Cultural Finance är ett relativt nytt forskningsområde som belyser att kultur kan vara en nyckelfaktor till att förklara individers investeringsbeteende. Syftet med denna studie var att undersöka om kultur kan vara en förklarande faktor till individers investeringsbeteende.  En jämförandestudie genomfördes där svenska (n=124) och spanska (n=109) investerare undersöktes. Studien baserades på kvantitativa enkäter som publicerades i forum med inriktning på investeringar. Resultatet analyserades med hjälp av ett Mann Whitney U test i SPSS version 1.0.0.1275 för att testa om det går att urskilja skillnader i investeringsbeteende mellan Sverige och Spanien. Resultatet visade på att det gick att urskilja skillnader i investeringsbeteende i risktagande och individers motvilja att förlora pengar och att dessa skillnader kan bero på kultur. / Cultural Finance is a relatively new research area that highlights that culture can be a critical factor in explaining the investment behavior of individuals. The purpose of this study was to investigate whether culture can be an explanatory factor for individuals' investment behavior. A comparative study was conducted in which Swedish (n = 124) and Spanish (n = 109) investors were surveyed. The study was based on quantitative questionnaires published in forums focusing on investments. The results were analyzed using a Mann Whitney U test in SPSS version 1.0.0.1275 to test whether differences in investment behavior between Sweden and Spain can be discerned. The results showed that it was possible to discern differences in investment behavior in risk-taking and individuals' reluctance to lose money and that these differences may be due to culture.

Bakgrund: Efter många år av högkonjunktur är den svenska ekonomin prognostiserad att föras in i en lågkonjunktur under 2023. Hög inflation hanteras med stigande räntor vilket påverkar investerare på flera sätt, men det finns också en rad börspsykologiska faktorer som kan ha en inverkan på investerare och deras beslut. En åldersgrupp som aldrig investerat under en lågkonjunktur är generation Z. Det är därför intressant att undersöka hur börspsykologiska faktorer påverkar generation Z:s investeringsbeslut under ingången av en lågkonjunktur. Syfte: Syftet med arbetet är därför att undersöka och åskådliggöra vilka börspsykologiska faktorer som har en påverkan på generation Z:s beslutsfattande i ingången av en lågkonjunktur.  Metod: Studien har antagit en kvantitativ insamlingsmetod med en deduktiv ansats, detta genom en genomgripande litteraturstudie följt av en enkätundersökning. Analysen har antagit ett deskriptivt förhållningssätt men har också bestått av enkel linjär regression. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att det finns tendenser av samtliga börspsykologiska biaser i generation Z. Av regressionsanalysen att döma går det dock endast att utläsa signifikanta samband mellan biaserna overconfidence, herding behaviour och anchoring bias mot generation Z:s investeringsbeslut under ingången av en lågkonjunktur.

Abstract Background: Confirmation bias is the tendency to search for evidence that confirms a person’s preconceptions. Confirmation bias among software testers is their tendency to validate the correct functioning of the program rather than testing it to reveal errors. Psychology literature suggests that time pressure may promote confirmation bias because time pressure impedes analytical processing of the task at hand. Time pressure is perceived negatively for its effects in software engineering (SE), therefore, its effect on confirmation bias may exacerbate software quality. Objective: We aim to examine confirmation bias among software testers. Additionally, we examine the effect of time pressure on confirmation bias and how time pressure affects the testers’ perception of the performance. We also question what other antecedents to confirmation bias exist in software testing and how they lead to it. Method: We first examined the state of the art research on cognitive biases in SE using systematic mapping. Then, we empirically examined the feasibility of using students in further experiments. An experiment with 42 students (novice professionals) investigated the manifestation of confirmation bias and whether time pressure promotes it. Another experiment with 87 novice professionals examined the perception of the performance of software testers under time pressure. A grounded theory study based on the interview-data of 12 practitioners