No description available.

Trots ett väldokumenterat samband mellan vårdpersonalens trivsel och välmåendet hos både personal och patienter inom vården, råder det brist på studier av arbetsklimatet inom psykiatrin. Syftet med denna studie var att utforska sambandet mellan arbetsklimatet och personalens arbetstrivsel inom slutenpsykiatrin, samt att se om det fanns skillnader i upplevt arbetsklimat mellan olika yrkesgrupper. För detta ändamål utformades en enkät som delades ut till personal på 11 avdelningar med varierande antal anställda inom slutenpsykiatrin i Stockholms Läns Landsting, vilket resulterade i 154 undersökningsdeltagare. Resultatet visade att upplevd vårdkvalitet var den starkaste prediktorn för arbetstrivsel för hela gruppen, att det fanns skillnader i arbetsklimat mellan de olika yrkesgrupperna samt att olika arbetsklimatsfaktorer tycktes vara av varierande betydelse för de olika gruppernas arbetstrivsel. Detta bekräftar betydelsen av personalens upplevelse av vårdkvaliteten samt framhäver vikten av att ta hänsyn till variation mellan olika yrkesgrupper i framtida studier av arbetsklimat.

Syfte Syftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls. Metod En studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken. Resultat Nio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår. Pensionärsorganisationerna, frivilligverksamhet och lokala gym och projekt anordnar även de fysisk aktivitet för äldre i olika former. Landstinget, primärvården och pensionärs-organisationerna nämndes av flera som samarbetspartners för ökad fysisk aktivitet för äldre. Ekonomiska medel och ett ändrat synsätt angavs bland annat som viktiga parametrar för en ökad satsning på fysisk aktivitet för äldre. Slutsats Fysisk aktivitet erbjuds i stor utsträckning i Stockholms kommuners och stadsdelsför-valtningars reguljära verksamhet inom vård och omsorg, medan aktiva friskvårdssatsningar för friska äldre skedde i mycket liten utsträckning. Den kommun/stadsdelsförvaltning som även inkluderade friska äldre i deras friskvårdssatsning var den enda tillfrågade i studien som hade en konkret budget.

Denna kandidatuppsats undersöker med en kvalitativ ansats hur stockholmare beskrivs i Dagens Nyheters kultur- och nöjesbilaga På Stan. Uppsatsens syfte är främst att undersöka hur På Stan använder sig av stereotyper i sin journalistik men också att skapa förståelse för varför de används. De frågeställningar uppsatsen ämnar svara på är vilka ämnesområden På Stan skriver om, hur stockholmare representeras, samt vilka stereotyper som används i representationen av dem. För att besvara frågeställningarna har På Stans dominerande ämnesområden mellan 1 januari och 31 maj 2012 kartlagts i en kvantitativ analys. Ur detta har sedan sju artiklar vilka handlar om Stockholm och människor valts ut och analyserats enligt Faircloughs modell för kritisk diskursanalys. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen är teorier om stereotyper, socialkonstruktionismen samt Elisabeth Liljas teori om stadsdelar och identiteter. Uppsatsen kommer med hjälp av den kvalitativa analysen fram till att På Stans journalistik formar en överhängande Stockholmsdiskurs vilken konstrueras av det journalistiska sätt som människor och platser kategoriserar på. Uppsatsen kommer även fram till att På Stan i sin journalistik använder stereotyper och att dessa i stor utsträckning är kopplade till Stockholms olika stadsdelar och dess etablerade karaktärer. Användningen av stereotyper vilar på förgivettagna föreställningar om stockholmare och deras egenskaper, både hos På Stan och allmänheten. På Stan använder stereotyper som ett verktyg för att garantera sin läsekrets samt maximera sin egen journalistik.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande.

This bachelor thesis is written as a part of the geography program at Stockholm University, Sweden, and the study was conducted from April to June 2012. Tuberculosis (TB) is an airborne disease and one of the most widespread infectious diseases in the world with more than nine million new cases each year (SMI 2012, digital source). The disease is a major source of death and suffering in many places and the number of deaths remains high despite the availability of highly efficacious treatment. To control and prevent further spread of TB, the mapping of the disease spatial distribution is of essential importance. In this study, maps were produced that shows the spatial distribution of TB between the years 2002 to 2011 in the municipality of Stockholm. These maps allow an analysis of the spatial distribution at a local scale over time. The aim of this paper is to study how the spatial distribution of TB has looked like in the municipality of Stockholm the last 10 years and to analyze why the spatial distribution of the disease looked like it did. This study is based on the hypothesis “drift”. The hypothesis imply that individuals with certain conditions for a particular state of health or disease is passed (drift) to a certain location or become concentrated there through various social processes. The processes would therefore lead to fact that specific qualities or health attributes become more common in certain geographical places than others (Schæerström et al, 2011:110). The maps of the disease prevalence between the years 2002-2011 illustrates that TB was more concentrated in specific geographical areas of the municipality of Stockholm. The result of the analyzed factors in the different neighborhood areas in 2002, 2006 and 2010 reveals that there are individuals with certain socio-economic conditions which are largely concentrated in the areas mentioned above. The results provide a basis for an assumption that the cause of the spatial distribution of TB during the studied period largely depends on what the drift hypothesis implies. Drift is therefore a likely contributing factor to the fact that particular characteristics and health manifestations were more common in certain geographical places than others in the municipality of Stockholm between the years 2002-2011.

