Bakgrund: Ortopedpatienternas postoperativa smärta hanteras och tillfredsställs inte tillräckligt med enbart farmakologisk behandling. Det finns därför en utmaning för sjuksköterskan kring hur den postoperativa smärtan ska hanteras. Smärtan definieras som en negativ, sensorisk och känslomässig upplevelse som inverkar negativt på patienten. Inom den postoperativa vården, omhändertas patienter efter genomgången ortopedisk operation, där den postoperativa smärtan uppenbaras Musiken är ett fenomen som kan vara ett lämpligt komplement till att minska den postoperativa smärtan. Musiken finns för att skapa en tillfredsställande omgivning för patienterna genom aspekter som lugn rytm, melodi, harmoni och avslappning. Genom att studera musikens effekt på ortopedpatienternas smärta, kan musikens användbarhet identifieras. Syfte: Syftet var att beskriva musikens effekt på ortopedpatienters postoperativa smärta. Metod: Den valda metoden var en allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017). Studien baserades på 9 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades enligt Willman et al. (2011) granskningsmall. Dataanalysen genomfördes i enighet med Fribergs (2017) steg för analys. Resultat: Analysen framtog två rubriker: Musikens effekt på smärtintensitet och Musikvalets betydelse för effekten. Studien visade att musiken har en effekt på den postoperativa smärtan i vissa fall. Det finns även studier som påvisar att musikens effekt inte har en påverkan. Slutsats: Studien visar på att musikens effekt kan ha en positiv inverkan, men att det även finns bevis på att musikens effekt även inte har någon effekt på den postoperativa smärtan. Musiken kan vara användbar för sjuksköterskan inom hälso och- sjukvården.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått någon form av kirurgiskt ingrepp. Enligt tidigare studier uppger ungefär hälften av dessa att de inte erhållit tillfredsställande smärtlindring. Underbehandlad smärta kan leda till försämrad återhämtning och förlängd vårdtid för patienterna. Utöver detta är smärta ofta tätt sammankopplat med lidande. Allt detta påvisar att det finns ett behov av fler metoder för att lindra smärta postoperativt. Komplementära metoder har visats kostnadseffektiva för sjukvården och riskfria för patienterna. Musik kan verka avslappnande genom att fungera som en distraktion, och är därför intressant ur smärtlindrings synpunkt. Syfte: Att undersöka effekten av musik som smärtlindringsmetod vid postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med tolv inkluderade artiklar. Dessa återfanns genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Utav de tolv inkluderade studierna fann tio stycken en statistisk signifikant lägre nivå av självskattad smärta hos interventionsgruppen som fick lyssna på musik gentemot kontrollgruppen. Tre studier av dessa tio hade dock inte en statistiskt signifikant skillnad vid alla sina mättillfällen. De två resterande studierna noterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Utav de fyra studierna som undersökte analgetikakonsumtion fann två statistiskt signifikant lägre användning av analgetika hos interventionsgruppen. De andra två studierna erhöll ej någon statistisk signifikant skillnad. Slutsats: Musik visade sig ha positiv effekt på självskattad postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Musik kan därför anses inneha klinisk relevans och kan således användas som en komplementär smärtlindringsmetod. Angående musikens effekt med avseende på analgetikakonsumtion kan ingen slutsats dras. / <p><strong>Abstract [sv] </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått någon form av kirurgiskt ingrepp. Enligt tidigare studier uppger ungefär hälften av dessa att de inte erhållit tillfredsställande smärtlindring. Underbehandlad smärta kan leda till försämrad återhämtning och förlängd vårdtid för patienterna. Utöver detta är smärta ofta tätt sammankopplat med lidande. Allt detta påvisar att det finns ett behov av fler metoder för att lindra smärta postoperativt. Komplementära metoder har visats kostnadseffektiva för sjukvården och riskfria för patienterna. Musik kan verka avslappnande genom att fungera som en distraktion, och är därför intressant ur smärtlindrings synpunkt. </p><p></p><p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka effekten av musik som smärtlindringsmetod vid postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>En litteraturöversikt genomfördes med tolv inkluderade artiklar. Dessa återfanns genom sökning i databaserna PubMed och CINAHL. