Studiens syfte var att undersöka hur anställda upplevde företag som arbetsgivarvarumärke och arbetsplats samt vilka faktorer som kan ha en påverkan på detta. Det genomfördes åtta intervjuer med anställda på ett företag inom mediabranschen. Det framkom att det fanns olika faktorer som påverkade hur medarbetarna såg på sin arbetsgivare. Dels skulle företaget erbjuda utvecklingsmöjligheter, flexibilitet i arbetsuppgifterna samt arbetsförmåner. På så sätt skapas en tillit och lojalitet gentemot varandra. Denna tillit skapar också en trygghet i sin anställning och mot sin chef. Relationen till sin chef visade sig vara viktig men även att de anställda själva fick styra över sina arbetsuppgifter. Även att arbeta på ett välkänt företag ansågs höja arbetsgivarens attraktivitet. Slutligen framkom det att de sociala faktorer påverkade hur de anställda såg på sin arbetsgivare och de menade på att det fanns en del brister gällande samarbetet mellan avdelningarna inom företaget. / The purpose of the study was to analyze employees’ perceptions of the company’s Employer Branding, the workplace, and the factors that may have an impact on this. Eight interviews were held with employees from a company in the media industry. It appeared that there were various factors that influence how employees perceive their employer. In order to be considered an attractive organization the company needs to offer opportunities to develop, flexibility in the daily tasks and employee benefits, and have a good reputation. This creates trust and loyalty between the employer and employee. It is important for the employees to have a good relationship with their manager, and at the same time it is important to have control over their own work tasks. Finally, social factors affected how the employees viewed their employer. According to some employees, there were some flaws with the cooperation between the departments within the company.

This Master degree dissertation focuses on issue of gifted pre-school children. The text is dividend into two parts - theoretical and practical. In the theoretical part, a complex general introduction into the gifted children field is presented; characteristics of such children, possibilities of their identification, and the following support and development of their talent is discussed. As for the goal of the second part, it is to find out an approach of the kindergarten teachers to gifted children. The work presents a case study of the attitude and behavior of a particular gifted child.

Bei der postmortalen Befunderhebung an Zähnen im Rahmen der Identifikation unbekannter Leichen besteht die Möglichkeit, dass zahnfarbene Füllungen übersehen oder fehlgedeutet werden. Daraus entstehende Diskrepanzen zu den antemortalen Daten können zu Problemen bei der Identifikation führen. Ziel der Ar-beit war daher die Ermittlung einer zuverlässigen und praxistauglichen Methode zum sicheren Erkennen von zahnfarbenen Zahnfüllungen bei der postmortalen Befunderhebung. Dazu wurden 50 menschliche Zähne mit zahnfarbenen Füllungen versorgt und mittels UV-Licht, digitaler IR-Fotografie, digitalem Röntgen, CT und einer Schmelzfärbemethode bezüglich der Erkennbarkeit der Füllungen untersucht. Die geeignetsten Methoden wurden zusätzlich anhand von Farbfotografien in Fragebögen beurteilt. Die Schmelzfärbemethode erwies sich als die genauste Methode, aber auch mit Hilfe der UV-Fluoreszenz konnten mit 97% nahezu alle Füllungen erkannt werden. Die Röntgendiagnostik ermöglichte das Erkennen von 80% der vorhandenen zahnfarbenen Füllungen. Das CT ist unzuverlässig und die Infrarot-Fotografie ist ungeeignet für diese Fragestellung. Im Ergebnis dieser Studie kann die verbesserte Schmelzfärbung als sicherste Me-thode zur postmortalen Identifikation von zahnfarbenen Füllungen empfohlen wer-den. Als zuverlässige und schnelle „Screening Methode“ ist die Untersuchung mittels UV-Fluoreszenz geeignet. Für den sicheren Einsatz der UV-Fluoreszenz in der Rechtsmedizin sollten die Fähigkeiten der Rechtsmediziner im Umgang mit dieser Methode anhand praktischer Übungen geschult werden.

