<p>I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier?</p><p>Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?</p>

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod.</p><p>Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.</p><p> </p>

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram.

I fokus för denna uppsats står textfynden och samfundet från Qumran. Huvudsyftet med min uppsats är att presentera olika teorier om vem eller vilka som skrivit Dödahavsrullarna, samt att göra en analyserande undersökning av dessa teorier. Vad kan jag hitta för brister i dessa teorier? Uppsatsens delsyfte kan formuleras i några enkla frågeställningar. Några av dessa frågor kanske kan få utförliga svar, andra frågor kanske förblir obesvarade, vilket i första hand vilar på materialtillgång. Hur hittades Dödahavsrullarna? Vad fann man vid de arkeologiska utgrävningarna? Vad är det för litterärt innehåll i Qumrantexterna? Kan textfynden lära oss något om samfundets liv och lära? Hur såg samhällsklimatet ut i Israel/Palestina under den tid då Qumran var bebott? Kan det vara av betydelse att titta närmare på den historiska kontexten i Israel för att kunna komma en bit närmare svaren på frågorna kring samfundet?

Syftet med uppsatsen är att undersöka de mest framträdande likheter och skillnader i hur änglar och änglalika väsen har framställts i Koranen, Gamla testamentet och i det Nya testamentet. Uppsatsen är en beskrivande och komparativ litteraturstudie, i vilken jag har använt mig av hermeneutiken som tolkningsmetod. Resultatet av mitt studium visar att de mest framträdande skillnaderna är att änglarna i Koranen inte beskrivs ha en lika tydlig roll som talande sändebud som i det Gamla och Nya Testamentet. Däremot har jag funnit att rollen som handlande tjänare är mer framträdande och därför mera lik den roll som de har i de båda testamentena. Detta betyder att jag då funnit att framställningen av relationen mellan Gud och änglarna, och mellan änglarna och människan kan sägas uppfattas som beskrivet som ett större avstånd. Den allra tydligaste skillnaden är att Koranen framställer änglarna som skapade, vilket inte gäller för Gamla eller Nya Testamentet.

La Ruah YHWH joue un rôle important dans la transformation créative de l’univers et des entités actuelles; cependant, une réflexion concernant les modalités de ce rôle reste à développer. La théologie processuelle offre une plateforme à partir de laquelle sont examinées diverses facettes des rôles que peut jouer la Ruah YHWH dans un monde où le chaos semble dominer. L’objectif de ce mémoire est justement d’explorer la Ruah YHWH dans son rôle de transformation créative au service, ultimement de l’ordre, de la paix et de l’harmonie dans le monde, les communautés, la vie des entités actuelles, etc. Le Chapitre 1 passe en revue des notions clés de la théologie processuelle. Le concept des “entités actuelles” est d’abord défini. Sont ensuite examinées les différentes phases du devenir d’une entité actuelle. Finalement, les concepts de “créativité” et de “transformation”, dans une perspective de la Ruah YHWH font l’objet d’observations attentives avant d’aborder « trois natures » de Dieu, à savoir primordiale, conséquente, et superjective. Le Chapitre 2 s’intéresse à la péricope centrale de ce mémoire : Juges 13:24-14:20. Le découpage de la structure de cette péricope est basé sur des critères de critique textuelle et d’analyse syntaxique. La première analyse s’attarde aux difficultés que le texte hébreu présente, alors que la deuxième met l’accent sur l’organisation structurelle des propositions grammaticales des versets. Les deux analyses me permettent ensuite de proposer une traduction du péricope. Le Chapitre 3 se veut une application de ce qui a été élaboré au Chapitre 1 sur la péricope analysée au Chapitre 2. Ce troisième chapitre permet de mettre en pratique une approche processuelle originale développée par Robert David dans son livre Déli_l’ ÉCRITURE. Dans la foulée des chapitres qui le précèdent, le Chapitre 4 propose quelques principes herméneutiques contemporains pouvant éclairer le rôle de la Ruah YHWH dans l’avancée créative du monde : vie, amour, et paix. / The Ruah YHWH plays a key role in the creative transformation of both the universe and actual entities; however, that role has still to be developed. Process theology, of which I shall endeavour to define some important notions in Chapter 1, offers a platform I shall attempt to build upon in order to examine such an important role in a chaotic world. The aim of this dissertation is to explore the Ruah YHWH in Her role of creative transformation, which I argue to ultimately be that of bringing order, peace, and harmony in the world, communities, the life of actual entities, etc. Chapter 1 is an overview of some key notions of process theology: first, the concept of “actual entities” is defined. Secondly, I examine the phases of concrescence in the becoming of an actual entity. And finally, I look at the concepts of creativity and transformation in the perspective of the Ruah YHWH prior to examining the “three natures” of God, primordial, consequent, and superjective. Chapter 2 defines the pericope of this dissertation: Judges 13:24-14:20. The structure of the pericope is based upon the methods of textual criticism and syntactical analysis. While the first examination deals with some difficulties the original Hebrew text presents, the second deals with the structural organization of the verses grammatical propositions. The two examinations allow me to propose a translation of the pericope. Chapter 3 is an application of what was laid out in Chapter 1 on the pericope established in Chapter 2. In the course of the third chapter, I employ an innovative (original) processual approach developed by Robert David in his recent book Déli_ l’ÉCRITURE. Then, Chapter 4 proposes, out of the preceding chapters, some contemporary hermeneutical principles which enlighten the role of the Ruah YHWH in the creative transformation of the world: life, love, and peace.