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat: </strong>Utav de tolv inkluderade studierna fann tio stycken en statistisk signifikant lägre nivå av självskattad smärta hos interventionsgruppen som fick lyssna på musik gentemot kontrollgruppen. Tre studier av dessa tio hade dock inte en statistiskt signifikant skillnad vid alla sina mättillfällen. De två resterande studierna noterade ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Utav de fyra studierna som undersökte analgetikakonsumtion fann två statistiskt signifikant lägre användning av analgetika hos interventionsgruppen. De andra två studierna erhöll ej någon statistisk signifikant skillnad. </p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsats: </strong>Musik visade sig ha positiv effekt på självskattad postoperativ smärta hos vuxna patienter inneliggande på sjukhus. Musik kan därför anses inneha klinisk relevans och kan således användas som en komplementär smärtlindringsmetod. Angående musikens effekt med avseende på analgetikakonsumtion kan ingen slutsats dras. </p>

Smärta är ett subjektivt fenomen som påverkas av olika faktorer. Den postoperativa smärtan uppstår efter ett kirurgiskt ingrepp. Obehandlad smärta kan medföra både psykologiska och fysiologiska besvär för patienterna med ökat vårdlidande och förlängd vårdtid som resultat. Sjuksköterskan har en central roll i patientens bedömning och behandling av den postoperativa smärtan. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av den postoperativa smärtan hos vuxna över 18 år. Artiklar eftersöktes i databaserna PubMed och Cinahl, där nitton artiklar sedan inkluderades i studien. Artiklarna granskades och analyserades utifrån litteraturöversiktens syfte, där sju kategorier framkom: information, kommunikation, hur sjuksköterskan eftersträvar en effektiv smärtbehandling, sjuksköterskans förförståelse och fördomar, erfarenhet/kompetens, utbildning, sjuksköterskans arbetsmiljö. Resultatet visade brister på adekvat smärtbehandling av postoperativ smärta, där riktlinjer och rutiner inte efterföljs samt där samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor utgör ett hinder för en effektivare smärtbehandling. Resultatet visade även att samarbetet mellan specialistsjuksköterskor och grundutbildade sjuksköterskor kan utgöra ett hinder. Ytterligare en svårighet för sjuksköterskan är att inte färgas av sin förförståelse. Oerfarna sjuksköterskor sam avsaknad av postoperativ smärta i sjuksköterskeutbildningen utgör ett hinder för effektiv smärtbehandling. Som slutsats har sjuksköterskan i den postoperativa smärtbehandlingen en viktig funktion. För en så optimal och effektiv smärtbehandling som möjligt är det viktigt med en god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten. Att lindra patienternas lidande kan vara en komplex uppgift för sjuksköterskorna, sjuksköterskorna upplever ofta bristande kunskap kring den postoperativa smärtan och det är önskvärt med regelbundna utbildningar. Vid personcentrerad vård främjas utvecklingen  från att vara sjukdomsorienterad till att istället vara individorienterad. Individens behov sätts i centrum och patientens egen syn på vad som är livskvalite och god hälsa ställs i fokus. Vidare forskning verkar vara nödvändig då resultatet visar att patienter lider i onödan, trots att det finns rutiner och riktlinjer

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Då alternativa vårdformer efterfrågas allt mer inom vården är det viktig att ta reda på om akupunktur och musik kan användas som smärtlindrande metoder vid postoperativ smärta. Alla patienter har rätt att kräva en god farmakologisk som icke farmakologisk postoperativ smärtlindring.Syftet var att belysa hur musik och akupunktur kan påverka postoperativ smärta.En forskningsöversikt valdes som metod. Artiklarna söktes i PubMed med sökorden postoperative pain, acupuncture, complementary therapy, analgesic non narcotic och music therapy. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet.Resultatet visade att akupunktur och musik i kombination med andra metoder lindrade postoperativ smärta samt minskade morfin konsumtionen. Vidare framkom det att även om postoperativ smärta hos deltagarna som fått akupunktur var oförändrad i både kontrollgrupp och testgrupp i två av studierna, behövde patienterna i akupunkturgrupperna mindre morfin än patienterna i kontrollgrupperna. I två artiklar framkom att akupunktur utan kombination med andra metoder minskade postoperativ smärta.Slutsatsen var att både enskilt och kombination med andra metoder kan akupunktur och musik påverka postoperativ smärta och minska morfin konsumtionen. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har kunskap om dessa alternativa behandlingsmetoder som ett led i att minska farmakologiska biverkningar vilket i sin tur kan minska lidandet för patienten.

