Bostadsbristen är ett problem  som sträcker sig över hela landet. Platser för bebyggelse i städerna minskar.  Arbetet undersöker tre platser i Stockholm för framtida bebyggelse. Rapporten behandlar problem som dycker upp vid förtätning av Sveriges storstäder. Sverige har en lång historia gällande stadsbyggnad där olika ideal har format städerna under åren. Sveriges storstäder begränsas när det gäller platser som behövs för framtida bostäder. Nya metoder undersöks för att skapa ny mark att bebygga och en av platserna som behandlas i arbetet planeras en överdäckning. Platserna som behandlas i arbetet ligger på Lilla Essingen, överdäckning av Fredhällstunneln och östra delen av Södermalm.

Title: Notification for a revered Public: the education market in 1798 Stockholm and its environs, with focus on private tutorsThis paper examines the education market of Stockholm and its environs in 1798 by looking at work advertisements written by men and women, as well as people looking to hire male and female teachers. The paper uses Yvonne Hirdman’s gender theory as well as Thomas Laqueur’s thoughts about the two-sex model to see whether there were differences in how men and women portray themselves in advertisements and how gender affected the     subjects offered. It also examines what different types of educational work was offered, subjects sought after by advertisers when hiring teachers, and which social groups, if any, can be ascertained through the material. Both hermeneutically influenced textual analysis as well as quantitative analysis is used as methods throughout the study.This study shows that a majority of the advertisers were men, and that a majority of women offered other kind of work besides teaching in their advertisements. Men tended to offer higher education while women mainly offered to teach French and needlework. This paper argues that men tended to use academic merits over characteristics, whereas women used a wider variety of strategies, using merits but also positive attributes, connecting their teaching to the concept of motherhood, as well as using strategies of weakness. It is argued that gender as a social construct affected what men and women taught and that the two-sex model can be seen in the material along-side the one-sex model. Keywords: Sweden, 18th century, Stockholm, education market, private tutors, gender.

<p>As students of graphic design the craft of print is close to our hearts. One of the most essential mediums of the evolution of printing techniques is the poster. In a world where digital mediums are being utilized to a greater degree everyday, our love for the printed poster makes us wonder if the days of the poster are counted.</p><p>What we did was to take a closer look at the role of the poster in promoting events. We focused on the Stockholm area and did qualitative interviews with three different event promoters. Live Nation which is an international live entertainment promoter, Dramaten which is one of Sweden’s most well respected theaters and Stockholm Live which is a stand up comedy promoter in Stockholm city.</p><p>From doing this we learned that economics play an important part in defining the role of the poster. Our research shows that events with a lower budget utilize a larger degree of promotion through posters. We also learned that the communicative effect of the poster is mainly positive when used in an integrated collaboration with other media channels.</p><p>What we finally drew as a conclusion is that the use of promotion with posters is declining. But there is no reason to believe it will completely disappear as its unique and effective communicative qualities is in no way obsolete.</p>

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur kompensationsåtgärder tillämpas vid två olika infrastrukturprojekt i Sverige. Genom en kvalitativ innehållsanalys av material och dokumentation kring fallen Botniabanan och Förbifart Stockholm har frågor om problem/svårigheter som bedöms förekomma i kompensationsprojekten, hur naturen värdesätts och om kompensationsåtgärder legitimerar exploatering besvarats. Resultatet av studien visar att det finns svårigheter i att utvärdera behovet av kompensationsåtgärder på grund av osäkerheter kring projektens miljöeffekter vilket försvårar valet av lämpliga kompensationer. Infrastrukturprojektens komplexitet, med avseende på de olika naturvärden som påverkas under bygg- och driftskedet komplicerar tillämpningen av kompensationsåtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningarnas brist på saklighet, tydlighet och konsekvens ger inte en objektiv bild av behovet av kompensation. Det finns en tydlig risk för underskattning av infrastrukturprojektens påverkan på naturvärdena i skyddade naturområden. Det antropocentriska perspektivet är den centrala utgångspunkten för tillämpningen av kompensationsåtgärder. Kompensationsprincipen legitimerar exploatörers möjlighet till att använda sig av skyddad mark i naturreservat och/eller Natura 2000-områden. / The purpose of this study is to examine how compensation measures are applied at two different infrastructure projects in Sweden. Through a qualitative content analysis of materials and documentation surrounding the cases Botniabanan and Förbifart Stockholm questions about the problems/difficulties that are deemed to occur in offset projects, how nature is valued and if compensation measures legitimize exploitation are answered. The result of the study shows that there are difficulties in evaluating the need for compensatory measures due to the uncertainties around environmental effects which complicate the choice of appropriate compensation. Infrastructure projects complexity, with respect to the various natural assets that are affected during the construction and operational phases complicates the application of compensatory measures. The environmental impact assessments lack of objectivity, clarity and consistency does not give an objective picture of the need for compensation. There is a clear risk of underestimation of infrastructure projects' impact on the natural values of protected natural areas. The anthropocentric perspective is the central starting point for the application of compensatory measures. Compensation principle legitimizes exploiters opportunity to make use of protected land in nature reserves and/or Natura 2000 areas.

Reporäntan är något som påverkar alla. Mycket forskning har gjorts på den amerikanska marknaden kring reporäntans effekt på aktiekursen, med varierande resultat. Syftet med studien är att undersöka om tillkännagivandet av en förändrad reporänta leder till olika abnormal avkastning beroende på skuldsättningsgrad. Studiens urval består av 4807 stycken observationer på Nasdaq OMX Stockholm under perioden 2009–2018. Dessa observationer fördelas i portföljer utifrån företagens skuldsättningsgrader baserat på marknadsvärden och sedan genomförs en eventstudie. Studien finner inga signifikanta samband mellan en ändrad reporänta och abnormal avkastning baserat på skuldsättningsgrad.

