Syftet med arbetet är att inom det specialpedagogiska området undersöka hur barn i behov av särskilt stöd identifieras och beskrivs inom förskoleverksamheten samt hur detta kan påverka det enskilda barnet. Forskningsfrågorna innefattade om variationer i tolkningen av begreppet ’barn i behov av särskilt stöd’ framkommer mellan olika yrkeskategorier samt hur personal i förskolan avgör om ett barn är i behov av särskilt stöd. Arbetet baseras på kvalitativa intervjuer med det kategoriska och relationella perspektivet som teoretiska utgångspunkter. Genom en kvalitativ ansats har tre förskollärare, två rektorer och en specialpedagog intervjuats. Resultatet visar att det övergripande teoretiska perspektiv som framkom var det relationella perspektivet, trots detta kunde spår av det kategoriska perspektivet urskiljas. Resultatet visade att samtliga informanter ansåg att begreppet ’barn i behov av särskilt stöd’ handlar om anpassningar i förskolan samt att hur barnen identifieras att vara i behov av särskilt stöd varierar från person till person. Samtliga informanter belyste miljöns påverkan på barnet och det egna förhållningssättet i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

No description available.

Syftet är att undersöka hur genus skildras i två kapitel från två läroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet. Dessa läroböcker är skrivna med cirka tjugo års mellanrum av samma författare men utifrån två olika läroplaner. Studien undersöker vilken förändring, ur ett genusperspektiv, som har skett under denna tid och om dessa förändringar stämmer överens med läroplanernas utveckling. En kvalitativ textanalys användes för att undersöka de två kapitlen. I resultatredovisningen framkommer det att utvecklingen i läroböckerna visar en positiv trend över tid mot ett mer jämställt språk och perspektiv. Den äldre läroboken är på ett tydligt vis skriven utifrån manliga erfarenheter medan den yngre lärobokens tendenser antyder en välvilja att uttrycka sig genusmedvetet helt i enlighet med vad dess läroplan efterfrågar. Detta är dock problematiskt och generellt saknas det i båda läroböckerna reflektion kring varför samhället då och nu har mannen som norm. Min slutsats är att texterna i läroböckerna har utvecklats i riktning mot en mer genusneutral framställning, men att de ännu inte använder ett jämställt språk.

Genom att läsa berättelser för elever i skolår 1 och 2 har vi undersökt vilka positionerbarn antar när de dramatiserar sagokaraktärer som sysslar med teknik. En saga medtraditionella könsroller lästes för en grupp elever och samma saga men med omvändakönsroller lästes för en annan grupp. Eleverna fick välja roller till dramatiseringarna i degrupper de delats in i och motivera sina rollval i samtal med oss. Utifrån elevernasrollval, saker de säger under samtalen samt en enkät de fyllt i syftar undersökningen tillatt visa på elevernas tendenser att identifiera sig, eller inte identifiera sig, med sagornaskaraktärer beroende på kön. Utifrån detta har vi ur ett genusperspektiv diskuterat hurbarn kan påverkas av sagokaraktärer som förebilder och på vilket sätt de litteräraförebilderna kan ha betydelse för att skapa ett intresse för teknik. / By reading stories for students in school year one and two we have studied which positions children take when they dramatise characters which interact with techniques in fairy tales. A fairy tale with traditional gender roles was read to a group of students and the same fairy tale, but with changed gender, was read to another group. The students choose roles together in their groups to dramatise the story, then they had to motivate why they choose the role they did. From their choice of character, things they say during conversations and a questionnaire they filled in the study aim to show how the students tense to identify, or not identify, themselves with characters of the fairy tale, depending on gender. From this we have, through a gender perspective, discussed how characters in fairy tales can effect the children as role models and in which way literary role models can be important to create an interest for technology.

Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur.Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar.

No description available.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som dock inte alltid tas på allvar. Alla ska vårdas jämlikt men det finns klara brister i bemötanden och vård av kvinnor som drabbats av våld i nära relationer. Det är viktigt att bemöta dessa kvinnor på ett adekvat sätt och erbjuda dem det stöd de behöver. Syfte: Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors möjligheter att identifiera och stödja kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer samt vilka omständigheter som kan försvåra ovanstående. Metod: Studien utformades som en integrerad litteraturöversikt och utgick från tre frågeställningar. “Hur kan sjuksköterskor identifiera kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation?”, “Hur kan sjuksköterskor stödja kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation?” samt “Vilka omständigheter kan försvåra för sjuksköterskor att identifiera och stödja kvinnor som har blivit utsatta för våld i en nära relation?” 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Sjuksköterskor kan identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer genom att vara uppmärksamma på fysiska skador som inte kan förklaras, tecken på förtvivlan, maktlöshet och försvarsmekanismer hos kvinnan samt att kunna initiera frågor om vad som har hänt. För att stödja kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är det viktigt att avlägsna känslor av skuld och skam samt att kunna föra ett konstruktivt samtal. Även att främja förebyggande av våld är viktigt. Försvårande omständigheter var bland annat en negativ attityd hos sjuksköterskor och andra yrkesprofessioner. Sjuksköterskors brist på kunskap ledde till osäkerhet och kunde försvåra möjligheten att identifiera och stödja kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskor i sin profession har god möjlighet att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Våld i nära relationer är ett komplext fenomen och indikationerna på att våld förekommer kan vara ospecifika. Att fokusera och finnas i nuet vid samtal med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer kan underlätta för sjuksköterskan att initiera en bärande relation och visa att kvinnan har någon att vända sig till för att få stöd när hon känner behov av detta.