explored other antecedents to confirmation bias in software testing and how they lead to it. Results: Time pressure emerged as a major antecedent to confirmation bias in the grounded theory. Testers prefer to validate the correct functioning of the program under time pressure. However, time pressure could not significantly promote confirmation bias among testers. Software testers significantly manifest confirmation bias irrespective of time pressure. The perception of performance is also sustained irrespective of time pressure. Conclusion: Testers should develop self-awareness of confirmation bias and improve their perception of performance to improve their actual testing. In the industry, automated testing may alleviate confirmation bias due to time pressure by rapidly executing the test suites. / Tiivistelmä Tausta: Vahvistusharha tarkoittaa taipumusta hakea ennakko-odotuksia vahvistavaa todistusaineistoa. Ohjelmistotestaajien vahvistusharha tarkoittaa taipumusta varmistaa ohjelmiston oikea toiminta mieluummin kuin hakea siitä virheitä. Psykologinen tutkimus esittää, että aikataulupaine voi lisätä vahvistusharhaa heikentämällä työn analyyttista tarkastelua. Aikataulupainetta pidetään ohjelmistotekniikan soveltamiseen kielteisesti vaikuttavana asiana, minkä johdosta sen vaikutus vahvistusharhaan voi heikentää ohjelmiston laatua. Tavoite: Tarkastelimme ohjelmistotestaajien vahvistusharhaa tutkimalla aikataulupaineen vaikutusta vahvistusharhaan ja testaajien käsitykseen testauksen tehokkuudesta. Lisäksi kysymme, mitkä muut tekijät johtavat ohjelmistotestauksen vahvistusharhaan, ja millä tavoin. Menetelmä: Ensiksi tarkastelimme ohjelmistotekniikan kognitiivisten harhojen viimeisintä tutkimusta systemaattista kirjallisuuskartoituksella. Sitten tutkimme kokeellisesti, miten yliopisto-opiskelijat soveltuvat käytettäväksi tutkimusjoukkona vahvistusharhan kokeellisessa tutkimuksessa. Kokeellinen tutkimus, johon osallistui 42 opiskelijaa (aloittelevaa ammattilaista), tarkasteli vahvistusharhan lisääntymistä aikataulupaineen vaikutuksesta. Toinen kokeellinen tutkimus, johon osallistui 87 aloittelevaa ammattilaista, tarkasteli ohjelmistotestaajien käsitystä testauksen tehokkuudesta aikataulupaineen alla. Kahdeltatoista ammattilaiselta haastattelemalla kerätystä tutkimusaineistosta tarkasteltiin ankkuroidun teorian menetelmällä muiden mahdollisten tekijöiden vaikutusta vahvistusharhaan. Tulokset: Ankkuroidussa teoriassa aikataulupaine osoittautui merkittäväksi vahvistusharhan tekijäksi. Ammattimaiset ohjelmistotestaajat haluavat mieluummin validoida ohjelmiston oikean toiminnan aikataulupaineessa. Toisessa kokeellisessa tutkimuksessa aikataulupaine ei kuitenkaan lisännyt merkittävästi testaajien vahvistusharhaa, vaan testaajien vahvistusharha ilmeni merkittävästi aikataulupaineista riippumatta. Myös käsitys työn tehokkuudesta säilyi riippumatta aikataulupaineesta. Johtopäätös: Ohjelmistotestaajien on syytä kehittää tietoisuuttaan vahvistusharhasta ja parantaa käsitystään työn tehokkuudesta parantaakseen testaustyötä. Teollisuudessa automaattinen testaus voi lieventää aikataulupaineen aiheuttamaa vahvistusharhaa nopeuttamalla testisarjoja.

The diploma thesis "Fake News: Methods of assessing and verifying fake news by their recipients" is focused on the ways of evaluating media content by their recipients and the factors that affect the assessment process in the context of fake news phenomenon. The purpose of the thesis is to find out how people perceive the content they read; what affects their perception; and what are the criteria that govern their assessment. The theoretical part first defines the concept of fake (false) news, among other things in connection with the overuse of the term fake news. In the next chapters, the current role of the media and the issue of credibility and trust in the media are approached. The conclusion of the theoretical part discusses the social and psychological assumptions that affect the perception and actions of recipients. The second part presents the research background of this thesis. The research is based on a combination of qualitative and quantitative inquiry. The qualitative approach is focused on the description of the processes and criteria used by the recipients in assessing and verifying the news. Data collection is therefore realized through eight semi-structured interviews, which are analysed by the open coding method. The quantitative research part is based on hypotheses about the...

