Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse om undervisningens betydelse för elevers förmåga att avläsa den analoga klockan. Denna studien baseras på en tidigare gjord studie (Hultman, 2019), där fyra cyklar med matematiklektioner har gjorts, och denna kommer utgöra den femte cykeln. Learning study har använts som metod med utgångspunkt i variationsteorin. Ämnesområdet är fortfarande relativt outforskat. Det finns svårigheter med avläsning av klockan för elever. Dessutom uppmärksammas ytterst lite vad det gäller klockan i Läroplanen och kommentarmaterialet avläsning nämns inte alls. I den här studien beskrivs en del av de svårigheter som elever upplever vid avläsning av den analoga klockan och vilka kritiska aspekter lärare bör ha i åtanke vid undervisning. Exempelvis att elever tenderar att blanda ihop visarna och att de svarar i digital tid istället för analog tid. / The aim of this study is to gain a deeper understanding of the importance of teaching and its correlation with students’ ability to read the analogue clock. This study is based on four previously made cycles (Hultman, 2019) which will make this the fifth. The method that has been used is learning study but through a variation theoretical viewpoint. This particular field is as of now not thoroughly researched, however, studies show that the perception of when students are mature enough regarding learning the analogue clock varies. Apart from that, it appears that there are difficulties related to the matter. Furthermore, little or almost no attention connected to the analogue clock can be found throughout the Swedish curriculum nor its commentary material. In this study descriptions of difficulties related to the analogue clock regarding the reading of it and the comprehension will be found as well as the critical aspects the teacher ought to have in mind while teaching. Students tend to mix the two clock-hands and answer with digital time rather than analogue time.

Syftet med den föreliggande undersökningen är att få kunskap om hur undervisning kan förbättra elevers lärande vad det gäller elevers historiemedvetande. Metoden som under- sökningen använde sig av är en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historielärare som riktar fokus på elevers lärande. Genom utvärderingen av det samlade datamaterialet besvarades undersökningens frågeställningar Vilka är de kritiska aspekterna för att elever i årskurs 8 ska kunna utveckla en högre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens upplägg gör positiv skillnad för elevers lärande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgörande för en undervisning med målet att utveckla elevers historiemedvetande: 1. Eleverna behöver integreras i undervisningen som deltagande berättare. 2. Undervisning behöver skapa en meningsfull förbindelse mellan elevers vardag, de historiska händelserna och elevers föreställning om framtiden. 3. Undervisning behöver involvera elevers närmiljö, såsom den lokala historien eller elevers egen släkthistoria. När det gäller undersökningens andra frågeställning, visar resultatdelen att pedagogerna identifierade två centrala punkter i undervisningen som skulle kunna göra positiv skillnad för elevers lärande: Undervisningen som genomförs på ett varierat sätt skapar intresse bland eleverna. Detta anses som grundförutsättning för all lärande. Dessutom höjer en inkludering av elevers närmiljö elevers förståelse för ämnet genom att relatera abstrakta händelser till elevers vardag. / The purpose of this study is to gain knowledge of how teaching can improve pupils’ understanding of historical consciousness. The theoretical method that is used in this study is a learning study, which is the mutual co-operation of history teachers with the focus on pupils’ learning. An evaluation of the collected data answers the following questions used in this study: Which teachings are critical for pupils’ in grade 8 to improve their historical consciousness and Which main aspects in teaching situations can create a positive difference to pupils’ learning? This study shows that the participating teachers identified three critical aspects which are key for an education with the focus of improving historical consciousness: 1. Pupils have to be involved in teaching situations as participating narrators. 2. Teaching situations have to create a meaningful connection between pupils’ everyday reality, historical events and pupils’ imagination of the future. 3. Teaching situations have to involve pupils’ own living environment, for example local history or the history of pupils’ own relatives. If it comes to the second question the study shows that the teachers identified two main aspects in teaching situations which can create a positive difference to pupils’ learning: Teaching situations that are performed in a varied way generate more interest among pupils.This is regarded as essential for all forms of learning. Furthermore, an inclusion of the pupils’ own living environment enhances the pupils’ understanding for the topic because abstract events then relate to the pupils’ life.

Syftet med studien är att kartlägga årskurs fyra elevers bråkkunskaper och utforma lektioner som på bästa möjliga sätt bidrar till elevernas lärande. Vi har valt att använda oss av en learning study. I metoden kartläggs elevernas förkunskaper och kritiska aspekter identifieras. Dessa kritiska aspekter ligger till grund för hur lektionerna utformas. Efter två lektioner genomförs ett eftertest som ligger till grund för analysen av resultatet. Studien lägger vikt vid variationsteori, multipla representationer och tranformationer. Genom lektionsplanering utifrån ovannämnda teorier och med elevernas kritiska aspekter i fokus visar resultatet i studien att genomförandet gav eleverna goda möjligheter för lärande och utveckling.

