullt medierande redskap i undervisningen, ett medel för scaffolding som gör det lättare att träffa den enskilda elevens proximala utvecklingszon. / <p>Svenska</p>

The study concerns personas, especially personas created to represent users with the disability visual dyslexia. The digitalization of the community and the Riga declaration which states that government systems and services are to be accessible to everyone makes demands on how information is presented and conveyed.One way to accommodate a user group’s demand is by using representative personas. A representative persona ought to contain correct information about the user group, which is why the study seeks to find what information is needed in a persona which is meant to represent users with visual dyslexia. Interviews and respondent validation by respondents from the user group have been utilized in order to make sure the information is accurate and representative.The result of the study is three shorter descriptions of visual dyslexia which may be used as building blocks when personas meant to represent users with visual dyslexia are created. The result cannot be said to be generalizable, but it gives an idea as to why respondent validation needs to happen in order to produce results which are representable. / Studien rör personas och då speciellt personas avsedda att representera användare med funktionsnedsättningen visuell dyslexi. I och med digitaliseringen av samhället och EU beslutet om att digitala tjänster och material ska vara tillgängligt för alla medborgare oavsett eventuella funktionsnedsättningar ställs det krav på hur informationen ser ut och framförs.Ett sätt att anpassa efter vilka behov målgrupper kan ha är genom att använda sig av representativa personas. Av den anledningen är det vilken information som behöver finnas med i personas tänkta att representera användare med visuell dyslexi som har undersökts. Intervjuer och respondentvalidering av respondenter som tillhör målgruppen har använts för att se till att informationen blivit korrekt och representativ.Resultatet av studien är tre kortare beskrivningar av visuell dyslexi som kan användas som byggstenar när personas tänkta att representera användare med visuell dyslexi ska skapas. Resultatet kan inte sägas vara generaliserbart, men ger en fingervisning om att respondentvalidering behöver genomföras för att få till ett representativt resultat.

The effect of aphasia varies across patients and consequently their rehabilitation needs may differ. Access to participation in today’s information society requires good reading skills and this should be considered in a patient's rehabilitation plan. However, there are currently no guidelines available regarding the treatment of acquired reading impairments following stroke. The national guidelines for stroke rehabilitation states that speech and language intervention should be given when necessary and requested. There are currently no national guidelines for aphasia treatment that target specific language functions. The current study aims to gather and review the evidence of reading interventions for people with aphasia. A systematic search was made in medical databases to gather relevant studies. A quality review was conducted for the 19 studies found and information about the different methods used for therapy was gathered. This was followed by an evidence evaluation of each method. Although most studies demonstrated positive results, only 3 out of 13 methods were found to have a moderate to high evidence base. The majority of the methods were supported by single-case studies or lacked in quality, making it difficult to draw any conclusion about whether those methods are suitable to use in the clinic. This result also reflects the focus of the evidence grading system (GRADE) on study design and questions arose of its suitability for this type of aphasia research. / Bakgrund: Afasi efter stroke är en symptomdiagnos som innebär språknedsättning av varierande grad och omfattning. Rehabiliteringen för personer med afasi (PMA) ska vara individanpassad och logopedisk intervention ska erbjudas vid behov.  Lässvårigheter är en begränsande nedsättning som kan bidra till att PMA blir mer beroende av sin omgivning. Idag saknas riktlinjer för läsbehandling vid afasi efter stroke och en översikt av existerande evidensbaserade metoder behövs för klinisk verksamhet. Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa evidensen för behandlingsmetoder vid nedsatt läsförmåga och läsförståelse hos PMA efter stroke. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i utvalda databaser och 19 studier identifierades för kvalitetsgranskning. Metoderna som användes i studierna sammanställdes och en evidensgradering utifrån GRADE-systemet utfördes. Resultat: 13 metoder identifierades varav 3 metoder, Phonomotor Treatment (PMT), Semantic Feature Analysis (SFA) och tekniskt hjälpmedel som läsbehandling, ansågs ha måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Resterande metoders vetenskapliga underlag bedömdes som otillräckliga. Slutsats: Positiv behandlingseffekt sågs överlag i samtliga metoder men begränsningar i antalet studier, deltagarantal och studiernas utförande sänkte evidensgraderna. Resultatet angående användning av metoderna PMT och SFA, med starkast evidensgradering, ifrågasätts då det präglats av evidensgraderingssystemets inriktning på studiers design.  Metoderna anses även behöva mer forskningsstöd för att kunna bedömas som lämpliga behandlingsmetoder i klinisk verksamhet.