Under mina tidiga år som gitarrist i utveckling, figurerade otalet myter och berättelser på musikaffärer, i konsertlokaler och bland gitarristvänner. Detta var myter om gitarrutrustning, hur man fick samma gitarrljud som på favoritskivorna, vissa gitarrmodellers bästa årgångar osv. Nu, äldre, möjligen klokare, och strävande efter att bli en mer upplyst musikproducent, har ett utforskande av dessa myter förändrats från att vara ett till synes omöjligt uppdrag, till ett realistiskt projekt. Den här undersökningen har fokuserat på uppfattningen av elgitarrförstärkarna i min ägo och tagit avstamp i mitt eget musikskapande, detta med utgångspunkt både från lyssnar- och användarperspektiv. Förstärkarmodellerna skiljer sig åt konstruktionsmässigt och slagkraften de haft i populärkulturen. Två intervjuer, två blindtester och en personlig utvärdering gjordes för att utforska gitarrförstärkarnas sound, spelbarhet och gensvar. Resultaten pekade i slutändan på att vi väljer förstärkare annorlunda då vi utgår från fördomar, tidigare erfarenhet och visuellt intryck än vad vi gör när vi enbart lyssnar på deras ljud. En antydan till variation mellan förstärkarnas påverkan på gitarristers spelkänsla verkar också kunna existera men på grund av de komplexa parametrarna involverade i en sådan analys är det svårt att fastställa några tydliga tendenser. Det som dock kan reflekteras över är att vi troligen lyssnar på, och spelar genom gitarrförstärkare med mer än våra öron och ögon, samt att en förstärkares taktila egenskaper, design och kulturella signifikans troligtvis är av större värde än vi kanske uppfattar enbart genom ljudande material. / During my early years as a developing guitarist, numerous myths and stories circulated in music stores, concert venues, and among guitarist friends. These myths revolved around guitar equipment, how to achieve the same guitar sound as on favourite records, the best years for certain guitar models, and so on. Now, older and possibly wiser, striving to become a more enlightened music producer, my exploration of these myths has shifted from being a seemingly impossible mission to a realistic project. This investigation has focused on the perception of the electric guitar amplifiers in my possession, based on my own music creation, taking into account both listener and user perspectives. The amplifier models differ in their construction and the impact they have had on popular culture. Two interviews, two blind tests, and a personal evaluation were conducted to explore the sound, playability, and response of the guitar amplifiers. Ultimately, the results indicated that we choose amplifiers differently when we rely on biases, past experiences, and visual impressions than when we solely listen to their sound. There also seems to be a hint of variation in how amplifiers affect guitarists' feeling of ease when playing, but due to the complex parameters involved in such an analysis, it is difficult to establish clear tendencies. However, what can be reflected upon is that we likely listen to and play through guitar amplifiers with more than just our ears and eyes, and that the tactile properties, design, and cultural significance of an amplifier are probably of greater value than we may perceive through purely sonic qualities.

No description available.

