Grönstruktur är en väsentlig del av stadens helhetsintryck och bidrar till livskvaliteten för invånarna på många sätt. Förtätningsstrategier skapar emellertid ett komplext förhållande mellan stadsutveckling och bevarandet av såväl kvaliteten som kvantiteten av stadens grönstruktur. Uppsatsen analyserar strategidokumentet Grönare Stockholm, vars syfte är att fastställa generella riktlinjer och ge strategisk vägledning för hur stadens mål praktiskt ska omsättas. Uppsatsen diskuterar hur grönstrukturen överlag framställs, värderas och beaktas i dokumentet samtidigt som det finns ett motsägelsefullt faktum att stadstillväxt och förtätningär den trendande planeringsideologin i Stockholm. Behovet av stadstillväxt och förtätning används bland annat för att motivera utveckling eller exploatering av grönstruktur som i viss mening inte nyttjas. Därav uppstår funderingar kring om stadens grönområden i framtiden kommer få vara ‘bara grönområden’ eller om det kommer att krävas en funktion för att säkra bevarandet av dessa. Studien angriper frågan genom att bland annat undersöka vilka värden av Stockholms grönstruktur som eventuellt lyfts men även genom att undersöka hur den prioriteras samt vilken roll samhällsplaneraren får i konflikten. Resultatet tyder på att grönstrukturen i Stockholm prioriteras efter de ’mänskliga’ behov som växer fram i staden och att de värden som Grönare Stockholm lyfter är starkt kopplade till sociala frågor.

Börsintroduktioner innebär nya kapitalstrukturer för det emitterande bolaget, vars konkurrerande ställning i branschen därför förändras. Den stärkta positionen för det emitterande bolaget skapar nya förväntningar om framtida kassaflöden för både emittenten och dess konkurrenter, vilket föranlett avvikande avkastning i konkurrenternas värdepapper. Tidigare studier har påvisat att denna förstagångsemission har en negativ påverkan på konkurrenter på flertalet aktiemarknader. Syftet med denna studie är att utreda ifall dessa kursrörelser i konkurrenters aktier även finns i Sverige när ett företag börsintroduceras i samma bransch. Undersökningen görs genom en eventstudie och en kompletterad regressionsanalys för att undersöka ifall storleken på emittenten i förhållande till branschen samt branschers systematiska risk påverkar den avvikande avkastningen. Urvalet består av 84 börsintroduktioner och 1120 observerade konkurrenter under perioden 2013–2019, där resultaten tyder på att en negativ så kallad konkurrenseffekt finns på branschkonkurrenters aktievärdering även i Sverige. Till skillnad från tidigare studier verkar denna negativa kurspåverkan dock inte vara åsamkad av varken storleksförhållanden eller systematisk risk.

Over the past few years there has been a clear trend regarding demand for office space in the central business district, CDB. The rent level is far greater there than in any other area, and vacancy is very low compared to other submarkets. People tend to prefer greater office location over salary and the office location works as a status symbol. Over the past few years companies have started to rearrange their offices, both interior wise and location wise. Some larger firms have moved their headquarters and offices from the central to prime suburbs, and many more are following this strategy. This study examines, by comparing different sub markets in Stockholm with similar submarkets in Boston, how the commercial real estate market in Stockholm will develop and what movements to expect in the office market. Are Stockholm’s sub markets following the Boston sub markets footsteps? Stockholm is growing rapidly both economically and population wise. Access to land in the city is limited and the boundaries of the inner city are pushed outwards. To the meet the demand in the inner city a common trend the past few years has been to reconstruct and convert office space to housing. Former industrial premises that earlier where converted to offices are now reconstructed as housing. Another trend has been to exploit and develop new areas outside the city to meet today’s demand. Problems occur when the majority of offices operate within the city, pushing the demand for transportation and increasing the density of 2 commuting. Since the commuting hours are becoming greater the demand for adjacent work places and offices may increase. The purpose of this master thesis is to investigate how the trends for office locations in Stockholm may change. In addition to that a comparison to the office market in Boston will be made. The areas that are defined in the study are Solna, Sundbyberg and Stockholm City in Sweden and Cambridge, Seaport and Downtown in Boston, USA. Every office market and sub market is unique in many ways which always needs to be in the back of the head of the reader when looking at this report. Boston and Stockholm are both premier cities when it comes to center of education and being a hub for tech start-ups and financial giants and are both following the general ups and downs of the economy. The conclusion drawn from this study is that each market are following the same trend but varies in initial levels and relative to each other. Regarding the rent level, Solna and Sundbyberg will, unlike Cambridge and Seaport, most likely not exceed the rent level in CBD and also not fall below in vacancy rate. The sub markets in each country differs a lot but Solna and Sundbyberg will most likely follow Cambridge and Seaport in both increasing rent levels and decreasing vacancy rates thanks to continuous increase in popularity - A big partition factor between the two Cities.