Resultatkvalitet är ett viktigt koncept för företags intressenter, men det är även svårt att bedöma. Tidigare forskning finner att utbetalningspolitiken utgör ett taktiskt val, därför undersöker denna studie om skillnader i resultatkvalitet återfinns mellan företag som genomför aktieåterköp respektive aktieutdelning. Studien undersöker företag listade på Nasdaq Stockholm under perioden 2008–2017 med det slutgiltiga urvalet av 2960 observationer. För att undersöka om utbetalningspolitiken har en koppling till resultatkvalitet används en multipel OLS-regressionsmodell där vi undersöker om valet av utbetalningspolitiken indikerar hur bestående företagens resultat är över tidsperioden. Studien finner att företag som genomför aktieutdelningar generellt har en högre resultatkvalitet än företag som genomför aktieåterköp. Denna studie finner däremot till skillnad mot tidigare litteratur inte stöd för att företag som genomför både aktieåterköp och aktieutdelningar generellt har högst resultatkvalitet. Sammantaget bidrar studien med ytterligare stöd för att valet av utbetalningspolitik skildrar viss information om företaget.

I takt med att företag växer och etableras på marknaden brukar förr eller senarefrågan om en börsnotering bli aktuell. Primärt torde detta vara ett tillvägagångssättför anskaffning av kapital vilket får till följd att nya investeringar kan genomförasoch tillväxtmöjligheter öppnas. En börsintroduktion är dock en svår ochomfattande process där det emitterande bolaget ställs inför en rad kompliceradeoch svåra val. Ett sådant val är vilken marknadsplats bolaget ska noteras på, enbörs eller en handelsplattform. Vidare behöver en rad samarbetspartners anlitasför att introduktionen ska bli verklighet. En av dessa samarbetspartners ärvärdepappersinstitutet vilket bland annat har som uppgift att i samråd medemittenten bestämma vilket pris aktien ska ha när den erbjuds till allmänheten.Priset kan sedermera sättas i relation till kursutvecklingen under förstahandelsdagen för att avgöra hur väl teckningspriset föll ut i förhållande tillmarknadens värdering. Det är vad denna uppsats fokuserar på.Uppsatsen ämnar besvara hur den initiala kursförändringen för aktier som nyintroduceradespå Nasdaq OMX Stockholm under 2000-03-09 till 2010-03-24utvecklar sig under första handelsdagen. Resultatet av detta har sedan använts föratt avgöra om det förelåg underprissättning på Nasdaq OMX Stockholm vidundersökningsperioden. Vidare har underprissättningen kategoriserats utifrån deolika sektorer som finns representerade på Nasdaq OMX Stockholm för att utrönaom det finns skillnader mellan sektorerna. Undersökningen syftar också till attbesvara om en eventuell skillnad kan hänföras till den risk som förknippas medvarje sektor, mätt som volatiliteten på årsbasis.Vid genomförandet av studien har en kvantitativ ansats tillämpats. Problemformuleringenhar undersökts empiriskt samtidigt som tidigare teorier inom ämnethar studerats. Empirin omfattar samtliga nyintroduktioner som genomfördes påNasdaq OMX Stockholm sedan millenniumskiftet vilket resulterat i att 46 bolagundersökts och analyserats. Teorin är primärt inhämtad från vetenskapliga artiklari kombination med mer allmän information vi anser nödvändig för att skapa enhelhetsbild av problemområdet. Analys och slutsatser bygger sedan på resultatetav den empiriska undersökningen med beaktande av den teoretiska referensramen.Avslutningsvis kommer vi fram till att nyintroduktionerna i genomsnitt ärunderprissatta med 6,26 procent vilket är en lägre siffra än tidigare studier visat.Underprissättningen skiljer sig också mellan de olika sektorer som finnsrepresenterade på Nasdaq OMX Stockholm. Däremot har vi inte med säkerhetkunnat fastslå att risken inom den enskilda sektorn har en avgörande betydelse förunderpriset. Emellertid visar det sig att introduktionerna ökar i tider när börsindexstiger och faller när motsatt förhållande råder.

Astrid Lindgren är en av vår tids största författare och har böcker som läses runt om i hela världen. Genom undersökning av olika artefakter som tillkommit de senaste 12 åren kan en inblick, i hur stor hon faktiskt är denna Astrid, ges. Genom att placera artefakterna i de olika kategorierna: populärkultur, utbildningskultur och minneskultur för att sedan analysera vilka historiebruk som används när det talas om Astrid framkommer i undersökningen att det framförallt är inom det existentiella historiebruket samt det lokal-ideologiska historiebruket vi finner Astrid. Astrids namn och person används för att få människor att minnas samt att locka dem till olika turistmål som visar upp Astrid och hennes många karaktärer. Samtidigt som man kan se en skillnad i framställningen av Astrid inom populärkulturen, utbildningskulturen och minneskulturen. Inom populärkulturen samt utbildningskulturen påvisar man en stark Astrid med båda fötterna på jorden, som trots möte av hinder under åren kommer ut starkare och mer rakryggad än innan och som fortsätter att hyllas trots sina inlägg i samhällsdebatten. Inom minneskulturen däremot ser man framställningen av författaren Astrid. Den Astrid vi kände till när hon levde och den Astrid vi saknar.

<p>Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.</p>