Syftet med den här fallstudien är att undersöka två segregerade F-9 skolor i en storstadsregion i Sverige som lyckats vända ett nedåtgående resultat till en mer inkluderande och likvärdig undervisning. De frågor som är i fokus för studien är hur skolorna organiseras för att stärka elevernas delaktighet och resultat, vilka faktorer som varit fördelaktiga i förändringsarbetet samt hur det specialpedagogiska arbetet och stödinsatser organiseras. Genom en fenomenologiskt och hermeneutiskt inspirerad kvalitativ metod har rektorer, lärare och specialpedagoger/speciallärare intervjuats och materialet har tematiserats. Studien placeras i en kontext med inslag av sociologi, organisationsteori och ett ekologiskt perspektiv på specialpedagogik. Resultatet visar att de två skolorna har fått en ny och stabil ledning som organiserar skolan med inkluderande perspektiv med fokus på höga förväntningar och stöd för såväl lärarna som eleverna. Ledningen är närvarande i verksamheten och tar hänsyn till den lokala kontexten i utvecklingsarbetet för att förbättra eleverna möjlighet till delaktighet och resultat. Ramar och strukturer har upprättats för att klargöra ansvar för undervisningens organisering, närvaro, resultat och elevhälsa. Genom de nya strukturerna ställer ledningen ökade förväntningar på lärarna i fråga om att ta ansvar för eleverna men ger samtidigt sitt och organisationens stöd i att utveckla arbetet genom handledning och lärande i organisationen. Båda organisationerna har bytt ut en stor del av lärarkollegiet och nya perspektiv på eleverna har bidragit till utvecklingen. Vidare har skolorna en tydlig samarbetskultur som innebär kollegialt lärande, gemensam problemlösning och reflektion, ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt fokus på ledning och stimulans där elever ska stöttas inom ramen för gruppen. På de båda skolorna organiseras stödinsatser genom flexibla lösningar men på olika sätt.

Syftet med denna studie är att synliggöra bemötandet av elever vid samlingar och måltidssituationer. Vi har använt oss av kvalitativ intervju och kvalitativ observation som metod för att nå kunskap om hur verksam personal i fritidshem samspelar med elever vid rutinsituationer. Frågeställningarna berör vilka förväntningar pedagoger har på elever, och om arbetslaget har ett gemensamt synsätt vid bemötandet av elever. Studien behandlar också om pedagoger utgår från yrkesprofessionens uppdrag om omsorg, lärande och utveckling vid måltider och samlingar. Studiens resultat visar på att pedagogens förväntningar sällan är förenade med fritidshemmets styrdokument. Kopplingar till styrdokument saknas, i synnerhet vid måltidssituationer, där pedagoger istället utgår ifrån egna föreställningar. Slutsatsen är att måltidssituationer kan tolkas som en paus i uppdraget om omsorg, lärande och utveckling. Det innebär att pedagoger lämnar sin yrkesprofession vid måltider och utgår ifrån egna föreställningar om hur eleven skall bete sig.

Problemformulering: Vilka förväntningar har de anställdas inför implementeringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats Syfte: Få en djupare förståelse av de anställdas förväntningar inför implementeringen av aktivitetsbaserad arbetsplats Metod: Då tidigare forskning saknas om anställdas förväntningar inför implanteringen av en aktivitetsbaserad arbetsplats har denna studie antagit ett induktivt förhållningssätt. För att kunna besvara syftet med vår studie på bästa sätt har vi valt ett intensivt upplägg i form av en fallstudie. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med anställda inom en organisation, där organisationen är i processen att övergå till att en bli helt aktivitetsbaserad arbetsplats. Empirisk insamling: Den insamlade empirin består av två ostrukturerade intervjuer, två semistrukturerade intervjuer, samt en slutlig gruppintervju Slutsats: De slutsatser som vi har kommit fram till är att anställda inom vår undersökta organisation har förväntningar att arbetsmiljön i den aktivitetsbaserade arbetsplatsen kommer vara ny, fräsch och anpassad efter de anställdas behov, flexibel och rörlig, högljudd, utan fasta platser vilket gör att de anställda tvingas sitta med kollegor från andra enheter, samt att de ergonomiska förutsättningarna kommer vara sämre. De anställda förväntar sig att arbetssättet kommer påverkas på följande sätt: de anställda får större möjlighet till att arbeta på distans, de kommer att lättare kunna samarbeta över enheter, anställda kommer att störa varandra i större grad, den individuella prestationen kommer att bli sämre, samt att de anställda kommer sitta på samma platser. Den djupare förståelse som vi har fått är att de anställdas förväntningar har en stark koppling till information. Den information som de anställda har fått av organisationen har påverkat deras förväntningar, och således är information en underliggande faktor som går att använda för att styra förväntningar.