Denna uppsats söker besvara frågan ”Hur tolkas Jesu mor i nutida bibelkommentarer till Johannesevangeliet, utifrån de exegetiska forskningsfälten historicitet, litterärkritik och teologi?”. Syftet är att bidra till ett kritiskt och reflekterande samtal kring den exegetiska bibelkommentaren som genre, och i synnerhet bidra till en ökad förståelse av hur nutida exegetiska bibelkommentarer behandlar en teologiskt omstridd biblisk gestalt. Uppsatsen utgår från en teoretisk utgångspunkt som innebär att exegetik inte kan bedrivas opåverkad av exegetens egna föreställningar, varför skillnader mellan olika tolkningar är att förvänta. Uppsatsen har en kvalitativ, hermeneutisk metodansats. Det metodologiska tillvägagångssättet är att med hjälp av problemformuleringen och arbetsfrågorna analysera och diskutera hur Jesu moders historiska, litterära och teologiska roll i bibeltexterna Joh 2:1-11 och 19:25-27 tolkas i nio utvalda exegetiska kommentarer till Johannesevangeliet.I kapitel 1 introduceras teori, metod, avgränsningar, begrepp, angränsande forskning, material och disposition. I kapitel 2 presenteras de grekiska texterna till de aktuella perikoperna 2:1-11 och 19:25-27, som ett stöd för läsaren. I kapitel 3 analyseras de nio bibelkommentarerna i tur och ordning enligt arbetsfrågorna. I kapitel 4 sätts bibelkommentarernas respektive tolkningar i relation till varandra; och en diskussion kring likheter, skillnader och mönster förs. I samma kapitel presenteras en sammanfattande diskussion, uppsatsens slutsatser och förslag till framtida forskning.Uppsatsens slutsatser är (1) att Jesu mor som historisk gestalt är indirekt föremål för diskussion, genom en mer övergripande diskussion om Johannesevangeliet som ögonvittnesskildring eller ej, (2) att Jesu mor i allmänhet framstår som en rund, statisk (se 1.3 Teori och metod för en förklaring av dessa begrepp) karaktär i de analyserade kommentarerna, och (3) att Jesu mor av de flesta anses som en viktig teologisk gestalt, framförallt som en del i en uppfattad johanneisk teologi om en familj av troende som instiftas av Jesus; en ståndpunkt som dock väcker debatt och möter motstånd