Sverige är beroende av nystartade företag och entreprenörer för att finansiera landets välstånd. Riskkapitalbolag innehar ofta en betydande roll för de nya företagen när verksamheten ska utvecklas eller expandera. Bolagen assisterar de nya företagen med ett brett spektrum av nyckelaktiviteter som finansiering, operativt arbete, strategi eller kontaktnät. Tidigare studier visar att riskkapitalfinansierade bolag både växer snabbare och lyckas oftare. Samtidigt visar forskningen att riskkapitalbolag präglas av stort risktagande och övermod vid sina investeringar. Emellertid finns mindre djupgående forskning om vilka konkreta faktorer och omständigheter som resulterar i de olika utfallen. Syftet med examensarbetet är att skapa en bättre förståelse för specifika faktorer som påverkar svenska riskkapitalbolags beslutsfattande och resulterar i särskilda utfall. Undersökningen ämnar att betona likheter och skillnader i riskhanteringen av investeringsval mellan riskkapitalbolagen där utfallen antingen resulterar i nytta eller förlust för bolagen. För att uppfylla syftet har institutionella teorin, kognitiva bias och moderna portföljteorin aktualiserats. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med beslutsfattare från åtta stycken konfidentiella riskkapitalbolag. Samtliga bolag kodades om för att säkerställa konfidentialitet i syfte att erhålla djupare inblickar i deras investeringsutfall. De erhållna resultaten visar på att framförallt kognitiva bias men även den institutionella teorin förklarade de olika investeringsutfallen väl. Riskkapitalbolagen präglades av stark övermod vid sina misslyckade investeringar och medelstark vid sina lyckade. Riskkapitalbolagen var också starkt påverkade från både extern tryck av samhället men även av interna riktlinjer vid sina investeringar. Flera branschmönster har också kartlagts vid både lyckade och misslyckade investeringar däribland syndikering av kapital, efterfrågan av serieentreprenörer och att det enligt de själva vanligtvis är entreprenören eller marknaden som är anledningen till att investeringen inte lyckas. Resultatet antyder också att en av de största svårigheterna för riskkapitalbolagen är att bedöma entreprenörernas möjligheter att utveckla företaget. Den mest tänkbara anledningen till att riskkapitalbolagen har starka tendenser till övermod är för att det krävs för att lyckas i branschen. Inget nystartat bolag är riskfritt och för att våga investera i branschen behövs stark tilltro till sin egen förmåga. / Sweden is dependent upon start-ups and entrepreneurs in order to successfully finance domestic prosperity. Venture capital (VC) companies often play a significant role for new companies when the business is to be developed or expanded. The VC companies support the new companies with a wide range of key features. Such as financing, operational work, strategy or contact networks. Previous studies show that VC-financed companies both grow faster and succeed more often than non VC-backed companies. At the same time, research shows that VC-companies are characterized by great risk-taking and audaciousness in their investments. However, there is less in-depth research on what explicit factors and circumstances result in the successful and unsuccessful investments. The purpose of the study is to create a better understanding of similarities and differences in different investment outcomes and highlight the patterns of their investments. Institutional theory, cognitive bias and modern portfolio theory are the theories used in this study. The survey was conducted through eight semi-structured qualitative interviews with different decision makers from VC-companies in Sweden. In order to gain a deeper understanding of their investment outcomes all company names were re-coded. The obtained results showed that cognitive biases was the primary theory of explanation. However, the institutional theory could also explain the different investment outcomes. The VC-companies were characterized by strong audaciousness with their failed investments and medium audaciousness with the successful. The requirement of success in the VC-industry explains why the companies have tendencies to be audacious in their decision making. A strong confidence is needed when investing in start-up companies since these companies imply a great risk. External societal pressure and internal guidelines strongly influence the investments of the VC. The study identified several industry patterns for both successful and unsuccessful investments.  The patterns include syndication of capital and demand for serial entrepreneurs. The study also showed a pattern of venture capitalists explaining their unsuccessful investment due to issues with the entrepreneur or the market. The results suggest that one of the greatest difficulties for VC-companies is to assess the ability of the entrepreneur to develop the company.

