Sjuksköterskornas revolution är en kvalitativ studie om organisatorisk identifikation. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur sjuksköterskornas organisatoriska identitet påverkas av att arbeta genom entreprenadbemanning inom vården. Studiens frågeställningar handlar om hur sjuksköterskorna upplever att arbeta inom en entreprenadbemanning inom landstinget, hur de upplever sin organisatoriska identifikation och hur organisationernas arbetssätt kan påverka identifikationen. Ämnet är valt då entreprenadbemanning är ett relativt nytt fenomen inom vården vilket gör att det saknas kunskap kring ämnet. Studien utgår från en fältstudie där samtlig empiri är insamlad via semistrukturerade intervjuer med bemanningssjuksköterskor samt nyckelpersoner från både sjukhuset och bemanningsföretaget. Studiens analysverktyg består av social identitetsteori och social identitetsteori inom organisationer. Begrepp som används för analysen är bland andra; självidentitet, social kategorisering, social identifikation, social jämförelse och undergrupper. Studiens teoretiska bidrag pekar på att sjuksköterskorna till viss del identifierar sig med båda organisationerna och det tar sig uttryck i att sjuksköterskorna identifierar sig med sjukhuset då det är deras fysiska arbetsplats och med bemanningsföretaget för att det är deras arbetsgivare. Däremot sker den primära identifikationen snarare till den egna in-gruppen, vilket bara består av sjuksköterskor från bemanningsföretaget. Den starka gemenskap sjuksköterskorna beskriver består av välvilja och en stark teamkänsla.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur status påverkar problematiken att rekrytera och bibehålla virkesköpare inom skogsbranschen. Denna kvalitativa studie har utgått från ett bolag som fått representera hela skogsbranschen. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer inom bolaget och fyra studenter på jägmästarprogrammet inom SLU i Umeå. Utöver intervjuer skickades webbenkät till jägmästarprogrammets årskurs 4 och 5, vilket resulterade i 45 svar. Det empiriska materialet i studien har analyserats utifrån Webers (1983) teori om möjlighetsansamling och utestängningsmekanismer samt utifrån Bourdieus (1984) teori om status, baserat kulturellt-, ekonomiskt-, socialt- och symboliskt kapital.   De teman som tydligast framträdde utifrån den insamlade empirin var; den numerära ökningen, kunskap, identifikation, nätverk och frihet. Studien tyder på att status inom virkesköparrollen sjunkit i takt med att antalet virkesköpare ökat, samt att kunskapen som studenterna tar med sig från sina studier inte alltid är den kunskap som behövs som virkesköpare, vilket i sin tur resulterar i att studenterna inte identifierar sig med virkesköparrollen. Detta kan därmed ses som en grundorsak till varför virkesköpare inte ses som ett yrke man helst skulle vilja ha efter examen. I studien har det också visat sig att nätverk har stor inverkan på rollen och att de studenter som blir virkesköpare upplever rollen som svårare än de trott och att det gjort att man sökt sig vidare inom eller utanför företaget. Dessa aspekter kan ses som anledningar till att rollen har en negativ yrkesstatusförskjutning vilket kan vara en bidragande faktor till att det blivit svårare att rekrytera och bibehålla personer i virkesköparrollen. / The purpose of this paper is to investigate how occupational status affects the problem of recruiting and retaining timberbuyers in the forest industry. This qualitative study is based on a company that has represented the entire forest industry. The empirical material has been gathered through semi structured interviews with six people within the company and four students at the forestry program at SLU in Umeå. In addition to interviews, a web survey was sent to the students at the forestry program, grade 4 and 5, resulting in 45 answers. The empirical material of the study has been analyzed on the basis of Weber's (1983) theory of probability- and exclusion mechanisms as well as Bourdieu's (1984) theory of status, based in cultural, economic, social and symbolic capital.   The themes that most clearly emerged from the collected empirical material were; the numerical increase of timberbuyers, knowledge, identification, network and freedom. The study suggests that the status of the forester role has fallen as the number of timberbuyers grow, and that the knowledge that students bring from their studies is not always the knowledge needed as forester, which in turn results in the fact that the students don’t identify with the role of timberbuyer. This is understood to be one of the main reasons why it is not considered as a profession one would prefer to have after graduation. The study has also found that networks have a major impact on the role and that the students who become timberbuyers experience the role as more difficult than they thought. That makes it more likely that the new timberbuyers after a shorter period of time will move on to new roles within or outside the company. These aspects can be seen as a reason why the role has a negative occupational status shift, which can be a contributing factor to making it more difficult to recruit and retain people in the timberbuyer role.

