Sammanfattning Bakgrund: Händerna är ett av de mest användbara verktygen i det dagliga omvårdnadsarbetet för vårdpersonal men också den största källan till smittspridning. En god handhygien (HH) är en av de främsta åtgärderna för ett infektionsförebyggande arbete. Vårdrelaterade infektioner (VRI) kostar samhället cirka 1,5-2,2 miljarder kronor varje år samtidigt som det orsakar onödigt lidande hos patienten. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Metod: Via databasen Medline och sökmotorn Pubmed samt Cinahl kunde denna litteraturstudie med deskriptiv design hitta totalt tio vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ ansats och en mixad metod där endast den kvalitativa delen inkluderats i resultatet. Huvudresultat: Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. I resultatet beskrev vårdpersonalen deras egen upplevelse av vad som hindrar alternativt främjar följsamheten av HH. Det framkom att vårdpersonalen belyser utbildning, resurstillgångar, miljö, material, utrustning och det individuella beteendet som viktiga beståndsdelar för efterlevnaden. Slutsats: Enligt vårdpersonalen kan den egna individen och organisationen både hindra och främja följsamheten av HH. Organisationen behöver ge vårdpersonalen en god arbetsmiljö med resurstillgångar samtidigt som sjuksköterskan har ett ansvar över sitt eget beteende. / Abstract  Background: The hands are one of the main tool in the daily nursing work for health personnel, but also the largest source of the spread of infections. Good hand hygiene (HH) is one of the main measures in the work of preventing infections. Healthcare-associated infections (HAI) cost the Swedish society approximately 1.5-2.2 billion (SEK) each year, while causing unnecessary suffering to the patient. Aim: To describe what health care personnel experience as barriers and what promotes the compliance with hand hygiene. Method: Through the database Medline and the search engines Pubmed and Cinahl, this literature study with descriptive design was able to find a total of ten scientific articles, nine with a qualitative approach and one mixed method where only the qualitative part was included in the result. Results: Two main themes were identified with associated sub-themes. In the results section, the health personnel describe their own experience of the barriers and of what promotes compliance with HH. It emerged that the health care staff highlights education, resource assets, environment, materials and equipment as well as the individual behavior as important components for compliance. Conclusion: According to the health personnel, the compliance with HH can be obstructed as well as promoted by the individual and the organization. The organization needs to provide a good working environment with the required resources and the nurse needs to take responsibility for the nurse's own behaviour.

Bakgrund   En förutsättning för jämlik vård är ett gott bemötande. Sjuksköterskan kan påverka patientens förtroende, delaktighet och engagemang med sitt bemötande vilket kan resultera i ökad följsamhet. Att leva med långvarig sjukdom kan upplevas stigmatiserat och i mötet med sjuksköterskan finns möjlighet till förändring, vilket kan vara en förändring i nivå av hälsolitteracitet. Hälsolitteracitet handlar om individens kompetens och färdighet kring sin sjukdom och hälsa. Hög nivå av hälsolitteracitet kan leda till en bättre livskvalité. Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kommunikation påverkar hälsolitteracitet och följsamhet hos personer med långvarig sjukdom. Metod En litteraturöversikt av icke systematisk karaktär genomfördes. Det som utgjorde grunden för resultatet var 15 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. De vetenskapliga artiklarna inhämtades vid databassökning, under september 2021, i CINAHL och PubMed. Valda artiklar granskades i enighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för klassificering och kvalitetsgranskning. En integrerad dataanalys genomfördes och resultatet sorterades in i teman med två huvudkategorier med underkategorier. Resultat Resultatet redovisades i två huvudkategorier med tre och respektive fyra underkategorier. Huvudkategorier identifierades till hämmande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation och främjande faktorer för hälsolitteracitet eller följsamhet i förhållande till sjuksköterskans kommunikation. Till dessa identifierades underkategorierna som: obalans i vårdrelationer, kommunikationshinder, effekter av bristfällig information, tillvägagångsätt för inlärning, personcentrerad återkoppling, effekter av kommunikativt stöd och patientens kunskap och motivation. Slutsats Det finns ett flertal faktorer vilka påverkar hälsolitteracitet och följsamhet, dessa faktorer kan vara både hämmande och främjande. Sjuksköterskor använder olika tillvägagångsätt i sin kommunikation till patienten med långvarig sjukdom. De används i försäkran om att information blivit mottagen och förstådd, för att vidare kunna påverka nivån av hälsolitteracitet och följsamhet. / Background A prerequisite for equal care is a good response. The nurse can influence the patient's trust, participation and commitment with her treatment, which can result in increased compliance. Living with a long-term illness can be experienced as stigmatized and in the meeting with the nurse there is an opportunity for change, which can be a change in the level of health literacy. Health literacy is about the individual's competence and skill around their illness and health. High levels of health literacy can lead to a better quality of life. Aim The purpose was to illustrate on how the nurse's communication affects health literacy and compliance in patients with long-term illness.  Method A literature review of a non-systematic nature was conducted. What formed the basis of the result were 15 articles of both qualitative and quantitative design. The scientific articles were obtained by database search, during September 2021, in CINAHL and PubMed. Selected articles were reviewed in agreement with Sophiahemmet University's assessment basis for classification and quality review. An integrated data analysis was performed, and the results were sorted into themes with two main categories with subcategories. Results The results were reported in two main groups with three and four subgroups, respectively. The main category was identified as inhibitory factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication and promoting factors for health literacy or compliance in relation to the nurse's communication. To these, the subcategories were identified as: imbalance in healthcare relationships, communication barriers, effects of lack of information, approaches to learning, person-centered feedback, effects of communicative support and the patient's knowledge and motivation. Conclusions There are several factors that affect health literacy and compliance, these factors could be both inhibitory and promoting. Nurses use different approaches in their communication to the patient with long-term illness. They are used in the assurance that information has been received and understood, in order to influence the level of health literacy and compliance.