Rooted in Industrial Ecology (IE) theory, this report evaluates how urban agricultural concepts and techniques, can contribute to improved ecological sustainability within the inner city boundaries of Stockholm. An overarching literary study as well as an interview was carried out, resulting in a qualitative analysis followed by suggestions for practical implementations. A substantial convergence was found between the eco-restructuring objectives of IE and the principal motives for urban agriculture. Consequently, eco-restructuring objectives are found in varying degrees in the presented urban agricultural techniques. Industrial symbioses, permaculture and combinations of urban agricultural techniques are tools which are capable of corresponding adequately to the diversity of urban settings. Prominent occurrences of eco-restructuring objectives and provisioning of ecosystem services motivated, for instance; green walls on Hornsgatan, aquaponics on allotments, waste heat-utilizing rooftop gardens, as well as vertical farming in suitable eco-industrial symbioses. / Utifrån teorier inom det vetenskapliga fältet Industriell Ekologi (IE) bedömer denna rapport hur stadsodling i Stockholms innerstad, både som koncept och praktiska tekniker, kan bidra till ökad ekologisk hållbarhet. I detta syfte genomfördes en övergripande litteraturstudie samt intervju, resulterande i en kvalitativ analys med tillhörande förslag på tillämpningar i Stockholm. Det upptäcktes att IE:s eko-restruktureringsmål fanns återspeglade i motiven för stadsodling som koncept, samt i varierande grad i samtliga berörda stadsodlingstekniker. Diversiteten av stadsmiljöer kan besvaras av kombinationer av stadsodlingstekniker, permakulturella koncept och industriella symbioser. Särskilt utmärkande förekomster av eko-restruktureringsmål samt utförande av ekosystemtjänster motiverade bland annat; väggodlingar på Hornsgatan, aquaponics på kolonilotter, spillvärmetillvaratagande takodlingar samt vertikala växthus i adekvata industriella symbioser.

Projektet ligger i Stadshagen på nordvästra Kungsholmen, där den omkringliggande bebyggelsen består till stor del av större kontorsbyggnader och är mycket varierad i storlek. Fokus låg tidigt på att hitta en byggnadsvolym för den speciella tomt som har angetts för projektet, nämligen den kuperade park en park ovanför tunnelbanestationen Stadshagen. Under projektets gång har avvägningen mellan hur mycket de enskilda lägenheternas kvaliteter ska få styra utformningen av volym och fasad samt hur volymen ska få begränsa lägenheterna varit viktig. Byggnaden innehåller åtta bostadsplan med fyra lägenheter på varje plan. Lägenheterna är utformade samma sätt på alla planen. Den största ligger i det nordvästra hörnet och är 71 kvadratmeter stor med tre sovrum. I det sydöstra hörnet är lägenheterna 66 kvadratmeter stora med två sovrum. I de två andra hörnen är lägenheter med ett sovrum om 55 respektive 56 kvadratmeter. På gatuplan finns ett parkeringshus och på takplan finns gemensam lokal, terrass och tvättstuga för de boende. En mindre lokal ligger mot gatan bredvid tunnelbaneuppgången. Planet ovanför har en ingång från parken för boende och de som jobbar i lokalerna som finns på samma våning samt våningen över. Parken är offentlig mark. / The project is located in Stadshagen in north-western Stockholm. In the beginning of the process the focus was to find a fitting volume for the site given for the project, which is the uneven park above the subway station of Stadshagen. It has also been important to find a harmony between the shape of the volume and the qualities of the apartments, as well as the facades, so that one doesn’t constrain the other. The building contains eight floors of four apartments. Each floor has the same planning. The biggest apartment of three bedrooms is in the northwestern corner and is 71 square meters. In the southeastern corners the apartments are 66 square meters and consist of two bedrooms, kitchen and living room. The other two apartments on each floor consist of one bedroom, kitchen and living room and are 55 and 56 square meters. Within the building is a car park at the ground floor, and on the top floor there are common facilities for people living in the building, such as laundry room and a terrace.  Next to the subway station is a small shop, and the first and second floors are possible to contain offices or other activities. The park is public.