Syftet med det här arbetet är att bidra med praktiska kunskaper kring hur undervisning om likhetstecknets betydelse i algebraiska sammanhang kan bedrivas. Arbetet är utfört enligt modellen learning study, en metod som grundas på variationsteorins syn på lärande. Arbetet i en learning cykel går ut på att undersöka elevers kunskaper inom ett lärandeobjekt för att på så vis kartlägga vilka aspekter som är kritiska för elevernas lärande. Utifrån de kritiska aspekterna ska en lektion planeras, där de kritiska aspekterna lyfts fram och varieras i enlighet med olika variationsmönster. Empirin har samlats in via ett förtest, en observation och ett eftertest. Testerna innehöll uppgifter som behandlade olika aspekter av likhetstecknet och observationen innefattade en granskning av hur de kritiska aspekterna behandlades och varierades under lektionen. Resultatet av learning study cykeln visade att genomförandet gav eleverna goda möjligheter för lärande och att deras kunskaper utvecklades.

The purpose of this study is, by doing a learning study in three second grade classes, investigate how outdoor mathematics effects student learning and how to analyze teaching. I chose to focus on the topic measurement, and through a pretest with the students, the critical aspect was identified as estimation of decimeter. In carrying out my learning study, I use a book by Mun Ling Lo (2012). I use for instance, her model of how a learning study is carried out. The results show that all three classes developed knowledge about the topic length. From the pretests the results show that the students correct answers are as low from 15%. But after the outdoor lesson, the results were from 62% and upwards. / Syftet med studien är att genom utförande av en learning study i tre klasser i årskurs 2, undersöka hur utomhusmatematik påverkar elevernas lärande samt hur man kan arbeta med analys av undervisningen. Jag valde att fokusera på ämnesområdet mätning, och genom ett förtest med eleverna identifierades den kritiska aspekten uppskattning av decimeter. Vid utförandet av min learning study utgår jag från en bok av Mun Ling Lo (2012). Jag använder mig bland annat av hennes modell av hur en learning study genomförs. Resultaten visar att alla tre klasser utvecklade kunskaper inom ämnesområdet längd. Från förtesterna kunde man se att eleverna låg lågt i antal rätta svar, från 15%. Men efter utomhuslektionen låg resultaten på från 62% och uppåt.

Syftet med denna studie är att förklara, analysera och jämföra traditionell och laborativ undervisning inom matematikens sannolikhetslära genom learning study. Studien syftar även till att synliggöra elevernas upplevelser från de olika undervisningsmetoderna. Under en veckas matematiklektioner är klassens elever indelas i en kontroll- och testgrupp. Med hjälp av för- och eftertest, traditionell och laborativ undervisning inom sannolikhetslära, enkäter och anteckningar jämförs elevernas resultat och skillnader i elevernas uppfattningar. Learning study påvisar en ökning av elevernas kunskaper beträffande sannolikhetslära i grupperna. Eleverna i testgruppen framlägger även positiva åsikter beträffande de laborativa undervisningstillfällena.

Studiens syfte är att med hjälp av en learning study med förtest och eftertest undersöka elevers förkunskaper om positionssystemet samt om elever genom laborativt material kan fördjupa sina kunskaper om positionssystemet. Studiens teoretiska utgångspunkt är hämtad från variationsteorin. Att arbeta med ett laborativt material möjliggör för eleverna att utveckla en utökad förståelse för positionssystemet med basen 10. En av slutsatserna från denna studie är att ett variationsteoretiskt perspektiv på undervisningen underlättar lärandet.

I denna studie undersöks vad som är kritiskt för elever när ett historiskt talsystem ska användas i undervisningen. Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att kunna utveckla sin taluppfattning genom undervisning där det egyptiska talsystemet används. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor; Vilka aspekter är kritiska? Vilka variationsmönster kan synliggöra de kritiska aspekterna? Studien baseras på variationsteorin och metoden learning study. Studien har utförts i två klasser i årkurs fyra. Studien består av ett för- och eftertest, samt en lektion som hållits i båda klasserna. Resultatet visar på att det fanns fyra kritiska aspekter för denna elevgrupp. Lektionen innehöll tre olika variationsmönster som resultatet påvisar ha belyst de kritiska aspekterna, eftersom eleverna presterat bättre i samtliga delar som testats. I vissa delar har andelen elever som svarat rätt ökat från 13% till över 50%. I studien dras slutsatsen att användning av historiska talsystem är ett effektivt sätt att utveckla elevers taluppfattning samt att de variationsmönster som använts i denna studie har lyckats belysa de aspekter som var kritiska för eleverna så att de har kunnat urskilja dem.

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

Bakgrund:Läraryrkets komplexitet och bristen på lärares teoretiska förankring öppnar för att i en variationsteoretisk ram fokusera ett lärandeobjekt som ett sätt att utveckla lärarnas lärande samt lärarprofessionen.Syfte:Syftet med studien är att undersöka några lärares föreställningar om innehållet i deras undervisning, deras föreställningar om elevernas lärande samt hur detta innehåll gestaltas under en lesson/learning study.Metod:Genom deltagande i planerings- och analysmöten samt genom observationer studeras lärarnas samtal om och deras gestaltningar av ett innehåll i vad som kan sägas vara en mix av en lesson study och en learning study.Resultat:Lärarnas samtal under planeringsarbetet och genomförandet kännetecknades av en låg grad av teorianknytning, där innehållets strukturella aspekter inte synliggjordes. I lärarnas samtal synliggjordes inte heller elevernas lärande vilket däremot kom till uttryck i undervisningssituationerna. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete