• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 556
  • 12
  • Tagged with
  • 568
  • 145
  • 117
  • 117
  • 94
  • 84
  • 76
  • 56
  • 55
  • 51
  • 44
  • 41
  • 41
  • 34
  • 31
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

"I have a dog - i havet jag dog" : Lärares resonemang kring verbal kommunikation iundervisningen i ämnet engelska

Strand, Victoria, Larsson, Anna January 2014 (has links)
Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerar kring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är alla situerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöra lärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbala kommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativ metod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnat tolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sin undervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkat hur lärarna resonerar. Intervjuerna har analyserats utifrån den hermeneutiska cirkeln med inspiration från fenomenologin. Empirin har beskrivits, analyserats och tolkats teoretiskt. Analysen visar på att lärarnas erfarenheter på ett eller annat sätt påverkar den undervisning de för idag. Lärarna har utifrån det då beskrivit hur detta har påverkat hur de vill, respektive inte vill undervisa och hur den engelska de läst på lärarhögskolan påverkat deras undervisning. Respondenternas förväntningar är det som framträtt starkast utifrån lärarnas intervjusvar och genom dessa har kunnat utläsas vilken inverkan dessa har på eleverna. Utifrån de lärarna, med höga förväntningar, ges det i de flesta fall en bild av att lärarna utmanar eleverna. De lärarna med lägre förväntningar på eleverna i engelskundervisningen förklarar detta främst med att de inte vill utsätta eleverna för något de inte känner sig bekväma med. Lärarna har alla visat en vilja för en verbalt kommunikativ undervisning fokuserat på målspråket, men menar att det inte är lätt beroende av elevernas ålder, rädsla och kunskap.
112

”Man orkar väl inte liksom kolla vad det finns för utbud och grejer, på biblioteket”- en undersökning av ungdomars förväntningar på folkbiblioteket. / “I guess people don´t really feel like checking out what the library has to offer”- a study about young adult´s expectations of the public library.

Eliasson, Sofia January 2012 (has links)
The aim of this bachelor thesis is to examine what expectations young adults have of the public library andthereby determine the relevance of the library guidelines, Påbarns och ungdomars villkor (2003), for young adults. The empirical data is gathered through focus group interviews consisting of 18 participants between the ages of 16 and 17. The conceptual framework for this study is based on Lee´s motivation model for customers in the public library (2007). The model focuses on three conditions for motivation: expectation, instrumentality and valence.The results reveal that young adults in this study have low expectations of the public library. They express little need for public library services because they see the possibility of finding the same things that the library offers through other alternatives, such as the Internet. Limitations consisting of library staff with no knowledge of what young people want, inadequate economic resources and the idea that the library is reserved as a quiet place are also reasons why the participants´ expectations of the public library are not high. The study also shows that the guidelines, På barns och ungdomars villkor (2003), are still relevant, but that there is a gap between them and the participants´ experience of the library. / Program: Bibliotekarie
113

Den goda matematikläraren : Vad gör en bra matematiklärare bra? / The good teacher : What makes a good mathematics teacher good?

Gillerberg, Katarina, Tellbe, Niklas January 2013 (has links)
BakgrundI bakgrunden gör vi först en historisk tillbakablick på läraren och lärarrollen. Därefter beskriver vi kompetens i allmänhet och lärarkompetens i synnerhet samt de delar som tillsammans formar den helhet som lärarrollen innebär. Vi berör även centrala styrdokument samt andra sociala påverkansfaktorer på yrket.SyfteDenna studie avser att öka förståelsen för vilka förväntningar som matematiklärare möter. Har elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare samma syn på vad en god matematiklärare är?MetodArbetet är en kvantitativ studie och som redskap användes en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med elever i årskurs 8 och 9 och deras vårdnadshavare samt matematiklärare och skolledare.ResultatResultatet visar att undersökningens fyra grupper; elever, vårdnadshavare, matematiklärare och skolledare, har en förhållandevis samstämmig syn på vad som gör en bra matematiklärare bra. Denna samstämmighet mellan grupperna kan förklaras genom att bilden på ”Den goda matematikläraren” inte enbart är en individuell åsikt utan den skapas i det sociala samspelet med andra individer och grupper. Bilden på ”Den goda matematikläraren” skapas inte bara inom skolans värld utan påverkas också av historien och politiska svängningar. Dessutom befästs bilden av rapportering i media. / Program: Lärarutbildningen
114

En undersökning av folkbibliotekariers yrkeskompetenser baserad på intervjuer med biblioteksanvändare och bibliotekarier / A study of public libriarians’ competences based on interviews with library users and librarians