The aim of this study is to examine how the employees at Nordiska Kompaniet view the concept of world-class service and how they are motivated to deliver this level of service. Service is a central part of the tourism industry and the employees at Nordiska Kompaniet are educated in how to treat tourists, visitors and customers so that they will be able to deliver best possible service. The study is constructed on a total of eleven semi-structured interviews with employees at Nordiska Kompaniet in Stockholm. The interviews have contributed forward gaining a deeper understanding regarding the employees thoughts about the importance of the term word- class service within retail tourism sector. The study also highlights the importance of service education within retail tourism sector and the creation of customer value for international tourists, visitors and costumers. The collected empirical material has been interpreted using theoretical points which are motivation, identification, customer value and world-class service.   The result shows a unified opinion among employees at Nordiska Kompaniet, Stockholm regarding the meaning of world-class service and how they think world-class service should be delivered to tourists, visitors and customers. However, there is divided opinion regarding the motivation the employees receive at Nordiska Kompaniet’s internal service education.

Syftet med studien var att utforska hur barn beskriver sin tolkning av filmen Frost, i egenskap av en multimedial text, samt hur barnen ser på filmen utifrån lärandebegreppet. Filmen ses som multimedial då den bland annat kommunicerar med visuella, auditiva, och språkliga intryck. Receptionsteori beskriver att hur åskådare skapar mening av ett medium är beroende av den sociala kontexten och individens tidigare erfarenheter. Detta gjorde studiens problemområde komplext. Studiens ambition var att genom observation, enkäter och intervjuer försöka få en inblick i barns upplevelser av filmen. Studien fokuserade på hur barn tolkar en fiktiv berättelse, hur barn kunde identifiera sig i en sådan samt hur de såg filmen som ett föremål för lärande. Studien utforskade även om det förekom skillnader mellan flickors och pojkars svar. Resultatet åskådliggjorde att barn i hög grad använder sina egna erfarenheter när de skapar mening ur en berättelse. Det visade även att barn identifierar sig med karaktärer utefter olika karaktärsdrag i form av utseende, personlighet och egenskaper. Här förekom det skillnader mellan vad flickor och pojkar fokuserade på i identifikationsprocessen. Studiens resultat pekade även på att barnen hade svårigheter i att se hur denna typ av film kunde bidra till deras eget lärande. Samtidigt tydde deras svar på omedvetet relationellt lärande. Barnens syn på lärande visade på att de ansåg att nya kunskaper kräver ämnesspecifika nyttoaspekter för att räknas som lärande och att lärarens roll är avgörande.

Syftet med denna kandidatuppsats i retorik är att söka svar på hur svenska UNICEF kommunicerar på det sociala mediet Facebook för att påverka människor till att skänka pengar och skapa identifikation med mottagarna. Uppsatsen använder sig av en neo-aristotelisk analysmetod för att analysera hur mottagare påverkas att bidra till organisationens verksamhet. Appels föreslagna identifikationsmetodansats tillämpas för att analysera vilken publik som kan antas skapa identifikation med UNICEF Sverige. Analysen genomfördes på fyra slumpvist utvalda inlägg innehållande text och bild, vilka publicerades på  organisationens Facebook-sida i februari 2017. Resultaten visar att UNICEF Sverige uppmanar till handling eller kommunicerar med mottagarna, vilka påverkas främst genom att inläggen talar till förnuftet. Organisation vänder sig främst till en publik som värdesätter och prioriterar barns välmående. Detta visades vara den publik som främst kan tilltalas av inläggen och som främst kan skapa identifikation med UNICEF Sverige för att bidra ekonomiskt till organisationen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur digitala memes kan skapas för att fungera som inlägg i pågående debatter. För att göra detta analyseras tre av de fotobaserade memes som skapades med anspelningar på Pepsis omtalade reklamfilm ”Live for Now” från 2017. Vidare studeras på vilka sätt dessa memes fungerar identifikationsskapande samt hur identifikation kan fungera övertygande. Detta analyseras med hjälp av en hermeneutisk retorisk metod tillsammans med visuell och postmodern retorikteori. Analysens resultat visar att memes som medium tilltalar en stor publik och appellerar såväl till känslor som värderingar och kan på sådant sätt skapa identifikation. Dess argumentativa styrka står dock att finna i de dolda budskapen, vilka enbart uppfattas av mottagare med särskild förförståelse. Här bidrar särskilt humor och stilfigurer till att skapa identifikation.