The concept of love abounds in the Bible but it is questionable whether the same un-derstanding that the antique audiences of the biblical documents could have had of this concept is prevalent in our time. The reason for such doubt lies, simply, in the noticeable absence of regard for each other among (even devout) people. The study was directed towards an investigation of theological and popular views on biblical love as well as a brief overview of lexicographical works by known scholars as regards the noun &#61537;&#61543;&#61537;&#61552;&#61544; and the verb &#61537;&#61543;&#61537;&#61552;&#61537;&#61559;. It was found that, despite the vol-ume of entries, not much in the way of clarification of the meaning of &#61537;&#61543;&#61537;&#61552;&#61544; and re-lated words is available. There is, indeed, a dire lack of contemporary social-scien-tific related data as regards this important concept and related matters. The world of the New Testament differs widely from the one we live in and a brief overview was given from social-scientific sources on the historical-cultural aspects of the first century Mediterranean world. This was done from the perspective of making use of such data in the exegesis of three shorts text-segments selected from the Gospel of John. The text-segments John 3: 16; 13: 34-45 and 21: 15-17 are well-known for the bear-ing they have on the noun &#61537;&#61543;&#61537;&#61552;&#61544; and the verb &#61537;&#61543;&#61537;&#61552;&#61537;&#61559; in the Fourth Gospel as well as the popular meaning/s that is quite commonly ascribed to the texts. Exegesis was done from a grammatical-historical paradigm with joint usage of applicable historical-cultural data. / Biblical and Ancient studies / D. Th. (New Testament)

Le présent ouvrage livre la première édition et la première traduction de l’ensemble des chaînes aux Proverbes recensées pour les Chapitres 1 à 3 ; 8, 22-36 ; 30, 15-33 et 31, 10-31 des Proverbes. Les résultats de cette recherche permettent de considérer sous un jour nouveau la mouvance observée entre les différentes traditions caténaires. L’apport d’un manuscrit jusqu’ici négligé, le Bodleianus Barocci 195, permet de démêler l’écheveau de textes amalgamés, non délimités, souvent anonymes et parfois fautivement attribués par les caténistes ou les critiques. Il permet de retrouver un état de texte long et articulé, sous la forme d’un commentaire continu, de l’exégèse de Didyme aux Proverbes, quand les autres traditions ont eu tendance à la pulvériser sous la forme d’une multitude de scholies. Le commentaire qui accompagne cette édition repense à la fois les rapports entre les différentes formes de textes et le rapport de ces textes aux textes d’auteurs, jusqu’à redéfinir les contours d’un genre généralement conçu de façon trop monolithique : la chaîne exégétique. Outre les fragments nouveaux qu’il porte à la connaissance du public, le présent ouvrage se propose de reconstruire, sur la base de l’échantillon considéré, la personnalité herméneutique et littéraire d’auteurs qui ne sont pas conservés, pour les commentaires aux Proverbes, autrement que par cette forme de littérature secondaire : Didyme d’Alexandrie au premier chef, mais aussi Hippolyte et Origène. La mise en regard des traditions caténaires donne un riche aperçu de la réception patristique du premier des trois livres bibliques attribués au Roi Salomon. / The present work gives the first edition and first translation of all the catenae on the Proverbs known to these days, for parts commenting on Chapters 1 to 3 ; 8, 22-36 ; 30, 15-33 and 31, 10-31. The results of my inquiry allow to give a new signification to the mobility between the different traditions. The rediscovery of a neglected witness, the Bodleianus Barocci 195, brings some new light on texts amalgamated, without clear delimitation, often anonymous, and sometimes wrongly ascribed to antique writers by compilers or modern critics. It allows to have access to an extended and more articulated state of text for Didymus’ work on the Proverbs: a running commentary, not membra disjecta. The analysis in a separate volume rethinks the links between the different forms of texts and those between the catenary texts and the original texts. It renews our understanding of a too strictly defined genre: the exegetical catena. In addition to new fragments edited for the first time, the present work tries to rebuild the exegetic and literary personality of authors whose commentaries on the Proverbs are not preserved out of this form of secondary literature: Didymus of Alexandria first, but also Hippolytus and Origen. The parallel established between the various catenary traditions gives a rich insight into the Patristic reception of the first of the three biblical books ascribed to King Salomon.