Forss, Viktor, Hedlund, Dan January 2013 (has links)
The aim of this bachelor’s thesis is to examine what expectations a few, adult, frequent library users have on librarians' competences at a specific library. We also aim to compare how well the library users' expectations relates to how the librarians describe their own competences.The method used to gather the empirical information in this study is the qualitative semi-structured interview. We interviewed six library users and the four librarians who are employed at the library where we placed our study. The results of our interviews were analyzed with the help of a model based on Anders Ørom’s librarian identities. The model was further developed by us with the addition of another identity which we named the affective and social identity.The conclusions of this study are that the library users' expectations are based on their individual library needs which differ from person to person. Individually they don´t relate to all of the competences that the librarians describe, but the expectations from the user informants as a group meet the librarians' descriptions fairly well. Both groups of informants emphasize that the affective and social identity is important for the librarians to recognize to be able to meet the expectations of the library users. Other competences that the users expect the librarians to have is competences about literature, IT, general and special education and the way the library's books are organized. / Program: Bibliotekarie
115

Förväntningar inför pensioneringen : vad hände sen?

Svanberg, Ann January 2004 (has links)
<p>Studiens syfte var att undersöka ålderspensionärers retrospektiva bild av sina förväntningar inför pensioneringen, genom att följa upp vad som hände efter en tio års period. Urvalet bestod av fyra ålderspensionärer varav två kvinnor och två män. Min huvudfrågeställning var: Vilka föreställningar hade man inför pensioneringen? Hur ser pensionären på dessa föreställningar idag? Har visioner och förväntningar uppfyllts, alternativt farhågor besannats? Hur ser samspel mellan pensionär och samhälle ut? Arbeta eller inte arbeta efter sextiofem år, vad tycker pensionären? Hur ser den aktuella livssituationen ut avseende civilstånd, nätverk, hälsa och aktiviteter? Vad är livskvalitet för pensionären? Vad tycker pensionären? Hur upplever pensionären sin livskvalitet, kan den förbättras? Som grund till frågeställningarna utgick jag från Eriksons (2000) begrepp livsloppsperspektiv. Analysen bygger på berättelser från personer som varit pensionärer mellan åtta till sexton år. Utsagan meningskoncentrerades till centrala teman. I analysen visade resultatet att pensionären längtade till sin pensionering. Pensionären satte stort värde på engagemang och aktivitet samt att ha ett rikt socialt liv med släktingar, vänner och samhälle för att kunna leva efter önskemålen bibehållen god hälsa och livskvalitet. Slutsatsen var att pensionärernas målsättningar och framtidstro blivit uppfyllda. Pensionärerna kände sig lyckligt lottade och uppfattades leva i de bästa av värdar.</p>
116

I en annan del av skolan : Hur elever under ett år på IV-programmet hittar sin studiemotivation

Boberg-Andersson, Maria, Åberg, Camilla January 2007 (has links)
<p>Under vår utbildning kom vi i kontakt med det individuella programmet på en skola där 82% av en årskull gjort sig behöriga till ett nationellt program. Det väckte vår nyfikenhet. Studiens syfte är att ta reda på vad som bidragit till att eleverna blivit studiemotiverade. En hermeneutisk undersökning har gjorts där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts genom intervjuer och enkäter. Resultatet visar att det inte är en tillfällighet att så många blir behöriga att söka ett nationellt program efter ett år på den undersökta skolan. De slutsatser vi drar är att eleverna trots en ibland minskad motivation har en inre motivation att nå sina mål att bli behöriga till ett nationellt program under ett år på det individuella programmet. Studie- och yrkesvägledaren på det individuella programmet har stor betydelse för elevernas studiemotivation.</p><p>During our education we came in contact with the individual program at a school where 82 % of an age group had managed to become appropriated to a national program. This made us curious. The purpose of our study was to find out what had contributed to the students’ study motivation. A hermeneutical study with both qualitative and quantitative methods through interviews and questionnaires, have been used. The research findings show that it is no coincidence that so many students become qualified to apply to a national program after a year in the Individual Program at the school in question. We draw the conclusion that the students, despite a sometimes reduced motivation, have aquired an internal motivation to reach their goals to get appropriated to a national program during a year on the individual program. The counsellor at the individual program have a big importance for the students study motivation.</p>
117

Val och vägledningens betydelse ur ett socioekonomiskt perspektiv : En jämförelse mellan elever från två kommuner