Bakgrund: Coronapandemin blev en global utmaning i början av år 2020. I Sverige uppmanade Folkhälsomyndighetens restriktioner hela befolkningen att ta sitt ansvar för att bromsa smittspridningen. Skolorna tvingades stänga eller bedriva distansundervisning till och från för att minska smittspridning. För ungdomar kan restriktioner och begränsningar i social kontakt vara en större påfrestning än för vuxna. Skolsköterskan har en viktig hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande roll på landets skolor.  Syfte: Att undersöka högstadieungdomars följsamhet till covid- 19 restriktionerna samt att undersöka om kön och- eller årskurs påverkade följsamheten. Metod: En icke experimentell, kvantitativ tvärsnittsstudie där kvantitativa data samlades in genom en webbenkätundersökning. Deskriptiv statistik presenterades i text, cirkel- och stapeldiagram. Data analyserades även med Mann-Whitney U test och Kruskal Wallis test och den statistiska signifikansen var satt till p<0.05. Den analytiska statistiken presenterades i text och tabeller. Samtliga högstadieelever på en skola i en ort i sydöstra Sverige inkluderades. Resultat: Det mest framträdande fyndet var att majoriteten av eleverna inte följde flertalet av restriktionerna förutom restriktionen att stanna hemma vid symtom. Signifikant skillnad mellan pojkar och flickor samt mellan årskurs påvisades i vissa av frågorna. Eleverna upplevde inte oro för att smittas eller för att smitta andra. Slutsats: Ungdomarna på skolan följde inte restriktionerna trots tydlig information och stöttning. Skolsköterskan behöver tydligare riktlinjer för vad som ingår i elevhälsans uppdrag vid pandemier och mer forskning behövs för att klarlägga hur man bäst får ungdomar att ta sig an och förstå restriktioner i den omvälvande tid som ungdomsåren innebär. / Background: The corona pandemic became a global challenge at the beginning of 2020. In Sweden, the Public Health Agency's restrictions called on the entire population to take responsibility to reduce the spread of coronavirus. For young people, restrictions and limitations in social contact can be a greater strain than for adults. The school nurse has an important role in promoting health and disease prevention in Swedish schools.  Aim: The aim of the study was to investigate the compliance of high school students with the covid 19 restrictions and to investigate if gender or grade did have any effect on the compliance.  Method: A non-experimental, quantitative cross-sectional study in which quantitative data were collected through a web survey. Descriptive statistics were reported in text, pie- and bar chart. Data were also analyzed with the Mann-Whitney U test and the Kruskal Wallis test. Statistical significance was set at p<0.05. The analytic statistics were reported in text and tables. All high school students at a school in a small town in southeastern of Sweden were included.  Results: The most prominent finding was that the majority of students did not follow most of the restrictions other than the restriction to stay home if experiencing symptoms. Significant differences between boys and girls and between grades were demonstrated in some of the questions. The students did not feel worried about being infected or infecting others with covid-19. Conclusion: The students at school did not follow the restrictions despite clear information and support. The school nurse needs clearer guidelines for what is included in the student health mission in the event of another pandemic. More research is needed to clarify how young people handle and understand restrictions in the turbulent time that adolescence entails.