Den här studien visar resultatet av vår studie på hur att arbeta på företag som säljer ekologiska produkter påverkar anställdas motivation och identifiering med företaget. Vidare utreder den vilken roll kunskap om ekologisk hållbarhet spelar i relation till motivation och identifikation. Eftersom vi var intresserade av anställdas åsikter och känslor valdes en kvalitativforskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Anledningen till detta var att tidigare studier generellt haft en kvantitativ design, huvudsakligen genom surveyundersökningar. Till följd av detta kommer vår studies data från sju intervjuer med försäljare från olika branscher och företag som samtliga säljer ekologiska varor, med målet att ge en större förståelse för hur det påverkar den anställda att sälja ekologiska varor. För att systematiskt utreda vårt ämne sattes tre frågor om motivation, identifikation respektivekunskap, alla i förhållande till ekologisk hållbarhet. Dessa utgör också en röd tråd i teori, empiri och analys och diskussion. För att förstå dessa beskrivs och diskuteras ett flertalbegrepp, vilka inkluderar CSR, TBL, EoC, the 5Cs of Happiness och tvåfaktorteorin. Diskussionen kring dessa stöds av tidigare studier, vilka samtliga bidragit till att forma vår intervjuguide och senare till att analysera datan. Intervjuguiden och all data finnsdokumenterad för framtida stöd och forskning. Studiens resultat visar att ekologisk hållbarhet kan vara en effektiv metod för att motiveraanställda och ge dem en känsla av meningsfullhet. Vidare fungerar ekologisk hållbarhet som en stark identifikationsfaktor som knyter de anställda till företaget och gör dem mer lojala, lyckliga och bättre presterande, vilka samtliga är komponenter för organisatorisk utveckling och framgång. För att stärka den motivation och identifikation som dessa anställda känner är kunskap central - ju mer en anställd förstår innebörden av och värderar ekologisk hållbarhet och det hållbarhetsarbete företaget gör, desto högre blir dennes motivation och identifikation med företaget. Studien bidrar till området genom att mer ingående ge belägg för hur omfattande effekten av att arbeta med ekologisk hållbarhet kan vara. Den ger en djupare förståelse för arbetare på företag som säljer ekologiska varor och kommer förhoppningsvis att inspirera till studier på större skala. / This thesis shows the result of our study on how working with companies that sell organic products affects the workers’ motivation and identification with the company. Additionally it examines the role of knowledge about organic produce in relation to motivation and identification. Since we were interested in the opinions and feelings of workers, a qualitative study method was chosen in the form of semi-structured interviews. The reason behind this was that previous studies in general have a quantitative approach, mainly deducted through survey studies. Following this, the data of this study comes from seven interviews with salesmen from various companies and trades that all sell organic products, with the aim to provide a greater understanding for how selling organic products affects the worker. In order to systematically investigate our topic, three research questions were set about motivation, identification respectively knowledge, all in relation to selling organic products. These also construct the themes used in theory, empirical data and analysis and discussion. To understand these, several concepts are described and discussed including CSR, TBL, EoC, the5Cs of Happiness and the Two Factor Theory. The discussion around these are supported by previous studies which all contributed to shaping our interview guide and later on helped analyse the result. The interview guide and all other data are documented for future support and replications. The results of the study shows that selling organic products can be an effective method to motivate workers and give them a sense of purpose. Additionally it functions as a strong identification factor that binds the workers to the company and make them loyal and happier while they present better, all of which are important components of organizational development and success. To strengthen the motivation and identification these workers experience, knowledge is key - the more a worker understands and values organic products and the sustainability work the company does, the higher the motivation and identification with the company. The study contributes to the field by going more in depth and providing evidence for how comprehensive the effect of selling organic instead of conventional products can be. It provides a deeper understanding for people who work at companies that sell organic products and will hopefully inspire to conduct studies on a larger scale. This thesis is written in Swedish.

Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa.

No description available.

No description available.

In der Dissertation nimmt sich die Verfasserin einem Phänomen an, das im deutschen Einzelhandel weit verbreitet ist, über das es aber kaum empirische Untersuchungen gibt: Die Behandlung geringfügig Beschäftigter und die entsprechenden Einstellungen der Betroffenen und des Stammpersonals. Als Grundlage für die empirische Untersuchung dienen die Soziale Identitätstheorie, das Common Ingroup Identity Model und die Revidierte Kontakttheorie. Auf Basis einer schriftlichen Befragung von 372 Stammmitarbeitern und 75 geringfügig Beschäftigten sowie 36 halbstrukturierten Interviews mit Personalverantwortlichen, Stamm- und geringfügig Beschäftigten in insgesamt 15 Unternehmen des überwiegend ostdeutschen Einzelhandels untersuchte die Verfasserin, ob sich geringfügig Beschäftigte mit ihrem Unternehmen identifizieren und sich in die Belegschaft der jeweiligen Filiale integriert fühlen. Außerdem ging die Verfasserin den Fragen nach, unter welchen Umständen sich geringfügig Beschäftigte in die Belegschaft integriert fühlen und in welchem Ausmaß und auf welche Weise die untersuchten Unternehmen die Integration der Minijobber bzw. Herausbildung einer gemeinsamen Gruppenidentität fördern. Darüber hinaus werden auch die Fragen geklärt, welche Auswirkungen eine mangelnde Integration auf die Kooperationsbeziehungen zwischen Stamm- und geringfügig Beschäftigten sowie auf die Verbleibabsicht, die Arbeitszufriedenheit und Organizational Citizenship Behavior hat. Die Ergebnisse der schriftlichen Befragung von Stammpersonal und geringfügig Beschäftigten zeigen, dass es scheinbar keine Beeinträchtigungen durch eine Distanzierung von geringfügig Beschäftigten im Hinblick auf die Unternehmen-Identifikation, die Kooperationsbereitschaft, die Verbleibabsicht und Allgemeine Arbeitszufriedenheit bei beiden Gruppen gibt. Die Ergebnisse der mündlichen Befragung geben dagegen Hinweise auf unkooperative, von Misstrauen geprägte Beziehungen zwischen beiden Gruppen und eine mangelnde Integration von geringfügig Beschäftigten. Eine Personalpolitik, die auf eine Ausgrenzung von geringfügig Beschäftigten ausgerichtet ist, kann die Wahrnehmung einer gemeinsamen Gruppenidentität zerstören und unkooperative und misstrauensgeprägte Beziehungen zwischen Stamm- und geringfügig Beschäftigten bewirken.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Göttingen, Univ., Diss., 2009