Corporate cash holdings is a topic constantly under review, companies hoarding cash are criticized by shareholders who rather have companies using their cash for new investments or dividend payouts. Recent academic research has discovered that levels of cash holding are high in times when risk is deemed to be high and found that levels of corporate cash holdings are substantially higher than they used to, making more coverage and a better understanding of the phenomenon crucial. This thesis is investigating an aspect of the interconnection between corporate cash holdings and shareholders by examining if there is a relationship between the level of corporate cash holdings and the risk of the company stock. This research is conducted on the Stockholm Stock Exchange during the four year period of 2009-2012 and investigates for a relationship not only on the entire stock exchange but also for each size and sector individually. In order to investigate this relationship a cash to assets ratio has been employed to represent the level of corporate cash holdings and the measures of stock beta and volatility are used to represent the risk of the stock. The cash holding ratio is tested for a relationship with both beta and volatility separately using the Spearman’s rank correlation coefficient. This thesis have adopted a quantitative research and implemented an archival research strategy by using official records and numbers. Through these statistical tests this thesis establishes significant relationships between both the cash holding ratio and stock beta and stock volatility separately for the entire stock exchange and some differences arises between different sizes and sectors. For cash holding and stock beta a negative correlation relationship has been discovered for the entire sample, the medium cap size and the health care and industrial sectors. For cash holdings and stock volatility positive correlation findings have been made for the entire sample as well as the small cap size and the sectors of basic materials, health care and technology. This finding implicates that cash holdings to some extent relates stock risk and several potential explanations to this relationship are given and connected to well-established financial theories.

Då Sverige historiskt sett har haft låga priser på el har ett system som använder mycket el byggts upp. Efter avregleringen av den europeiska elmarknaden har priserna på el ökat och beräknas stiga till samma nivåer som på kontinenten. Behovet att minska energianvändningen och då främst el har blivit en viktig fråga varpå Energimyndigheten valt att inom projektet STIL2, STatistik I Lokaler, inventera energianvändningen i svenska lokaler.  Rapportens syfte är att undersöka hur kontorslokalers energianvändning i Stockholmsregionen påverkar energisystemet med fokus på användningen av komfortkyla. Genom att utnyttja fjärrvärmedrivna kylmaskiner, absorptionskylmaskiner, höjs värmelasten sommartid när värmelasten är låg vilket medför ett ökat underlag för produktion av värme och el i kraftvärmeverk. Med data från STIL 2 uppskattades kylbehovet i kontorslokaler till 30 kWh kyla per m2 och år. Denna last användes sedan vid undersökningen av kontorslokalernas påverkan på energisystemet och vid inkopplingen av en absorptionskylmaskin i Farsta företagsområde. Undersökningen visade att det i vissa delar av Stockholms södra och centrala fjärrvärmenät finns en viss möjlighet att använda absorptionskylmaskiner för produktion av kyla. Lönsamheten för dessa ökar med ett höjt elpris och ökat underlag av billig värme från kraftvärmeverk. Undersökning av kylproduktion i Farsta företagsområde visade att bäst lönsamhet gav en kombination av absorptionskylmaskin och eldriven kompressorkylmaskin. Maskinerna används ungefär hälften av årets timmar vardera och gav en vinst på 2,9 MSEK i nuläget och 3,7 i framtidsscenariot över 10 år. Utsläppen av koldioxid minskade med 130 ton i nutidsscenariot och 180 ton i framtidsscenariot per år på grund av den ökade elproduktionen som absorptionskylmaskinen gav underlag för i kraftvärmeverken ibland annat Högdalen. Att installera absorptionskylmaskiner i de befintliga fjärrkylanäten är i dagens system inte lönsamt då tillgången på billig värme är för liten och maskinerna skulle producera under för få av årets timmar. Konkurrensen från frikylaproduktionen gör att värmen måste vara väldigt billig för att absorptionskylmaskinerna ska producera.

Abstract Sahlin, Marcus (2011) Kommunens omvärld – En kontextualisering av omvärldsbevakning och omvärldsanalys i en kommun [Surroundings of a municipality– A context of environmental awareness and environmental analysis in a Swedish municipality] Avancerad nivå, masteruppsats, examensarbete i Samhällsplanering 30 hp. Handledare: Urban Nordin Språk: Svenska Omvärlden har blivit större i takt med att globaliseringen har gjort vår värld mindre. Kommuner kan ta hjälp av omvärldsbevakning och omvärldsanalys för att lättare skapa underlag för framtida planer och visioner. Syftet med uppsatsen är att, med hjälp av en fallstudie, beskriva hur en kommun i Stockholmsregionen arbetar med omvärldsbevakning och omvärldsanalys. Avsikten är även att förklara vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys kan betyda för en kommun, samt undersöka om kommunen upplever att det finns en konkurrenssituation på kommunens ”marknad”. För att göra dessa har teoriområdena värdeskapande och konkurrens identifierats och information har samlats in genom bland annat intervjuer. Resultatet blir att det påvisas att det finns en spontan omvärldsbevakning i fallstudien och kontext som valts att studera. Slutsatsen blir därmed att omvärldsbevakning och omvärldsanalys fortfarande är nytt inom kommunerna och att medvetenheten behöver förstärkas inom området. Nyckelord: Omvärldsbevakning, omvärldsanalys, Vallentuna kommun, Stockholm Nordost, konkurrens, fysisk planering.

I denna uppsats testas om Stockholms bostadsmarknad är effektiv i den halvstarka formen. Huvudresultatet är att så inte är fallet. En ökning av det diskonterade värdet av föreningens kapitalkostnad med 1 krona verkar enbart leda till mellan 30-50 öres minskning av priset. Detta kan bero på budgetrestriktioner, särskilt som ineffektiviteten är större på marknaden för små bostäder där förstagångsköpare kan tänkas dominera marknaden. Men vi kan inte utesluta bubbeltendenser på marknaden. Prisstatistik och uttalanden under våren 2011 indikerar att det har skett en inbromsning på Stockholms bostadsmarknad sedan ränteläget börjat normaliseras.