Följsamhet är när patienten följer den angivna ordinationen. En bra följsamhet är ofta avgörande för en bra behandling och är kopplad till en lägre dödlighet. En dålig följsamhet ökar risken att drabbas av sjukdom och ökar hälsovårdskostnader. I utvecklade länder är följsamheten 50 %. Följsamhet kan vara avsiktlig eller oavsiktlig. Att avsiktligt inte vara följsam menas att patienten medvetet inte följer sin ordination. Att oavsiktligt inte vara följsam innebär att patienten omedvetet inte följer sin behandling, det kan beror på glömska eller missuppfattning. Följsamheten mäts ofta indirekt med olika frågeformulär. I denna litteraturstudie granskades sju artiklar från databasen Pubmed. Syftet var att undersöka följsamheten av läkemedelsbehandling vid tre sjukdomstillstånd, hypertoni, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och depression och ta reda på utmärkande faktorer som bidrar till bättre följsamhet. Resultatet visade att följsamheten varierar mellan 30 - 71 %. De utmärkande faktorer som bidrog till bättre följsamhet skiljde sig mellan studierna. Patienter som var gifta, hade make/partner visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i tre av studierna. Patienter som tog monoterapi visade sig vara en bidragande faktor till bättre följsamhet i två av studierna och patienter med högre livskvalitet och som självskattade sin subjektiva hälsa som “bra” och “medel” hade en bättre följsamhet till läkemedelsbehandling. I tre studier visades att patienter med färre komorbiditeter hade en bättre följsamhet än patienter med flera komorbiditeter. Slutsatsen är att farmaceuten har en viktig bidragande roll och kan förbättra patientens följsamhet till läkemedelsbehandling genom en god och regelbunden kundkontakt. Studierna är inte samstämmiga och kan inte jämföras med varandra. För att få ett mer tillförlitligt resultat borde samma mätmetod användas. / Adherence is when the patient takes the medication as prescribed by the physician. A good adherence is often crucial for a good medical outcome and is connected to a lower mortality. A bad adherence increases the risk of illness and increases healthcare costs. In developed countries adherence is 50%. Adherence can be intentional or unintentional. Unintentional adherence, can depend on forgetfulness or misunderstanding and means that the patient is not following their treatment. Adherence is often measured indirectly using different questionnaires. In this literature study seven articles were reviewed from the medical database PubMed. The purpose was to examine adherence of medical treatment in three different disease states common in the elderly population; hypertension, chronic obstructive pulmonary disease (COPD) and depression, and in particular to study distinctive factors that contribute to a better adherence. The results showed that adherence varies between 30-71%. The distinctive factors that contributed to better adherence varied between the studies. In summary, three of the studies showed that patients that were married or that had a husband/partner had a better adherence. Monotherapy was a contributing factor better adherence in two of the studies. Patients with higher living standards and that self-assessed their subjective health as “good” and “average” had a better adherence to medical treatment. Patients with less comorbidities had a better adherence than patients with multiple comorbidities, this was reported in three of the reviewed studies. The conclusion is that the pharmacist have an important roll and can improve the patients adherence to drug treatment through a good and regular customer contact. The studies are not concordant and can not be compared with each other. To get a more reliable result the same measurement method should be used.

