The purpose of this thesis is to investigate the European certificate of succession, and how it affects Swedish inheritance law. The European certificate of succession is a European document that will be introduced in august 2015 in the EU regulation of succession. The certificate of succession is meant to simplify the current process of cross-border inheritance by legitimizing the concerned parties, which according to the regulation are: heirs, legatees, executors of wills and administrators of the estate. According to the regulation, the member state of which the deceased had habitual residence shall have jurisdiction to rule on the succession as a whole. Since the certificate is a European document, it will have legal effect in all member states. Because of this, a decision from one authority/court in a member state will also be applicable in the other member states. This means that national law in a certain capacity becomes cross-border law, which requires strong regulation. The certificate itself cannot be counted as an estate inventory, choice of law, will, or similar. It can however be a basis for a decision concerning inheritance. The certificate can be considered as an acknowledgement of a decision from one member state, which will also be applicable in the other member states. In Sweden, the certificate will be issued by “Skatteverket” (the Swedish tax agency). The European certificate of succession will considerably simplify the cross-border inheritance process for EU-citizens. / Uppsatsens syfte är undersöka arvsintyget som rättshandling och diskutera dess följder på svensk arvsrätt. Det europeiska arvsintyget är en europeisk rättshandling som kommer införas i augusti 2015 i samband med EU:s nya arvsförordning. Arvsintyget är menat att förenkla processen vid gränsöverskridande arvsfrågor genom att legitimera de berörda parterna. Vilka enligt förordningen är: arvtagare, testamentstagare, boutredningsmän och testamentsexekutorer. I och med den nya arvsförordningen kommer hemvistprincipen få en större roll inom den europeiska arvsrätten och arvsintyget kan då användas för att förmedla ett domslut/bestämmande från en medlemsstat till en annan. Även universalitetsprincipen är av stor vikt vid behörighetsfrågor om gränsöverskridande arv, då den innebär att all kvarlåtenskap ska ingå i samma boutredning. Eftersom arvsintyget är en europeisk rättshandling kommer den ha rättsverkan i alla EU-länder som är bundna av arvsförordningen. Därför kommer ett beslut från myndighet/domstol i en medlemsstat även gälla i andra medlemsstater, vilket meddelas genom arvsintyget. Detta leder till att nationell lag i viss kapacitet blir gränsöverskridande, vilket kräver strikt reglering. Arvsintyget kan inte i sig självt räknas som en fördelning av kvarlåtenskap, lagvalsavtal eller liknande. Det kan dock ligga till grund för beslutande angående arvsskifte. Arvsintyget kan anses vara en kvittens av ett beslut från en medlemsstat, vilket ska gälla även i andra medlemsstater. Arvsintyget kommer i Sverige utfärdas av Skatteverket och kommer betydligt underlätta för EU-medborgare vid gränsöverskridande arvsfrågor.

No description available.

