Akademisk avhandling--Filosofie doktorsexamen--Lund, 1988. / Résumé en anglais.

Thesis--Stockhom University. / Includes indexes. Includes bibliographical references (p. 178-185).

Akademisk avhandling--Institutionen för konstvetenskap--Stockholm, 1987. / Résumé en anglais.

This paper aims at examining the distribution of income, from labour, business and capital, in Stockholm during the period from 1870–1914. The main source material consists of population records, with income data for all tax payers, and the investigation is limited to three observation years; 1870, 1893 and 1914. The results show a slow general equalization of incomes (with aggregate data), especially so in the period from 1870–1893, and this is coinciding with a reduction of income share for the top 10 percent. The results do however show a growing inequality in income shares between men and women (with decomposed data), where women’s share declined throughout the whole period from 1870–1914.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte var att undersöka om det i Stockholm fanns skillnader i fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status. Det var även av intresse att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet. Detta besvarades genom att utgå från följande frågeställningar: (1) Finns det skillnader i fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status? (2) Skiljer sig motivationen till fysisk aktivitet mellan ungdomar boende i områden med olika socioekonomisk status? (3) Finns det samband mellan fysisk aktivitet och motivation till fysisk aktivitet? Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med ungdomar i nionde klass. För att jämföra ungdomar med olika socioekonomisk status valdes två stadsdelsområden ut, de med högst respektive lägst medelinkomst i Stockholm. Ett selektivt urval resulterade i att en skola från respektive område tackade ja till att delta. Sammanlagt var det 91 elever som genomförde enkäten (Östermalm n=57 och Rinkeby-Kista n=34). Enkäten innefattade ett urval av befintliga frågor kring fysisk aktivitet samt en självskattningsskala om motivation till fysisk aktivitet. Från den insamlade datan togs deskriptiv statistik samt skillnads- och korrelationsanalyser fram. Resultat: Resultatet visade att ungdomarna från området med högre medelinkomst rapporterade att de ägnade signifikant mer tid åt träning än ungdomarna från området med lägre medelinkomst. Dock fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna gällande träningsfrekvens eller vardagsmotion. Motivation till fysisk aktivitet skiljde sig signifikant mellan grupperna, deltagarna från Östermalm upplevde mer självbestämd motivation än deltagarna från RinkebyKista. Det fanns även starka samband mellan självbestämd motivation och fysisk aktivitet bland ungdomarna gällande den tid de ägnar åt träning och träningsfrekvens, för vardagsmotion var sambanden svaga.   Slutsats: Skillnader i fysisk aktivitet och motivation fanns mellan ungdomarna i de två områden med högst respektive lägst medelinkomst i Stockholm. Möjligen var motivationen en bidragande orsak till skillnaden i fysisk aktivitet då resultaten även visade på samband mellan självbestämd motivation och fysisk aktivitet.

Arbetet undersöker på ett gestaltande sätt hur det skulle vara möjligt att utveckla de centrala delarna av Jakobsberg.

När urbaniseringen ökar i världen och människor i allt högre grad flyttar till städer, blirkonkurrensen mellan det urbana och det gröna allt större. Grönområden har positiva effekterinte bara på människor i form av rekreation, friluftsliv och tysta miljöer. De har även positivaeffekter på djur- och växtliv och bidrar till att motverka den uppvärmning som sker i städer. Detråder en vetenskaplig konsensus om att grönområdens fördelar överväger nackdelarna,framförallt synsättet att grönområden ses som mark där potentiell urban närvaro kan öka.Globalt i dag krymper och/eller försvinner grönområden.Stockholm är Sveriges huvudstad och dess största urbana region. Trenden visar på att dettaförhållande kommer att hålla i sig och Stockholm kommer att fortsätta att växa för varje år.Detta gör att staden behöver bygga bostäder och övrig infrastruktur till den ökade befolkningen.Hur kommer detta att påverka de urbana grönområdena? I denna studie genomförs en rumsligGIS-analys för att bedöma tillgängligheten till två grönområden i Stockholms län, Stora Ursvikoch Årstafältet. I dessa områden planeras det för nybyggnation av framförallt bostäder men ävenannan verksamhet. Jämförelsen genomförs från dagsläget till hur situationen kan komma att seut i framtiden när den urbana närvaron är på plats.Tillgänglighetsanalysen genomförs från kollektivtrafiksstationer (tunnelbana och tvärbana) ochgrönområdena. Studien fokuserar på de människor som på egen hand tar sig till grönområdenavia dessa kollektiva transportmedel. GIS-analysen är en cost distance-analys som beräknaravståndet mellan stationer och grönområden. Resultaten visar att tillgängligheten i Stora Ursvikförsämras i framtiden för de stationer som befinner sig i västlig riktning från grönområdet ochgenerellt blir grönområdet mer otillgängligt då nybyggnationen i kombination medomkringliggande motorvägar avskärmar området mer än i dag. Resultaten för Årstafältet liknardem för Stora Ursvik då tillgängligheten generellt försämras från samtliga omkringliggandestationer då den framtida nybyggnationen även här isolerar det kvarvarande grönområdet på etttydligare sätt än jämfört med dagens mer öppna Årstafält.