The purpose of this study is to form an understanding regarding the mental health and wellbeing of department managers employed at Ljungby, Växjö, and Älmhult municipalities. Previous studies have shown that there has been an increase in mental illness and sick-leave among managers especially within Swedish governmental organizations. The study of this topic is therefore of great relevance due to statistics showing its increase in recent years.    This study is based on a qualitative research method. Ten department managers were interviewed and at least three were employed at one of the selected municipalities to create as evenly distributed results as possible. The theoretical perspective that the collected data is analyzed through is the social constructivist perspective combined with Erving Goffman’s dramaturgical perspective. The concepts used from the social constructivist theory are social phenomena, reification, typification and roles. Theoretical concepts used from Goffman are performance, façade, team, role, and collective representation.     The result of this study shows that the majority of department managers in the three municipalities experience their mental health as stable, but their well-being decreases in times of pressure or when there is an excessive workload during a longer period of time. Moreover, the department managers generally believe that the demands placed on them as managers are reasonable, thus their mental states were unaffected. Lastly, the policies and laws regarding the management of mental illness provided by the municipality was reported to be sufficient and well-functioning in supporting the employees’ wellbeing.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka de sociala aspekterna av klassrumskontexten och hur dessa korrelerar med elevers motivation till skolarbetet. De sociala faktorerna utgjordes av lärarens stöd, klasskamraters stöd, elevens upplevda känsla av kompetens, samt akademiska förväntningar. Hypotesen var att samtliga faktorer i klassrumskontexten skulle ha en positiv korrelation med motivation, det vill säga att hög grad av respektive aspekt, innebär hög grad av motivation. En ytterligare hypotes följde även kring att det skulle finnas skillnader mellan könen. Detta undersöktes genom en enkätstudie baserat på tre olika instrument och genomfördes med ett urval bestående av 92 gymnasieelever i fyra klasser. Resultatet indikerade att det framförallt var känsla av kompetens och akademiska förväntningar som associeras med motivation, då lärarens och klasskamraters stöd var icke-signifikant. Det visade även på ett samspel mellan variablerna, vilket talar för att det sociala i klassrummet i stor utsträckning influerar motivation, samt att samspelet mellan de olika faktorerna är avgörande.

Expatriering är en viktig del av ett företags internationaliseringsprocess. Denna uppsats att behandlar de förväntningarna som företagsledningar och dotterbolagschefer har på syftet med expatriaters uppdrag och vilka roller de förväntas inta. Denna studie använder sig av ett svenskt multinationellt företag för att studera detta. Genom intervjuer med detta företags ledning och ett antal av företagets dotterbolagschefer framkom det att Scania tidigare har haft oklart formulerade förväntningar och syften, men att företaget sedan några år tillbaka börjat aktivt jobba med att förbättra detta. De förlitar sig på att deras verkställande direktörer kan uppfylla följande syften; positionsfyllnad, kommunikation och kontroll, och att de intar roller där de förbättrar kommunikationen, bygger nätverk och utökar sitt sociala kapital samt övervakar dotterbolagen.