Syftet med föreliggande studie är att bidra till en förståelse för på vilket sätt några elever i årskurs fem upplever att deras läslust påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna i en skönlitterär bok eller ej. Frågeställningarna som besvaras är: ”På vilket sätt upplever de tillfrågade eleverna att läslusten påverkas av huruvida de kan identifiera sig med karaktärerna eller ej?” och “Vilka faktorer, enligt de tillfrågade eleverna, är avgörande för att eleverna ska kunna identifiera sig med karaktären?”. Studien är av kvalitativ karaktär och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt intervjuades tolv respondenter från parallellklasser i samma skola. Könsfördelningen är fem flickor och sju pojkar i 11–12 årsåldern. Resultatet visar att majoriteten av eleverna menar att de läser mer ifall de kan relatera till boken. Samtidigt uppger majoriteten av eleverna att de inte känner sig representerade i skönlitteraturen. Resultaten visar även att vilka faktorer eleverna identifierar sig med skiljer sig åt avsevärt. Slutsatserna är att läslusten ökar för majoriteten av respondenterna ifall de kan relatera till bokens karaktär eller relatera till omgivningen. Identifikation framstår inte som avgörande för val av bok.

En definition för deepfake är “Datorframställd förfalskad information i form av bild eller film som framställs som äkta och trovärdig”. Ordet är uppbyggt av två ord deep vilket syftar till djup maskininlärning och fake vilket indikerar att informationen är förfalskad. Syftet med det här arbetet var att undersöka människors förmåga att identifiera deepfakes bilder utifrån deras egen kunskap kontra efter att författarna gett en informativ text om vad respondenten kunde kolla efter i bilderna. Utöver detta har arbetet även undersökt vilka metoder som finns för att identifiera och motverka att deepfakes sprids. För att besvara detta har en enkätundersökning samt en litteraturöversikt inom området genomförts. Resultatet av undersökningen analyserades genom bland annat ett hypotestest. Det användes för att undersöka om det fanns en signifikant skillnad på medelvärdena före och efter respondenten tagit del av den informativa texten. Slutsatsen efter avslutad undersökning blev en påvisad statistisk signifikans för resultatet av enkätundersökningen samt en sammanställning utav de metoder som forskningen presenterade. Den statistiska signifikansen innebär att resultatet bygger på tillräckligt mycket data för att inte klassas som slumpmässigt. Av studiens resultat har en guide för att underlätta identifiering av deepfakes skapats där respondenternas och forskningens gemensamma punkter ligger till grund.

In diesem Bericht wurden die Arbeiten und Ergebnisse dargestellt, die am FORWISS im Rahmen des Verbundprojekts AENEAS im Zeitraum vom 1.10.1995 bis zum 31.12.1999 erzielt wurden. Die Forschungsziele des Vorhabens wurden durch eine industrielle Anwendung im Bereich der Stahlverarbeitung motiviert und konzentrierten sich im Wesentlichen auf die folgenden Punkte: • Modellierung von nichtlinearen und zeitvarianten Prozessen, die analytisch nicht fassbar sind und nur durch Messdaten repräsentiert werden. • Modellierung von Größen, die nicht direkt messbar sind, aber auf nichtlineare Weise von anderen, messbaren Größen abhängen. • Kombination von analytischen bzw. statistischen Modellen und Neuronalen Netzen, um die jeweiligen Vorteile der Verfahren zu vereinen. Als Ergebnis des Vorhabens wurden eine Reihe neuer Ansätze zum kontinuierlichen Lernen entwickelt, darunter eine neuartige, lebenslang adaptive Netzarchitektur mit entscheidenden Vorteilen im Bereich des kontinuierlichen Lernens im Vergleich zu allen bisher bekannten Verfahren. Zum zweiten Punkt wurde eine Theorie der Analyse iterierter Prozesse entwickelt, die auf das mathematische Problem der Lösung von Funktionswurzeln führte. Für nichtlineare Systeme gibt es keine analytischen Lösungsmöglichkeiten, daher wurden erstmals Neuronale Netze zur Lösung dieses Problems verwendet. Die Ergebnisse aller grundlagenorientierten Arbeiten flossen in die Lösung eines industriellen Anwendungsproblems ein, bei der End- und Zwischenprofile warmgewalzter Stahlbänder modelliert und prognostiziert werden sollten. Dieser Prozess ist charakterisiert durch Nichtlinearität, Zeitvarianz („Tagesform“ der Anlage) und durch die nicht direkte Messbarkeit der Zwischenprofile, die sich als inverse Iteration (Funktionswurzel) aus dem Endprofil ergeben. Dieses Problem konnte auf elegante Weise durch eine Verknüpfung von analytischen und neuronalen Ansätzen gelöst werden. Neben dem unmittelbaren Wert der Ergebnisse bei der Lösung der beispielhaften Anwendung lassen sich die entwickelten Verfahren zum kontinuierlichen Lernen und zur Analyse iterierter Prozesse auf eine Vielzahl anderer Problemstellungen verallgemeinern und stellen eine gute Basis für weitere Forschungsarbeiten dar.