Bakgrund: tidigare forskning visar på flera risker vid läkemedelshantering inom anestesi som resulterar i smittspridning vilket orsakar vårdrelaterade infektioner. Detta leder till lidande för patienter samt förlängda vårdtider och därmed ökade vårdkostnader. Delvis beror detta på riskfaktorer som bedöms som tämligen enkla att förebygga då de i huvudsak handlar om följsamhet till basala hygienrutiner. Inom anestesin finns stor utbredning och ökad förekomst av användandet av intravenös anestesi baserad på propofol. Propofol är ett gynnsamt medium för bakterietillväxt och således känsligt för kontamination och ska handhas aseptiskt. Syfte: undersöka anestesisjuksköterskors följsamhet till och uppfattningar av aseptiska hygienrutiner vid iordningställande och administrering av propofol. Metod: prospektiv kvantitativ tvärsnittsstudie med deduktiv ansats. I studien observerades 22 anestesisjuksköterskor som även fick skatta sin egen uppfattning om aseptiskt handhavande i en enkät. Resultat: studien påvisar brister i följsamhet till både basala hygienrutiner och aseptiskt handhavande av propofol. Konklusion: brister i följsamhet till aseptik medför risk för vårdrelaterade infektioner och således lidande för patienter. / Background: previous research shows evidence of multiple risks while administering drugs in an anesthetic context which lead to in iatrogenic contamination and health-care related infections. This leads to increased patient suffering, prolonged hospitalization, and increased health-care costs. Partly, this is caused by risk factors which are considered reasonably easy to prevent, preventative by compliance to basic hygiene routines. Within anesthetic care there is broad usage and increased prevalence of propofol-based intravenous anesthesia. Propofol has a predisposition for microbiological growth which means that it is sensitive to contamination, and should be handled aseptically. Aim: examine nurse anesthetists’ compliance to and perceptions of aseptic hygiene routines when preparing and administering propofol. Method: prospective quantitative cross-sectional study with a deductive approach. In this study, 22 nurse anesthetists were observed and were later asked in a questionnaire, to estimate their own perceptions of aseptic conduct while handling propofol. Result: the result demonstrates lack of adherence both in basic hygiene routines and aseptic handling of propofol. Conclusion: lack of adherence to aseptic routines concludes a risk for iatrogenic infections thus leading to patient suffering.

Bipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig sjukdom och risken för återinsjuknande är livslång. Risken för suicid och olycksfall är förhöjd under både maniska och depressiva episoder. Farmakologisk långtidsbehandling är den primära behandlingen för att behandla och förebygga maniska och depressiva skov vid bipolär sjukdom. Bristande läkemedelsföljsamhet är den vanligaste orsaken till återinsjuknande och ett stort hälsoproblem. Syftet med studien var att utforska aspekter som kan påverka följsamheten till underhållsbehandling hos personer med bipolär sjukdom. En integrativ litteraturstudie genomfördes inspirerad av Whittemore och Knafls metod. Totalt 15 studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats inkluderades. Som teoretisk utgångspunkt i resultatdiskussionen användes Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess. Ur dataanalysen framkom fyra teman vilka innehöll totalt åtta underteman. De fyra identifierade teman var: Patient/sjukdom; Familj och samhälle; Läkemedel samt Behandlingsallians och undervisning. Att ha kunskap om avgörande faktorer för läkemedelsföljsamhet kan fungera som ett viktigt verktyg i specialistsjuksköterskans hälsoarbete med patienter med bipolär sjukdom. Behandlingsalliansens betydelse för följsamheten framkom i studien. Samlad kunskap om faktorer som påverkar följsamheten till långtidsmedicinering kan ge ökad förståelse och verktyg för sjuksköterskan i mötet med patientgruppen.

Bakgrund: Prognosen för hjärtsvikt är allvarlig men modern läkemedelsbehandling och bättre poliklinisk uppföljning har förbättrat prognosen under senaste åren. Patienterna ska utföra regelbundna viktkontroller och medverka i doseringen av vätskedrivande läkemedel, patientutbildning om hjärtsvikt och egenvård spelade en avgörande roll för patienternas hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av egenvård hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt genomfördes där artiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl, efter kvalitetsbedömningen inkluderades 14 vetenskapliga artiklarna med kvalitativ ansats. Resultat: Fem kategorier identifierades; att uppleva stress och rädsla vid utförande av egenvård, att sakna kunskap och information för utförande av egenvård, att ta hjälp av andra vid egenvårdshantering, påverkan på symtom i det dagliga livet och betydelse av kunskap relaterad till egenvård. Diskussion: Patienterna med hjärtsvikt upplevde brist på information och otillräckliga kunskap om sjukdomen. Påfrestningar vid emotionella upplevelser gjorde att patienterna hade svårt att hantera sin egenvård på grund av svåra symtom. Patienterna med hjärtsvikt engagerade sig vid sin egenvård genom att skapa hanteringsstrategier med hjälp av socialt stöd och kunskap. Slutsats: Det spelar en stor roll att sjuksköterskan har kunskapen om hur patienterna upplever egenvården, vilka strategier och hinder finns och hur de utvecklar engagemangen och motivationen. Det krävs mer forskningen kring detta ämne för att minska återinläggningar på sjukhuset. Genom en god information och utbildningen kan sjuksköterskan använda sig av pedagogiska kunskaper och resurser som kan utveckla till och skapa en undervisningssituation. Genom det kan sjuksköterskan stödja patientens egenvårdskapacitet, hjälpa patienterna att inse nyttan av att följa egenvård. / <p>Examinationsdatum: 2020-03-25</p>