Uppgift: Att rita den tilltänkta teknikbyggnaden till Nationalmuseum som planeras byggas efter att renoveringen av museet är klar. Eftersom Nobelcentrum planeras på tomten bredvid har jag intresserat mig för hur dessa två projekt skulle kunna samverka och dela funktioner i en gemensam byggnad. Nationalmuseums tilltänkta teknikbyggnad är placerad tillsammans med liknande funktioner inom Nobelcentrums byggnadskropp. Verksamheterna delar lastintag och uppställningsytor samt vissa verkstäder. De skulle även kunna dela hörsalar och auditorium. Nationalmuseums externa verksamhet är främst koncentrerad till Nobelcentrums sydvästliga del där funktionerna spänner över flera plan. Anslutning till huvudbyggnaden sker via en passage under mark. Nobelcentrum består av en lång byggnadskropp som omsluter museiparken. Byggnaden ansluter vid kajen och reser sig upp mot kvartersstaden. Öppet samband mellan park och tak. Museitaket blir en fortsättning av parken. Med en gemensam byggnad för de två verksamheterna ser jag en stor vinst för stadsbilden. Museiparken tillåts breda ut sig och skapa en stor parkyta mellan dessa två giganter utan en teknikbyggnad mellan sig. / Assingment: To draw the proposed annex to National Museum planned to be built after the renovation of the museum is completed. Since the new Nobel Prize Center is planned to be bulit on the opposite site, I’ve put my interest into how these two museum could co-operate in one common building. The functions of Nationalmuseum is situated among similar functions of Nobel Prize Center while concentrated in the southwest part of the building. The two organizations share cargo intake and some workshops, they could also share auditoriums. The extended part of Nationalmuseum connects with its main building trough a culvert underground. Nobel Prize Center consist of a slim shape that surrounds the park between the two buildings. The building rises up from the harbour and connects with the city aligning with the city block. The roof of the building extend the park by allowing its visitors to walk up on it. To build one building instead of two, I believe it will generate an economically benefit, but I believe in an even a larger benefit for the cityscape. The buildings are given a large park that connects them without having to divid the space with an annex.