The aim of the dissertation research is to identify the features of Lithuanian educational system affecting social inequality in the direction to stimulation or reduction. The role of education regarding social inequality is one of the most controversial objects of scientific discussions. Is education an effective foundation of society emancipation, equal wrights and social mobility, or on the contrary, it enhances the current structure of the society? It is an open question for scientific discussions. Researches show that education connect in itself two contradictional elements: on the one hand, it is one of the most widely acknowledged social “elevators” helping to rise by the steps of social status, on the other hand, education also has the function of mobility control. Many researches revealed that correlations between education and social status of a man in different countries are different. Thus the role of education with respect to social inequality is directly connected with social, economical and cultural specificity of the country. The dissertation research employs tools of qualitative research, and they allow describe the relationship between education and social inequality as well as identify concrete features of education system that diminish or/and increase social inequality in specific socio-cultural and economic conditions in Lithuania. The composition of the research sample includes the levels of national politics and self-government, institution (education... [to full text] / Disertacijos tikslas - identifikuoti Lietuvos švietimo sistemos bruožus, paveikiančius socialinę nelygybę jos skatinimo arba redukavimo kryptimi. Švietimo vaidmuo socialinės nelygybės atžvilgiu yra vienas prieštaringiausių mokslinių diskusijų objektas. Ar švietimas iš tiesų yra efektyvus visuomenės emancipacijos, lygių galimybių bei socialinio mobilumo pamatas, ar atvirkščiai – linkęs išlaikyti esamą socialinę visuomenės struktūrą dar šiandien yra atviras mokslinėms diskusijoms klausimas. Tyrimai rodo, jog švietimas savyje apjungia du prieštaraujančius pradus – viena vertus, jis yra vienas plačiausiai pripažintų socialinių „liftų“, padedančių pakilti socialinio statuso laipteliais aukštyn kita vertus, švietimas atlieka ir mobilumo kontrolės funkciją. Dauguma tyrimų atskleidė, jog skirtingose šalyse koreliacijos tarp išsimokslinimo ir užimamo statuso yra skirtingos. Taigi, švietimo vaidmuo socialinės nelygybės atžvilgiu, tiesiogiai siejasi su šalies socialiniu, ekonominiu ir kultūriniu specifiškumu. Disertaciniame tyrime taikytos kokybinio tyrimo priemonės kaip tik ir leido aprašyti švietimo ir socialinės nelygybės sąryšius bei identifikuoti konkrečius švietimo sistemos bruožus, mažinančius ir/arba didinančius socialinę nelygybę specifinėmis Lietuvos sociokultūrinėmis ir ekonominėmis sąlygomis. Sudarant tyrimo imtį kryptingai buvo apjungtas nacionalinės politikos ir savivaldos lygmuo, institucinis (švietimos ir kitos socialinės institucijos) bei individualus lygmuo (mokytojai... [toliau žr. visą tekstą]

Ce mémoire présente, dans une première partie, une étude détaillée de la mortalité adulte des Canadiens-français nés entre 1620 et 1749. Des résultats inédits sont présentés sous forme de tables de mortalité abrégées avec entrées échelonnées. La comparaison de celles-ci permet de décrire les différences de comportement observées entre les hommes et les femmes, les populations de régions urbaines et rurales ainsi que trois groupes de générations s’étant succédé au cours de la période étudiée. Dans une deuxième partie, une étude de cas visant à confirmer l’influence du caractère familial sur la longévité est présentée. Une famille se distinguant par les durées de vie exceptionnellement longues de plusieurs de ses membres est comparée à une famille fictive de référence, représentative de la population moyenne de l’époque. Les résultats opposant ces deux familles consistent en des âges moyens au décès et des proportions de survivants à différents âges. Cette deuxième étude s’inscrit dans le prolongement des recherches effectuées avec les ascendances de Jeanne Calment et Marie-Louise Meilleur. Les informations tirées des registres paroissiaux du Québec ancien et consolidées informatiquement par le Programme de recherche en démographie historique (PRDH) dans une base de données appelée Registre de la population du Québec ancien (RPQA) constituent la source exploitée pour la réalisation des deux parties du mémoire. / This thesis presents, in the first part, a detailed study of adult mortality of French-Canadians born between 1620 and 1749. New time published results are presented in the form of abridged life tables with staggered entries. The life tables are compared to ascertain behavioural differences between men and women, between residents of urban and rural regions and across three generations during the period studied. In the second part, the thesis presents a case study conducted to test the influence of inheritance on human longevity. A family distinguished by the exceptional longevity of several of its members is compared to a reference fictional family representative of the average population of the time. Evidence provided on these two families consists of mean ages at death and proportions of survivors at different ages. This case study builds on research conducted with the ancestry of Jeanne Calment and Marie Louise Meilleur. Information drawn from the parish registers of old Quebec computerized by the Programme de recherche en démographie historique (PRDH) in a database called Registre de la population du Québec ancien (RPQA) is the primary source used for the life tables and case study.

No description available.