Bakgrund: Det är ett vanligt förekommande problem inom vården att patienter inte tar ordinerade läkemedel. Detta kan få stora konsekvenser för patienten och dennes hälsa. Det är viktigt att undersöka vad sjuksköterskor egentligen vet om orsakerna till patienters bristande följsamhet, då en korrekt bild av fenomenet gör att sjuksköterskan kan hjälpa patienten på bästa sätt.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskorserfarenheter av patienters icke-följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling.Metod: Uppsatsen bygger på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Inkluderade studier söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. En kvalitetsgranskning, av relevanta studier, gjordes utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. En innehållsanalys gjordes av artiklarna, baserad på Forsberg och Wengström. Totalt 10 artiklar användes i föreliggande litteraturstudie.Resultat: I resultatet framgick att sjuksköterskor i stor utsträckning förklarar patienters bristande följsamhet med tre huvudkategorier av orsaker: Patientspecifika orsaker, orsaker i patientens omgivning och relationen mellanpatienten och sjuksköterskan.Konklusion: Sjuksköterskor har en god uppfattning om vilka orsakerna tillpatienternas svårigheter eller ovilja att använda ordinerade läkemedel är. Dock förefaller sjuksköterskor tillskriva visa orsakssamband en större vikt än vad annan, patientcentrerad forskning visat. Mer forskning behövs för att tydliggöra graden av sjuksköterskors insikt kring patiensernas problematik. / Background: It is a common problem in healthcare that patients do not take prescribed medication. This can have major consequences for the patients. It is important to investigate what nurses really know about the causes of patients' lack of adherence, as a correct understanding of the phenomenon means that the nurse can help the patient in the best way.Aim: The aim of the literature study was to compile nurses 'experiences of patients' non-compliance with prescribed drug treatment.Method: The essay is based on a literature study with a qualitative approach.Included studies were sought in the databases PubMed and CINAHL. A quality review, of relevant studies, was made based on SBU's quality review template. A content analysis was made of the articles, based on Forsberg and Wengström. A total of 10 articles were used in the present literature study.Results: The results showed that nurses largely explain patients' non-adherence with three main categories of causes: Patient-specific causes, causes in thepatient's environment and the relationship between the patient and the nurse.Conclusion: Nurses have a good idea of the causes of patients' difficulties or unwillingness to use prescribed medication. However, nurses attribute certain causal relationships to be more important than what other, patient-centeredresearch has shown. More research is needed to clarify the degree of nurses'insight into the problems of patients.

Bakgrund: När följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling brister kan det leda till onödig ohälsa, förvärrade sjukdomstillstånd och kostnader för fler vårdbesök och inläggningar på sjukhus samt att dyra mediciner felanvänds. Det är endast 60 procent av patienterna, som blivit ordinerade antibiotika i fem dagar, som fullföljer sin läkemedelsbehandling. Om den ordinerade behandlingen är sju dagar lång sjunker följsamheten till 40 procent. Syfte: Vårdpersonalens upplevelse av patienters bristande följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling och hur vårdpersonalen upplevde patienternas attityd. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio kvalitativa artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Analysen följde Forsberg och Wengströms (2015) innehållsanalys och det framkom fyra teman. Resultatet: Bristande följsamhet till läkemedelsordinationer beskrevs i samtliga artiklar som ett problem, men det förekom olikheter beträffande uppfattningen om hur utbrett problemet var. Vårdpersonalen ansåg att det brast i kunskap och i samarbete mellan disciplinerna om hur patienterna skulle följas upp gällande ordinerad läkemedelsbehandling. Konklusion: Genom en ökad kunskap om följsamhet kan konstruktiva lösningar arbetas fram. Interventioner kan utformas för att hjälpa den enskilde vårdpersonalen.

No description available.