Generation Z har under sin korta tid som investerare på den finansiella marknaden varit med om en säregen börskrasch till följd av coronapandemin 2020. Börskraschen 2020 var unik i förhållande till tidigare börskrascher såsom IT-kraschen 2000 och finanskrisen 2008 eftersom marknaden återhämtade sig och nådde nya rekordnivåer inom ett halvår. Samtidigt stod svenska investerare under de första månaderna av 2022 inför ett nytt ras där den genomsnittliga aktien på Stockholmsbörsen sjunkit med ungefär 36% från dess högsta nivå under perioden 2020–2022 till följd av en hög inflationstakt samt Rysslands invasion av Ukraina. Forskningen kring den yngsta gruppen investerare, generation Z, som saknar erfarenhet av långvariga osäkra marknadsförhållanden är bristfällig och ger därmed upphov till en ny grupp investerare att studera. Studiens syfte är att studera hur riskbenägenhet samvarierar med börspsykologiska bias, kognitiv reflektionsförmåga och erfarenhet från tidigare finansiella kriser samt hur dessa faktorer skiljer sig mellan generation Z och tidigare generationer. Studien finner att generation Z till större del faller för samtliga börspsykologiska bias förutom överreaktion och visar på ett flertal signifikanta skillnader mellan generation Z och äldre generationer. Resultatet visar även att anchoring och konfirmeringsbiassamvarierar signifikant med riskbenägenhet och att den största skillnaden mellan generation Z och äldre generationer kan hänföras till börspsykologiska bias. / Generation Z has during their short time as investors experienced a market crash due to the covid-pandemic in 2020 but also a quick recovery in the same year where the market reached a new all-time high. The market crash in 2020 was unique compared to the crash following the burst of the Dot-com bubble in 2000 and the financial crisis in 2008 because of the quick recovery of the stock market that led to new all-time highs. However, during the first months of 2022, Swedish investors were once again experiencing a market crash where the average stock on the Stockholm stock exchange had lost more than 36% of its value since their peak between 2020-2022 due to high inflation and Russia’s invasion of Ukraine. The youngest group of investors, generation Z, lacks experience from long-lasting uncertainties in the stock market. Research regarding generation Z is insufficient which gives rise to a new group of investors to study. The purpose of the thesis is to study the relationship between risk tolerance and psychological biases, cognitive reflection and experience from previous stock market crashes and how these factors differ between generation Z and older generations. The thesis finds that generation Z is indicated to be more affected by every psychological bias except overreaction and finds several significant differences between generation Z and the older generations. The result also shows that confirmation bias and anchoring have a significant relationship to risk tolerance and that the largest differences between generation Z and older generations are derived from psychological biases.

[pt] O objetivo geral do presente estudo é sustentar que a consideração da literatura existente sobre julgamento e tomada de decisão (JTD), oriunda da psicologia e das ciências cognitivas, (i) não apenas confirma a direção acertada de nosso modelo constitucional de processo democrático pautado em um contraditório substancial, como também (ii) demonstra-se imprescindível ao seu aprimoramento. De início, apresentam-se os contornos teóricos daquilo que se entende por processo judicial democrático, focando-se no desenvolvimento dos principais (e novos) aspectos relacionados ao princípio do contraditório - garantidor do fluxo discursivo que permite a construção conjunta (comparticipada e policêntrica) da decisão. Passado o referido ponto, o estudo converge para o terreno da psicologia e das ciências cognitivas. Parte-se das mais conhecidas pesquisas sobre as limitações do raciocínio humano. Posteriormente, introduz-se a provocativa (e recente) teoria sobre o entendimento humano, formulada por Dan Sperber e Hugo Mercier (teoria interacionista do raciocínio). Ao final, concluise que tais estudos e experimentos - intimamente ligados à cognição individual e aos aspectos da deliberação coletiva – nos permitem lançar um novo olhar sobre diversas questões atinentes à (efetiva) adoção de um modelo de processual democrático. / [en] The general purpose of this study is to sustein that the consideration of the existing literature on judgment and decision making, from psychology and cognitive sciences, (i) not only endorses our constitutional model of democratic process, based on a substantial adversarial mechanism, while also (ii) proves to be essential to its improvement. At first, the theoretical contours of what should be understood by a democratic judicial process are presented, focusing on the development of the main (and new) aspects related to the adversarial principle - guarantor of the discursive flow that allows the joint construction (co-participated and polycentric) of the decision. Thereafter, the study steps into psychology and cognitive sciences domain. It is starts with the most acknowledged researches in about the limitations of the human reasoning. Later on, Dan Sperber and Hugo Mercier s recent provocative theory of human understanding is introduced (the interactionist theory of reasoning). Finally, it is concluded that such studies and experiments - intimately connected to individual cognition and the aspects of collective deliberation - allow us to acquire a new perspective over several of pertaining topics related to the (effective) adoption of a democratic procedural model.