Dieter Baacke hat in seinem Artikel von 1981 für das Lernen aus Spielfilmen in der Pädagogik argumentiert. Peter Pleyer und Horst Schäfer haben dazu in den 1990er Jahren ein Seminar-Modell konzipiert, das Schäfer hier vorstellt. Das Seminar geht von dem handlungsorientierten Ansatz der Medienpädagogik zur Aneignung von Medienkompetenz – als Teilbereich kommunikativer Kompetenz – aus, die sich als kritischer, reflektierter, selbstbestimmter und kreativer Umgang mit Medien versteht. Kinder sind mit Medien vertraut; ihre Wirklichkeit ist durch die Erfahrung medialer Wahrnehmungen geprägt. Die medienpädagogische Filmarbeit setzt sich mit dieser visuellen Wahrnehmung auseinander und vermittelt über die Rezeption zielgruppengerechter Filme Fähigkeiten ästhetischer Urteilsbildung, Kritikfähigkeit, Erkenntnisse über Medienwirkungen und Hilfen zur Bewältigung medialer Einflüsse. / In his article from 1981 Dieter Baacke has argued for learning from films in pedagogy. In addition, Peter Pleyer and Horst Schäfer have designed a seminar model in the 1990s, which Schäfer introduces here. The seminar is based on the action focused approach of media pedagogy for the acquisition of media literacy (Medienkompetenz) as a critical, reflective, self-determined and creative dealing with media. Children are familiar with media; their reality is shaped by the experience of media perceptions. The media pedagogical film education deals with these visual perceptions by means of the reception of films which are geared to the target group, and it promotes skills of aesthetic judgment, critical faculty, knowledge about media effects, and helps to deal with media influences.

Syftet med uppsatsen är att presentera en översikt av studier där instrumentvariabler används för att estimera den kausala effekten av att ta ut pension på hälsa. Studier där två olika typer av instrument används inkluderas i forskningsöversikten: (1) studier där åldersgränser används som instrument, och (2) studier där reformer används för att skapa instrument. I samtliga studier används ”Two stage least squares” för att estimera effekten. Villkoret om att instrument behöver vara exkluderade ur den strukturella modellen för att den kausala effekten av att ta ut pension på hälsa ska kunna identifieras diskuteras, och tillvägagångssätt och vissa resultat från tester som används i studierna för att uppfylla villkoret presenteras. Även villkoret om att det krävs tillräckligt starka instrument för att identifiera den kausala effekten diskuteras, och tillvägagångssätt och tester från studierna presenteras. Huvudresultaten från studierna om effekten av att ta ut pension på hälsa presenteras och diskuteras. Resultaten varierar mellan studierna, vilket antas bero på att måtten som används för att mäta hälsa varierar, att populationerna som studeras skiljer sig från varandra, och att metoderna skiljer sig åt mellan studierna.

In this essay i examine how five persons from the city of Piteå who have moved to big cities in Sweden identifies with different places. My aim is to show a more ​heterogeneous image of Norrland and its inhabitants. In the essay I examine how my informants imbue certain words and practises, such as dialects or the act of visiting their hometown, with meaning and how this affects their identification towards the places that they call home. In this essay I understand places not as merely physical and material but also as socially constructed. Therefore I see the construction of places as an important aspect of my informants identification.

Denna studie är en kvalitativ semiotisk innehållsanalys som behandlar ämnet organisationskommunikation och aktivism på Instagram. De två rörelser som har legat till grund för studien är Metoo och Black Lives Matter. Dessa rörelser och deras Instagram-konton, @metoosweden och @blacklivesmattersweden, är de analysobjekt som har använts i studien. Dessa konton har använts för att undersöka hur de använder Instagrams funktioner och visuella gestaltningar för att skapa engagemang gällande sin aktivism. Studiens teoretiska ramverk är identifikationsteorin och teckenläran semiotik. I undersökningen har fem inlägg från respektive konto analyserats, samt fem kommentarer på varje inlägg. Den utvalda metoden för undersökningen är en semiotisk bild- och textanalys. Studien visar att @blacklivesmattersweden använder sig av ett mer varierat visuellt innehåll i sina inlägg, i jämförelse med @metoosweden. Kontot @metoosweden förankrar sitt innehåll till en svensk kontext i en högre utsträckning än vad @blacklivesmattersweden gör genom bilder och text. Studien visar även att aktivism uttrycker sig i interaktionen mellan avsändaren och mottagaren i kommentarsfälten. Interaktionen är varierad i sitt uttryck, där den överlag innefattar olika infallsvinklar som är positiva till aktivismen som bedrivs.