CSR, Corporate social responsibility, är ett begrepp som syftar till att företag ska ta sitt sociala ansvar. Det finns ett flertal olika definitioner av begreppet men gemensamt handlar det om att företagen ska att ta ansvar för den påverkan på samhälle och miljö den egna produktionen bidrar med. Det kan handla om allt från minskade utsläpp och bättre leveranssätt till förbud mot barnarbete och rättvisa löner. Som företag handlar det om att kartlägga alla risker i sin produktionskedja och upprätta en policy att jobba efter. Företagen väljer själva hur man vill jobba med CSR och vad man vill förmedla till sin omgivning. Genom ett bra CSR-arbete och starkt engagemang kan man stärka sina relationer till sina kunder och övriga intressenter och det kan i sin tur ge en positiv inverkan på sitt varumärke. Ett varumärke bör spegla företagets värderingar och lyckas man bygga fördelaktiga associationer till sitt varumärke har man till följd en stark image. De flesta företagen är idag mer eller mindre tvungna att arbeta aktivt med CSR. I takt med att konsumenternas medvetenhet kring ämnet ökar, ökar också pressen på företagen att tydligt kommunicera ett ansvarsfullt förhållningssätt till samtliga intressenter. CSR har blivit ett verktyg för att stärka sin konkurrensförmåga då ett aktivt miljöarbete ger nöjdare kunder. Fallföretaget i uppsatsen är Ellos som är ett välkänt varumärke och ett av nordens största distanshandelsföretag. Ellos har under lång tid gjort ett aktivt val att inte marknadsföra stora delar av deras arbete med CSR. Detta på grund av att man sett det som riskfyllt att lova för mycket till sina intressenter. Nu har de dock ändrat åsikt och valt att arbeta fram ett bättre och mer transparent sätt att kommunicera ut sitt engagemang via sin hemsida. Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bättre uppfattning om vad CSR är och hur det kan användas som en konkurrensstrategi. Vi vill få en fördjupad kunskap i hur det påverkar ett företags varumärkesimage positivt och specifikt hur det kan komma att påverka Ellos. Uppsatsen behandlar även hur kommunikationen fungerar mellan Ellos och deras konsumenter. Datainsamlingen har skett med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den insamlade empirin har analyserats efter de teoretiska referensramarna som behandlar CSR, varumärke, varumärkesimage och kundens förväntningar, attityder och image. Utifrån uppsatsens resultat ser man att CSR definitivt kan ha en positiv inverkan på ett företags varumärkesimage. Enligt enkätundersökningen som utfördes var det en betydande del som ansåg att ett ansvarstagande företag ger ökat förtroende som i sin tur stärker varumärket. Däremot kan man se ett glapp mellan konsumenters moraliska åsikter och faktiska handlande då det var betydligt färre som skulle ändra sina köpvanor på grund av ett starkt engagerat företag. Dessutom vill de flesta konsumenter att information kring företagets CSR-arbete ska finnas men mycket få anstränger sig för att hitta den. Utifrån det kan man anta att en tydlig och lättillgänglig information är att föredra och sättet att kommunicera med sina konsumenter har betydelse för dess effekt. / Program: Butikschef, textil och mode

BakgrundI denna intervjustudie har två olika elevgrupper intervjuats, en vid det estetiska programmet och en vid det samhällsvetenskapliga programmet. Samhällsvetenskapliga programmet är till största delen teoretiskt och tänkt att förbereda eleven för högre studier. Medan det estetiska programmet utöver teori även innehåller en praktisk fördjupning i teater, musik, dans eller bild. Valet till det estetiska programmet baserar sig på intresse. Eleverna som väljer det samhällsvetenskapliga programmet är inställda på att studera vidare vid högskola/universitet. SyfteSyftet med studien är att förstå hur två olika elevgrupper på gymnasiet ser på sina gymnasieval. Upplever eleverna sig anställningsbara utifrån de gymnasieprogram de går samt vilka möjligheter de anser sig ha till akademiska studier och arbete utifrån de gymnasieprogram de läser. Jag har valt att fokusera på elever vid de estetiska programmen samt vid det samhällsvetenskapliga programmet i denna studie.MetodI denna studie har semi-strukturerade intervjuer använts för att samla in empirin. Vidare bokades intervjuer in, tio intervjuer genomfördes. Sex elever som läste på de estetiska programmen samt fyra elever vid ett samhällsvetenskapligt program intervjuades. Parallellt med intervjuerna letade och läste jag befintlig forskning på området. Kontinuerligt transkriberades empirin tills jag upplevde att frågeställningarna var besvarade och syftet med studien uppnått. ResultatNär eleverna sökte sig till gymnasiet, ville samhällseleverna kvalificera sig till akademiska studier medan esteteleverna var skoltrötta och ville ha roligt. Flertalet av samhällseleverna tänker läsa vid högskola/universitet. Ingen av esteteleverna såg akademiska studier som nödvändigt för att lyckas. Resultatet visar på skillnader mellan de två elevgrupperna gällande studiemotivation och synen på gymnasiestudiernas relevans. Eleverna vid de estetiska programmen uttrycker besvikelse över att undervisningen varit bristfällig samt att klasskamraters bristande engagemang påverkar nivån på undervisningen. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