Syftet med denna studie är att synliggöra verksamma pedagogers kunskaper kring vilka insatser som gynnar lässvaga elever i syfte att stärka deras chanser att nå en hållbar läsutveckling.  Studien utgår ifrån en kvalitativ metod med i huvudsak personliga intervjuer bestående av fem lärare och specialpedagoger. Fenomenografi har använts för att bearbeta insamlad data, där respondenternas uppfattningar har varit centrala. Resultatet har diskuterats mot tidigare forskning samt utifrån en sociokulturell och kognitivistisk syn på lärande. Studiens resultat presenteras i rubriker som har formats utifrån studiens frågeställningar: ”Vilka insatser sätter pedagoger in för elever som har svårigheter med läsinlärningen i de tidigare årskurserna?”, ”Vilka varningstecken bör en pedagog vara uppmärksam på vad gäller läsinlärningen?” och ”Vilka läsinlärningsmetoder används för att tillgodose elever med bristande läsförmåga?”. I studiens resultat framhävs vikten av tidiga insatser för elever som har någon form av läsproblematik, såväl som vikten av att anpassa undervisningen efter elevens behov och kunskaper. Resultatet visar även, i enighet med tidigare forskning, betydelsen av att använda olika metoder i läsinlärningen, för att alla elever skall ges möjlighet att nå en hållbar läsutveckling. / The purpose of this study is to make the knowledge of active educators visible, about the efforts that benefit pupils with low readiness to strengthen their chances of achieving sustainable reading development. The study is based on qualitative method with mainly personal interviews of five teachers and special educators. Phenomenography has been used to process the collected data, where respondents' perceptions have been central. The results have been discussed against previous research and on the basis of sociocultural and cognitivist views on learning. The study's results are presented in headings that have been formed based on the study's questions, “What efforts do pedagogues put in for pupils who have difficulties with reading learning in previous grades?”, “What warning signs should an educator be aware of in terms of reading learning?” and “What reading learning methods are used to accommodate pupils with reading difficulties?” The study's results emphasize the importance of early intervention for students who have some form of reading problems, as well as the importance of adapting the teaching to the pupil’s needs and knowledge. The respondents also highlight, in agreement with previous research, the importance of using different methods in reading learning, to give all pupils the opportunity to achieve sustainable reading development.

Teachers with or without special training encounter dyslexic students daily. As such, these teachers need to have tools for these encounters. One hundred seventy-two teachers took part anonymously in an online survey. This paper looks closely at the following: the multi-sensory approach, extra-classroom groups, the impact of motivation and how to motivate students, and the social implications of dyslexia in a classroom situation and what can be done about them. This paper also includes the so-called special stipulations, a part of the Swedish school ordinance that allows a teacher to omit criteria when grading a student under specific circumstances. The survey showed that there is a myriad of different aids being used and that there are many different views on the special stipulations, some positive and some critical. Finally, one of the most important findings shown by the study is that there is a general lack of knowledge about the impact of the opacity of English orthography. / Lärare med eller utan särskild utbildning möter elever med dyslexi dagligen, och behöver därmed verktyg för dessa bemötanden. Etthundrasjuttiotvå lärare deltog anonymt i en online undersökning. Den här uppsatsen tittar närmre på följande: det multi-sensoriska tillvägagångssättet, grupper utanför klassrummet, hur bristen på motivation påverkar elevernas inlärning och hur man kan motivera dem. Även möjliga sociala konsekvenser dyslexi kan ha i en klassrumssituation och vad man kan göra åt dem diskuteras. Till sist ingår även undantagsbestämmelsen, även känd som PYS-paragrafen. Den är en del av den svenska skolförordningen och tillåter en lärare att bortse från enstaka kursmål när det kommer till betygssättning under särskilda omständigheter. Undersökningen visade att det finns ett stort antal hjälpmedel som används, och många olika tankar om undantagsbestämmelsen, en del positiva, andra kritiska. Slutligen så visar min undersökning att det finns en brist på kunskap om den låga transparensen hos den engelska ortografins påverkan.

Personer med dyslexi har svårt att läsa och stava. Typografi har signifikant visats påverka tillgängligheten för dyslektiska läsare. Syftet med denna kandidatuppsats var därför att utforska läsupplevelsen hos personer med dyslexi avseende olika typsnitt på mobila enheter. För detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer och ett läsupplevelsetest med sex forskningsdeltagare, som alla hade dyslexi. De insamlade uppgifterna analyserades tematiskt och diskuterades med hjälp av relaterad litteratur från forskningsområdet inom interaktionsdesign, läsupplevelse, läsbarhet, dyslexi och typografi inklusive självbestämmandeteori. Forskningsresultaten visade att samtliga typsnitt ansågs både vara enkla och svåra av informanterna som intervjuades. Verdana var det typsnitt som flest ansågs vara enkelt att läsa med. Flera informanter upplevde även svårigheter gällande ord och olika avstånd däribland rad – och teckenavstånd. Studien visar att olika typsnitt och typsnittens tecken- eller radavstånd samt teckenstorlek påverkar läsupplevelsen för dyslektiska läsare. / People with dyslexia have difficulty reading and spelling. Typography has been shown to significantly affect accessibility for dyslexic readers. The purpose of this bachelor's thesis was therefore to explore the reading experience of people with dyslexia regarding different fonts on mobile devices. For this, a qualitative study was conducted in which data was collected through individual semi-structured interviews and a reading experience test with six research participants, all of whom had dyslexia. The collected data were analyzed thematically and discussed using related literature from the research area of interaction design, reading experience, readability, dyslexia, and typography including self-determination theory. The research results showed that all fonts were considered both simple and difficult by the informants interviewed. Verdana was the font that was considered easy to read with. Several informants also experienced difficulties regarding words and different distances including line and character spacing. The study shows that different fonts, font spacing and font size affect the reading experience for dyslexic readers.

Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.

Den här studien vill synliggöra elever med läs- och skrivsvårigheter och deras situation på yrkes­förberedande gymnasieprogram. Studien är baserad på kvalitativa halvstruktu­rerade intervjuer med kvinnliga elever som studerar vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Resultatet belyser det stöd och bemötande som eleverna upplever från skola, familj och kamra­ter. Ett tydligt re­sultat i denna studie är brist på information från lärare till elever om tillgängliga kompenserande hjälpmedel. I slutsatsen presenteras förslag på utvecklingsprojekt mellan be­rörda parter i skolan för att förbättra måluppfyllelsen för elever i behov av särskilt stöd.