Fasta ersättningar till anställda minskar till förmån för aktiebaserade incitamentsprogram. Sedan mars 2000 har det varit tillåtet i Sverige att finanserna incitamentsprogrammen genom aktieåterköp. Aktieåterköp med motivet incitamentsprogram ökar samtidigt som utrymmet i tidigare forskning är begränsat. Syftet med studien är att undersöka marknadsreaktionen på kort och lång sikt för aktieåterköp som syftar till att finansiera incitamentsprogram. En eventstudie används för att studera om det förekommer positiv anormal avkastning på kort sikt efter meddelande om att företag ska påbörja aktieåterköp med motivet incitamentsprogram. På lång sikt, upp till 12 månader, används en eventstudie för att undersöka anormal avkastning efter första återköpet i ett återköpsprogram. Studiens urval består av aktieåterköp genomförda under perioden 2000 till 2015 av företag listade på Nasdaq Stockholm. Resultatet visar att aktieåterköp med motivet incitamentsprogram i genomsnitt ger positiv anormal avkastning på 15,1 procent upp till 12 månader. På kort sikt påvisas ingen signifikant effekt i aktiepriset efter meddelande om aktieåterköp med det givna motivet. Analysen av resultatet tolkas som att det är positivt för företag att finansiera anställdas incitamentsprogram genom att utföra aktieåterköp eftersom det indikerar ge positiv kurspåverkan på lång sikt. Potentiellt är detta av intresse för företagsledningar inom näringslivet vid beslut om finansieringsmetod för att finansiera incitamentsprogram.