BakgrundI bakgrunden redovisar vi för den tidigare forskning som har gjorts inom vårt valda ämne. Vi fördjupar oss även i förskolans historia för att få en överblick över hur utveckling fram till införandet av förskoleklassen har sett ut. Vi förklarar närmare vad intentionen med för-skoleklassen är och fördjupar oss i leken som redskap för lärandet. Vi tar även upp över-gången mellan förskolan och förskoleklassen för att få en inblick i hur övergången ser ut och vad det kan få för betydelse för vårt resultat. Vi redovisar även för vilka styrdokument som styr förskoleklassen.SyfteSyftet med vår studie är att få reda på förskolebarns förväntningar på förskoleklassen.MetodVi har utgått från en kvalitativ metod med intervju som redskap. Våra frågor var förutbe-stämda men de gav respondenterna utrymme att utveckla sitt resonemang och för oss att ställa följdfrågor. Vi har genomfört våra intervjuer på två förskolor och totalt har vi intervju-at tio barn och fördelningen mellan könen var jämnt fördelad.ResultatDen större gruppen av barnen såg fram emot att börja i förskoleklassen. Barnen har tankar om förskoleklassen trots att de ännu inte börjat med en aktiv övergång mellan förskolan och förskoleklassen. Barnen förväntar sig att de ska få läsa, skriva, göra läxor och arbeta med matematik i förskoleklassen. Det barnen vill lära sig i förskoleklassen är att läsa, skriva och göra läxor.

BakgrundFörskolan har inte alltid sett ut som den gör idag och i bakgrunden redogörs för denutveckling som skett sedan slutet av 1700-talet fram till idag. Förskolans uppdrag beskrivs i Lpfö98 med att begreppen omsorg, fostran och lärande bildar en helhet, dessutom lyfts även vikten av ett fungerande samarbete mellan förskolans personal och föräldrar. Frågan är dock huruvida förskolans uppdrag är legitimt med föräldrarnas förväntningar och hur dettaeventuellt påverkar synen på förskollärarnas uppgift och ansvar, det vill sägaförskolläraryrkets profession.SyfteSyftet med studien är att få en inblick i föräldrars förväntningar på förskolans uppdrag och sätta det i relation till det faktiska uppdraget.MetodStudien är kvantitativ och har genomförts med enkäter då det ger ett tydligt, kvantifierbart resultat, vilket ligger i intresset för studien. Enkäter har gjort det möjligt att vända sig till tvåföräldragrupper, vars förskolor arbetar i olika grad med att förtydliga uppdraget, och därmed undersöka om förskolans ansträngningar att informera, påverkar föräldrarnas förväntningar.ResultatFramför allt är förskolans omsorgsfunktion väl förankrad hos föräldrarna. Föräldrarna vill att deras barn ska känna sig trygga på förskolan och de vill att deras barn ska bli bekräftade. På ett lekfullt sätt förväntar sig föräldrarna att barnen ska utveckla kunskaper de kan ha nytta av i framtiden och de vill ha en öppen dialog med personalen på förskolan. / Program: Lärarutbildningen