Gemenskap och utbyte av erfarenhet är ledorden för kollektivhuset i Stadshagen. Här bor flera människor som tycker om att odla och bygga, framförallt i trä. Huset som vilar på Stadshagens tunnelbaneuppgång har kontakt med gatan genom en materialhandel med minibrädgård. I våningen under finns en verkstad som vem som helst enkelt kan hyra en arbetsplats. Detta är ett kollektivhus med verksamheter som öppnar upp sig mot gatan och allmänheten, någonting som skiljer sig från de traditionella, privata kollektivhusen. Huset bjuder in till förändring och de boende uppmanas lägga till och ta bort i lägenheterna de hyr. Då de boende flyttar in är lägenheten nästan tom, det finns exempelvis inga garderober eller köksskåp. Den typ av skåp och hyllor man vill ha finns det möjlighet att tillverka själv i verkstaden. Några av pensionärerna har arbetat med hantverk hela sitt liv och brinner för att dela med sig av sina kunskaper som annars går förlorade.  Genom att de privata ytorna minskar och övergår till kollektiva ska boendet bli mer praktiskt ekonomiskt, miljömässigt och mindre ensamt. / Community and exchange of experience is the key concept for cohousing in Stadshagen at Kungsholmen, Stockholm. The house situated on top of the subway is connected to the street life by a material shop and a small timberyard. Below this level connected to the subway is a wood workshop housing, allowed fore anyone to work in. The collective house has a history of being a private zone for the inhabitants but the wood workshop and material shop opens up the space to the public. The house invites to change, and residents are invited to add and remove in the apartments they rent. When the residents move into the apartment it´s almost empty, there is for example no closets or kitchen cabinet. The type of cabinets and shelves you want, it is possible to build in the wood workshop. You'll find several residents who like to grow and build, primarily in wood. Some of the senior citizens have worked with crafts all their life and have a passion to share their knowledge that would otherwise be lost.   By letting private surfaces decreases and instead be shared, the living should be more practical economically, environmentally and less lonely.

Currently the fast-growing municipality of Nacka lacks a strong city core with the mix of functions, an efficient public transport and options for densifying what is already built. By analyzing the processes that a new metro line would bring, the strategy was proposed to identify the city core of Nacka, and consider different options of densification and mixed-use. The research states that a city core for Nacka cannot be found at one particular place but could be several different spots working together. Since the municipality of Nacka does not have a street with a city look, there are no activities at the street level that would encourage people to stay in the municipality and walk or bike there. Värmdövägen road, when converted into the city venue should link Sickla Köpkvarter with Nacka Forum to form a continuing city core. New development, together with already active shopping malls, would provide the mix of functions, raise the density, and guarantee flows of people. Sickla Köpkvarter is chosen as a starting point to test the strategy in steps. Development happens in stages. Different architects and real estate companies should be involved in order to create interesting and diverse environment. A unique character for the area should be created in order to make the municipality of Nacka more recognizable as sustainable, diverse, and mixed. / Nacka kommun växer i dagsläget snabbt, men saknar en stark stadskärna och effektiv kollektivtrafik. Med utgångspunkt i de processer som en ny tunnelbanelinje till kommunen skulle medföra föreslås en strategi som innebär att en stadskärna i Nacka identifieras och olika förtätningsalternativ studeras. För nuvarande har inte Nacka kommun en tydlig stadsmässighet; det saknas aktiviteter som uppmuntrar människor att spendera tid i, eller att ta sig till kommunen. Genom att Värmdövägen omvandlas till en stadsgata som kopplar ihop Sickla Köpkvarter och Nacka forum, skapas en kontinuerlig stadskärna som tillhandahåller en blandning av funktioner och höjer tätheten. Sickla Köpkvarter väljs som en utgångspunkt för att testa strategin stegvis. Utvecklingen sker i etapper. Olika arkitekter och fastighetsbolag involveras för att skapa intressanta och varierande miljöer. En unik karaktär för området bör skapas för att Nacka kommun ska bli mer hållbar, mångsidig och blandad.