En gemensam målsättning för kollektivtrafikoperatörer är att effektivisera trafiken samt att generera fler och nöjdare resenärer. Arriva Sverige AB bedriver buss- och spårvagnsverksamhet åt Storstockholms Lokaltrafik (SL) i Stockholmsområdet och precis som övriga operatörer inom kollektivtrafik arbetar Arriva mot att öka antalet kollektivt resande. Forskning visar att turtäthet har en stor inverkan på resebeteenden, men i dagsläget saknar Arriva ett systematiskt sätt att internt beräkna den optimala turtätheten. En ökad förståelse för resebeteenden kopplat till turtäthet skulle bidra till ett bättre beslutsunderlag i frågor som rör turtäthet. Denna studie undersöker hur en reducering i turtäthet påverkar antalet resande i Stockholms busstrafik, baserat på sekundärdata tillhandahållen av Arriva. Studien avgränsades i ett första steg till busstrafik tillhörande E20-avtalen och i ett andra steg till busstrafik i Brommaområdet (Västerort). Studien utgick från befintliga teorier och tog en deduktiv ansats. Sambandet mellan den procentuella förändringen i turtäthet och den procentuella förändringen i antal resande undersöktes med multipel linjär regression och resulterade i en skattning på produktionselasticiteten. Dataunderlaget bestod av VBP-data (statistik över antalet verifierade betalande passagerare), baserat på SL accesskortsvalideringar. För att besvara frågeställningen undersöktes två delfrågor, varav den ena utredde effekten av en reducering i turtäthet och den andra huruvida effekten av en reducering är densamma vid lågturtäthet som vid hög turtäthet. Resultatet visade på att ett linjärt samband mellan en reducering i turtäthet och en förändring i antal resande existerar. De framtagna regressionsmodellerna hade låga förklaringsvärden (0,1818 och 0,1857) och kunde inte förklara det exakta sambandet. Andra icke-linjära samband kunde inte uteslutas på grund av det begränsade antalet bussturer och den låga variation i turtäthetsförändringar. Produktionselasticiteten för det studerade datasetet skattades till 0,3886. Vid införandet av en dummyvariabel för hög turtäthet skattades produktionselasticiteten till 0,4546. Regressionskoefficienten för dummyvariabeln antog värdet 0,0779. Resultatet tyder på att en reducering i turtäthet påverkar antal resande i högre grad vid låg turtäthet än vid hög turtäthet. Skattade värden på produktionselasticitet ligger i spannet av skattade värden i tidigare forskning. Detta är en indikation på att resultatet, och därmed insamlat VBP-data, är relevant för analys av produktionselasticitet. / Public transport operators strive to increase efficiency in public transport services and to increase the number of travelers. Arriva Sverige AB conducts bus and tram services in the Stockholm area for Storstockholms Lokaltrafik (SL) and like other operators in public transport Arriva aims to increase the number of passengers. Previous studies show that bus service frequency has a great impact on travel behavior. However, as of today Arriva does not have a systematic method to internally calculate the optimal bus service frequency. Hence, it is in the interest of Arriva to better understand what impact service frequency has on travel behaviour. This study investigates the effect of a reduction in service frequency with respect to the number of travelers in Stockholm bus traffic. The study was based on secondary data provided by Arriva and was limited to only consider bus traffic in the E20-agreements. Furthermore, the study was limited to the area Bromma. The study is based on existing theories and took a deductive approach. The aim of the study was to analyze what effect a reduction in bus service frequency has on the number of passengers and to find other external factors that have an impact on the number of people travelling by bus. The chosen method was multiple linear regression. The study resulted in an estimation of the product elasticity by studying the relationship between the percentage change in service frequency and the percentage change in number of travelers. The data set consisted of VBP-data (statistics of verified paying passengers), based on SL access card validations. In order to investigate the research question of this study two sub questions were formulated; one investigating the effect of a reduction in service frequency and one investigating whether the effect of a reduction is the same at low and high service frequency. The study shows that a linear relationship between a reduction in bus service frequency and the number of passengers exists. The R-squared values of the developed regression models are low (0,1818 and 0,1857) and could not explain the exact relationship. The production elasticity of the selected data set was estimated to 0.3886. However, the study could not disprove the existence of nonlinear relationships due to the limited number of buses included in the study and the low variation in service frequency. With the inclusion of a dummy variable for high service frequency the production elasticity was estimated to 0.4546 and the regression coefficient for the dummy variable was 0.0779. This suggests that a reduction at low service frequency has a greater effect on the number of travelers than a reduction at high service frequency. Furthermore, this indicates that the result, and thereby collected VBP-data, is relevant for analysis of production elasticity.

Framtidens matproduktion står inför stora utmaningar och för att kunna producera tillräckligt med mat i framtiden kan även städers ytor vara lämpliga för odling. Möjligheter till stadsodling påverkas dock av hur odling värderas och uppfattas av kommunen. Denna uppsats ämnar därför undersöka vilka uppfattningar som finns om stadsodling, mer specifikt gemensamhetsodling i Stockholm och utgår från två perspektiv: uppfattningar hos engagerade odlare samt tjänstemän anställda inom Stockholms stad. För studien används frågeställningar rörande gemensamhetsodlingars bidrag till staden, identifierade utmaningar, framtida potential för gemensamhetsodlingar samt hur uppfattningarna hos kommunanställda och odlare förhåller sig till varandra. Undersökningen utförs genom kvalitativa intervjuer med kommunanställda och engagerade odlare. Studiens resultat visar att den generella inställningen till gemensamhetsodling i staden är positiv och att potential till utveckling av gemensamhetsodling finns. Parterna var dock inte uteslutande överens i sina uppfattningar om gemensamhetsodling. Flera odlare såg gemensamhetsodling som en lösning på många samhällsutmaningar och något som bör få mer stöd av kommunen. Från de kommunanställdas perspektiv var däremot odling ett av många intressen att förhålla sig till. Studien visar därmed på vissa skillnader i synen på gemensamhetsodling vilket kan påverka dess position i Stockholm.