Bakgrund: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar med postoperativ behandling av smärta för att undvika komplikationer som annars kan uppstå. För att bedöma och lindra smärta postoperativt krävs kunskap om smärta och hur den påverkar patienten samt förmåga att kommunicera och tolka patientens tecken och smärtuttryck. Trots hjälpmedel är detta inte alltid enkelt och efter bedömningen ska sedan smärtlindring av patienten ske på ett ansvarsfullt sätt.   Motiv: Forskning kring intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att bedöma och lindra postoperativ smärta efter hjärtkirurgi är begränsad.   Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att bedöma och lindra smärta hos väckta och extuberade patienter efter hjärtkirurgi. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor har genomförts. Nio intensivvårdssjuksköterskor i Sverige inkluderades och intervjuades under hösten 2020. Intervjuerna spelades in för att senare transkriberas. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två kategorier; Uppmärksamma och värdera smärta och Kunna behandla och hantera smärta. Kategorierna delas upp ytterligare i fem underkategorier. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskorna anser att det mestadels går bra att bedöma och lindra postoperativ smärta. Det finns försvårande omständigheter och situationer där förbättringspotential finns. Målet med smärtlindring är att minska lidande och öka bekvämligheten för patienten, samt att minska risken för komplikationer. Mer forskning krävs inom området sjuksköterskors erfarenhet och upplevelse av postoperativ smärta och smärtbedömning av det, inriktat på olika aspekter.

Introduktion/Bakgrund: Bukkirurgi är en av de mest smärtsamma typer av kirurgi och patienterna upplever svår postoperativ smärta. Smärta delas in i mild- medelsvår- och svår smärta. Andningsövningar och massage är icke-farmakologiska interventioner som används för att komplettera medicinska interventioner. Otillräcklig smärtlindring postoperativt kan leda till fördröjd återhämtning och kronisk postoperativ smärta. Sjuksköterskan är nyckelpersonen i den postoperativa vården och bär ansvaret för sin kunskap.  Syfte: Belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta samt smärtlindring efter bukkirurgi. Metod: Litteraturstudien har följt Rosèns granskningsprocess utifrån ett induktivt förhållningssätt. Databassökningar är utförda på Cinahl och PubMed. I litteraturstudiens resultat inkluderades sju artiklar (en kvalitativ och sex kvantitativa). Kvalitetsgranskningen genomfördes med hjälp av Forsbergs &amp; Wengströms  granskningsmallar. Resultat: Fem kategorier skapades: Postoperativ smärta kan ändras över tid, faktorer som påverkar upplevelsen av postoperativ smärta, konsekvenser av postoperativ smärta, betydelsen av smärtlindring och betydelsen av information. Slutsats: Postoperativ smärta är en subjektiv upplevelse och varje individ påverkas på olika sätt. Det finns omständigheter som minskar och förstärker smärtan. Majoriteten av patienterna upplevde god tillfredsställelse med postoperativ smärtlindring.

Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas avmånga olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtoroch smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efterett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelserav den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorernasom påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen.Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg därkvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklarsom visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning,dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter,förväntningar av postoperativ smärta, ångest, depression och sjuksköterskansattityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatetatt patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse medsmärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilkensmärtbehandling som ges. De flesta faktorerna som är angivna i resultatet kanpåverkas med hjälp av tydlig information och sjuksköterskans bemötande. / Postoperative pain is a personal and subjective experience influenced by manydifferent factors. Although it has been researched a lot about post-operative painand pain treatments a large number of patients still suffer of the pain after a surgicalprocedure. Aim of this study is to describe patients' experiences of postoperativepain and pain treatment by highlighting the factors that affect these experiencesand how they experience pain treatment. The method is a systematic literaturereview based on Goodman’s seven steps, where qualitative and quantitativearticles have been used. The result is based on 11 articles which showed that patients'experience of postoperative pain is influenced by sleep disruption, dailyactivities, type of surgery, age, gender, information, experiences, expectations ofpostoperative pain, anxiety, depression and the nurse attitudes. In terms of patients´ experience of pain treatment outcome shows that the patients wanted tohave control over their treatment, satisfaction with pain management is high andexperiences of the pain management was different depending on the method ofpain treatment. Most factors mentioned in the results may be affected by clearinformation and the nurse's response.

Hansson, M. Aj, jag har ont. En litteraturstudie om sjuksköterskans bedömning av patientens postoperativa smärta.Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2005.Flertalet studier visar att sjuksköterskan underskattar patientens smärta, postoperativt. Flertalet av patienterna upplever medel, svår till outhärdligsmärta efter operation. En bra bedömning ligger till grund för en adekvat smärtlindring. Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskan går tillväga i sin bedömning och om patienten upplevde sig bli adekvat smärtlindrad. Frågeställningarna var: Hur bedömer sjuksköterskor postoperativa vuxna patienters smärta?, Är bedömningen adekvat till patientens smärta?, Finns det skillnader mellan sjuksköterskors bedömning? Metod: Litteraturstudien bygger på fem kvalitativa, två kvantitativa och två kombinerade kvalitativ/kvantitativa studier. Studierna granskades med hjälp av Polit et al (2001) granskningsmall. Resultat: Det framkom olika kategorier som sjuksköterskan använde sig av vid bedömningen av smärta. Det visade sig att sjuksköterskan underskattar oftast patientens smärta och att det inte fanns någon utmärkande skillnad mellan novis eller expert sjuksköterska. Det framkom att patientens smärta är underskattad trots de olika bedömningsmomenten som utföres av sjuksköterskan.Nyckelord: smärta, bedömning, omvårdnad, postoperativ och postoperativsmärta. / Hansson, M Ouch, I am in pain. A literature review about the nurse´s assessment of patients postoperative pain. Degree Project, 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2005.Several studies show that the nurses´ underestimate patients pain postoperatively. Many patients experience medium to unbearable pain after surgery. A good assessment is essential for adequate pain relief. Purpose of this studie was to investigate the nurses´ pain assessment and if patients experienced adequate pain relief. Questions were: How do nurses´ assess adult patients postoperative pain?, Is the assessment adequate to the patients´ pain?, Are there any differences between the nurses´ assessment? Method: The literature review is based upon five qualitative, two quantitative and two combined qualitative/quantitative studies. The studies were reviewed with help from Polit et al (2001) reviewtemplate. Results: Different categories emerged that the nurses´ used at the pain assessment. It appeard in the results that the nurse underestimated patients pain postoperatively and that there was no difference between novice or expert nurses´. Patients pain is underestimated despite the different ways that nurses assess pain.Keywords: pain, assessment, nursing, postoperative and postoperative pain.