The retail sector is in a continuous development. What demand looks like and where the consumers want to shop has changed during the last years. Market place, demand, supply, external factors and politics affect how the retail sector develops. To make a market place attractive a variety of factors have to be considered.In Hong Kong a model called Rail & Property is used, this means that the development of the subway is integrated with the development of the city. The model is both successful and economically sustainable.Today the supply of shops and services in Stockholm´s subway stations is rather small. There are mainly two types of market places. The first one is owned by SL, the other is owned by an external commercial property company. In addition there is the special case of the central station which Jernhusen owns.The comparison between different market places shows that there are both similarities and differences in Hong Kong and Stockholm. The biggest difference is the clear strategy in Hong Kong which makes it both easier and more profitable to develop the subway.The actors in Stockholm´s subway have in general a positive attitude to development of commerce. The travelers demand an opportunity to perform everyday matters, they generally want a grocery store. Most interesting stations for development are those with high development potential, high flow of travelers and interchange possibilities.To achieve a successful market place it is important to consider the big picture, retail mix and make sure cooperation works. This requires changes in both organisation and working methods. We recommend 3D-properties, public private partnership, formation of a new company, control by contract and creation of safe gathering point. / Handeln utvecklas ständigt, vad som efterfrågas och var konsumenterna vill handla har förändrats de senaste åren. Hur handeln utvecklas i framtiden bestäms av de fem drivkrafterna marknadsplats, efterfrågan, utbud, omvärldsfaktorer och politik. För att en handelsplats ska vara attraktiv för konsumenterna måste den uppfylla en mängd olika faktorer.I Hong Kong tillämpas Rail & Property modellen som innebär att utveckling av tunnelbanan sker integrerat med utvecklingen av staden. Modellen är både framgångsrik och ekonomiskt hållbar.I Stockholm finns idag ett mindre utbud av butiker och service på tunnelbanestationerna. Det finns i huvudsak två typer av handelsplatser dels i SL:s regi och dels privata köpcentrumförvaltare. Dessutom finns specialfallet där Jernhusen äger centralstationen i Stockholm.En jämförelse mellan handelsplatserna visar att det finns såväl likheter som skillnader städerna emellan. Den största skillnaden är MTR:s tydliga strategi som gör det både enklare och mer lönsamt med en utveckling av tunnelbanan i Hong Kong.Aktörerna i Stockholms tunnelbana är i huvudsak positiva till en utveckling av handeln. Resenärerna efterfrågar möjligheten att utföra sina vardagsärenden, de flesta önskar en livsmedelsbutik. Stationerna som är mest intressanta för en utveckling är de som är bytespunkter, har ett stort flöde av resenärer och stor utvecklingspotential.För att åstadkomma en framgångsrik utveckling av handel i tunnelbanan är det viktigt att tänka på helheten, butiksmixen och att ett samarbete skapas. Detta kräver förändringar både i organisation och arbetssätt. Vid en utveckling av stationerna rekommenderar vi därför 3D-fastigheter, offentlig privat samverkan, bildande av nytt bolag, styrning genom kontrakt och skapande av en trygg samlingspunkt.

Beckholmen är en ö i Stockholms inlopp, på ön har det drivits skeppsrelaterad verksamhet i hundratals år och är en av stadens äldsta industriområden. I dag drivs först och främst båtvarv på ön som domineras av tre torrdockor, ett publikt stråk finns upp och runt de äldre bostadshusen på öns topp. Uppgiften jag gav mig var att rita en ny stor varvsbyggnad som motsvarar det varvet efterfrågar och som uppfyller mina egna krav på det formala. Utmaningen låg i att formge en volym som tydligt talar ett industriellt språk, är relevant för platsen samt intressant enbart som ett objekt för en förbipasserande turist. Designprocessen har varit lång och smärtsam, det var inte långt innan inlämning som projektet fick sin slutgiltiga form. Utgångspunkten var en plan som mer eller mindre redan var bestämd av varvet, ritad efter deras behov. En ovanlig utgångspunkt på skolan, uppgiften låg i princip i att formge volymen på ett passande sätt. / Beckholmen is an island in the Stockholm inlet, on the island ship related workshops have been operating for hundreds of years, and is one of the citys oldest industrial areas. Today, first and foremost a shipyard is operating on the island., the island is dominated by three dry docks, a public stroll are up and around the older residential buildings on the island’s peak. The challenge I gave myself was to design a new major shipyards building corresponding to the ship yards needs, and which meets my own formal requirements. The challenge was to design a volume that clearly speaks an industrial language, is relevant to the site and interesting only as an object for a tourist passing by. The design process has been long and painful, it was not long before the submission that project received its final form. The starting point was a plan that was more or less already determined by the yard, designed to meet their needs. An unusual startingpoint on the school, the task was in principle designing the volume in an appropriate way.