Bulut, Huseyin, Lilja, Thomas January 2008 (has links)
No description available.
118

Ska ni inte göra på det här sättet istället

Esteén, Anna, Tellström, Lina January 2008 (has links)
<p>I alla tider har det funnits förväntningsgap, inte bara inom ekonomi utan även i ett bredare perspektiv. Det denna studie inriktar sig på är dock förväntningarna som klienter och intressenter har på revisorn. De förväntningar som intressenter ställer på revisorerna och deras arbete kan ibland skilja sig från det verkliga utfallet vilket leder till att förtroendet för revisorerna rubbas. Då förtroendet för revisorerna skadas påverkas i sin tur de relationer som revisorerna har till sina klienter och deras intressenter.</p><p>Denna uppsatsstudie kring förväntningar och relationer inom revisorsyrket bygger på en kvalitativ undersökning med sammanlagt sex stycken intervjuer bland revisorer, klienter och banker i Umeå tätort. Syftet är att undersöka hur relationerna mellan parterna påverkas av förväntningsgap samt varför skillnader i förväntningar uppstår och vad som bör förbättras för att undvika att dessa skillnader uppstår. Detta har vi gjort genom ett deduktiv angreppsätt, där vi utifrån vår teori undersökt problemet.</p><p>Intervjupersonernas frågesvar har analyserats för varje målgrupp och sedan med en jämförelse mellan grupperna- svaren har kopplats samman med teorier om förväntningsgap, kommunikationsmodeller och revisorernas yrkesroll. Det som vi fokuserade på var hur de uppfattade kontakten med revisorn och hur de ansåg att relationen dem emellan fungerade. Vi analyserade hur de olika faktorerna som kommunikation, information och förväntningar påverkade relationen. Det vi ville ta reda på var om relationen påverkades av detta eller om den var oberoende av sådana faktorer.</p><p>Det vi genom vår studie kom fram till var att det allra viktigaste för att få en relation mellan de tre parterna att hållas bra och stabil var i grunden hur bra kommunikationen fungerade dem emellan. Det sambandet som finns mellan kommunikation och relation är att om parterna har en dålig kommunikation så uppstår det problem med övriga nyckeldelar så som information och förväntningar. En dålig kommunikation gör att det blir svårare för informationen att flyta mellan parterna. När informationen inte når från sändare till mottagare så uppstår det förväntningsgap. Klienten förväntar sig att revisorn ska utföra ett arbete som går utanför gränserna av vad revisorn i slutändan utför. Det är viktigt att informationen kan gå från sändaren till mottagaren utan problem, fungerar detta så minskar risken för att förväntningarna på revisorn ska vara för höga, både från ett klientoch ett kreditgivarperspektiv.</p><p>Den slutgiltiga slutsatsen kan alltså sägas vara att kommunikationen är A och O för relationens överlevnad.</p>
119

En studie av det psykosociala klimatet i grundskolan

Brydsten, Moa, Söderberg, Therése January 2003 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att kartlägga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartläggningen har vi kunnat synliggöra klimatet på skolan och föreslagit olika sätt att förändra detta i positiv riktning. De metoder som används i studien är kvalitativa och de består av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med föräldrar och elever från skolan. Resultaten visar bland annat att många föräldrar uppfattar rasterna som ett osäkert område för eleverna. Föräldrarna menar att det finns för få lärare ute på det stora skolområdet. Eleverna anser att det är mycket som lärarna inte ser av det som händer på rasterna. Det är dock ganska lätt att få tag i en lärare om något inträffar. Kommunikationsproblem mellan skolan och hemmet är också något som omtalas av föräldrarna. Elevernas delaktighet och inflytande är relativt begränsat. Analysen av resultatet utgår från Salutogen teori. Några slutsatser som dragits handlar bland annat om kommunikations- och informationsproblem. Andra slutsatser pekar på att skolan, tillsammans med elever och föräldrar, måste formulera gemensamma regler och mål, för att kunna skapa ett positivt skolklimat. Med slutsatserna som utgångspunkt presenteras förslag på hur skolan ska kunna gå vidare med sitt värdegrundsarbete.</p>
120

Förväntningsgapet : Ägarledda småföretags förväntningar på revisorn

Bylander, Karolina, Strandberg, Sara January 2009 (has links)
<p>Vad har det undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? <strong>Syftet </strong>med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntningsgapet. <strong>De slutsatser som</strong> uppsatsen resulterade i är att ett förväntningsgap existerar och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka förståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p>

Page generated in 0.0642 seconds