Kejsarsnitt är en vanlig förekommande operation som görs dygnet runt, både planerat och akut beroende på orsak. Antalet förlossningar som sker via kejsarsnitt ökar och detta ökar kraven på en effektiv vård. Operationen är förenad med smärta postoperativt som kan vara svår att behandla, vilket leder till att de som genomgått ett kejsarsnitt ofta lider av svår smärta. Detta har en negativ påverkan på patienten, närstående och dess nyfödda bebis då brister i omsorgen kan ses. Forskning visar på att postoperativ smärta ökar risken för sjukdomar, kronisk smärta, förlängning av vårdtider och de ekonomiska utgifterna i välfärden. Anestesisjuksköterskan har ett patientnära arbete i det perioperativa vårdförloppet, där en stor del av ansvaret handlar om att förebygga och behandla smärta för att förhindra lidande hos patienten. Examensarbetets syfte var att utforska patienters upplevelse av postoperativ smärta efter kejsarsnitt samt faktorer som påverkar upplevelsen. Det gjordes en integrativ litteraturöversikt med nio artiklar och analys utifrån Whittemore och Knafls metod. Resultatet presenterades genom två huvudkategorier, faktorer som påverkar smärtupplevelsen och smärtupplevelse med tre respektive två underkategorier. Resultatet visade att det finns flera faktorer i det perioperativa vårdförloppet som kan påverka smärtan, att det finns förväntningar hos patienterna kopplade till postoperativ smärta samt att en otillräcklig smärtlindring och svår postoperativ smärta upplevdes av patienterna. Slutsatser som drogs var att en medvetenhet hos anestesisjuksköterskan kring faktorerna som kan påverka den postoperativa smärtan är central i vårdandet och för att bedriva en jämlik vård. En underbehandlad postoperativ smärta kan leda till flera olika konsekvenser för både patienterna och vården. Det kan orsaka ett onödigt lidande och skapa ökade kostnader i samhället.

Bakgrund och problemformulering Studier har visat att postoperativ smärta är ett vanligt förekommande problem som dessutom ofta övergår till kroniska smärtor i det opererade området. Studier har också funnit att postoperativ smärta är den vanligaste orsaken till kontakt med vården efter operationer samt den vanligaste orsaken till återinläggning. Trots ett flertal kända riskfaktorer för att utveckla svår postoperativ smärta såsom kön ålder m.m. så är detta fortfarande ett vanligt problem. Nyligen publicerade studier har visat att VAS (Visuell Analog Skala) -skattning vid PVK (Perifer Ven Kateter) -sättningen är en bra indikator för att identifiera riskpatienter för postoperativ smärta. Syfte Undersöka om VAS - skattning ≥ 2 i samband med PVK-sättning är en bra/giltig indikator för att förutse om en patient löper hög risk för att drabbas av postoperativ smärta. Metod Kvantitativ prospektiv observationsstudie. Ett slumpmässigt klusterurval har tillämpats. Data har samlats in av personalen på postoperativa avdelningen med stöd av en enkät. All data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultat Inga signifikanta skillnader kunde ses mellan grupperna &lt; 2 och ≥ 2 i någon av de jämförelser som gjordes. Inte heller kunde någon korrelation ses mellan VAS - skattning vid PVK – sättning preoperativt och VAS - värde vid ankomst postoperativ avdelning, VAS vid hemgång, tid på postoperativ avdelning eller total mängd opioider på postoperativa avdelningen. Dock sågs en trend som indikerade att VAS ≥ 2 vid PVK- sättning associerade till ett högre opioid behov postoperativt. Diskussion Att inga signifikanta skillnader eller samband kunde ses i denna studie kan förklaras av populationens begränsade storlek. Om en större population kunde inkluderats i studien så hade kanske resultatet varit ett annat. Studien visar dock att patienterna inte verkar ha speciellt ont när de lämnar den postoperativa avdelningen vilket indikerar att anestesimetoderna fungerar väl och att personalen på postoperativ avdelning gör ett bra jobb. Trots detta så visar studier att postoperativa smärta är ett vanligt problem. Kanske ligger problemet i hur standardvårdplaner för postoperativ smärta i hemmet är utformade. Men för att styrka denna hypotes så behövs ytterligare forskning.