Les ataxies spastiques héréditaires forment une famille hétérogène de désordres qui ont des points communs avec les ataxies héréditaires et les paraplégies spastiques héréditaires. Un de ces éléments est une ataxie, soit une difficulté de coordination des membres souvent due à un dommage au cervelet. L’autre est une spasticité des membres inférieurs, souvent due à des dommages à la voie cortico-spinale. Une seule ataxie spastique à hérédité autosomique dominante a été rapportée dans la littérature, et il s’agit de SPAX1. À l’aide de trois familles de Terre-Neuve présentant ce phénotype, le locus a été identifié en 2002. Dans ce mémoire, c’est de la découverte du gène causal dont il est question. La mutation a été trouvée dans le gène VAMP1, qui encode la protéine synaptobrévine 1, une protéine synaptique impliquée dans l’exocytose des neurotransmetteurs. Il est aussi question de la caractérisation fonctionnelle de la mutation sur l’ARN et des conséquences possibles sur la protéine, concordant avec les symptômes de la maladie. / Hereditary spastic ataxias comprise a family of heterogeneous disorders resembling both hereditary ataxias and hereditary spastic paraplegias. The similar symptoms are ataxia, which is a problem with limb coordination due to cerebellar damage, and lower-limb spasticity due to corticospinal tract degeneration. Only one spastic ataxia inherited in an autosomal dominant fashion has been reported in the literature: SPAX1. The locus was identified in 2002 using three families from Newfoundland with the specific phenotype. This thesis reports the discovery of the causative mutation in the VAMP1 gene, which encodes VAMP1/synaptobrevin 1, a synaptic protein involved in neurotransmitter exocytosis. Experiments characterizing the effect of the mutation on RNA were conducted, leading to a possible molecular explanation of the symptoms.

Mémoire numérisé par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

The purpose of this study is to increase understanding of the unemployed youth. To achievethat, we have investigated who the unemployed young people are, how their wellbeing isaffected and what they need for a change to take place. The study was conducted in amedium-sized Swedish city with the help of a method combination. The target population forthis study is people enrolled in “Job-guarantee for Youth” in spring 2014. The quantitativepart of the study was conducted using questionnaires and qualitatively through interviewswith seven young people in the group. The result shows that the social heritage is reflected inwhich education the young people have chosen and what future plans they have. Furthermore,the study shows that mental health is affected. The economy as well. / Syftet med den här studien är att öka förståelsen för arbetslösa ungdomar. För att uppnå detsyftet har vi undersökt vilka de arbetslösa är, hur de mår och vad de behöver för att enförändring ska kunna ske. Studien genomfördes i en medelstor svensk stad med hjälp av enmetodkombination. Målgruppen för vår studie är personer inskrivna i ”jobbgaranti förungdomar” under våren 2014. Den kvantitativa delen i studien genomfördes med hjälp avenkäter och den kvalitativa med hjälp av intervjuer med sju berörda personer i gruppen.Resultatet visar att det sociala arvet avspeglar sig i vilken utbildning de unga har valt ochvilka framtidsplaner dem har. Dessutom visar studien att den psykiska hälsan påverkasnegativt. Ekonomin likaså.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap. 1 § ÄB. Det har diskuterats om laglotten bör bevaras i svensk arvsrätt eller om den bör avskaffas. Alla de nordiska länderna har någon form av laglottsskydd liksom de flesta europeiska länder med undantag från England och Wales, där det råder fullständig testationsfrihet. Även muslimska länder saknar motsvarighet till laglottsskydd. Det här kan väcka frågan huruvida ett land som saknar en skyddsregel som kan likställas med det svenska laglottsskyddet kan utgöra en grund som aktualiserar ordre public. I svensk rätt finns genom ordre public en möjlighet att åsidosätta en utländsk lag med hänvisning till att denna är uppenbart oförenlig med grunderna för det svenska rättssystemet. Den islamiska arvsrätten skiljer sig avsevärt mer från den svenska arvsrätten, än vad arvsrätten gör i exempelvis något västeuropeiskt land. Det kan diskuteras om någon grund i den islamiska arvsrätten för bröstarvingar kan strida mot grunderna för den svenska rättsordningen och på så vis aktualisera ordre public. Den svenska arvsrätten för bröstarvingar är till en stor del av dispositiv karaktär, varför ordre public endast kan bli aktuell i en internationell arvstvist där utländsk lag ska tillämpas. Domstolarna tenderar att tolka ordre public restriktivt, förmodligen av rädsla för att det lands lag som åsidosätts skulle kunna göra motstånd. Framtida tillämpning av ordre public kan begränsas ytterligare när EU:s arvsförordning träder i kraft. Det är fortfarande svensk domstol som har att avgöra vad som i det enskilda fallet kan bedömas vara uppenbart stridande mot grunderna för det svenska rättsystemet och vilken inverkan det kan ha på tvister som berör bröstarvingars arvsrätt. / The fact that Sweden is increasingly becoming more internationalized and developing a more multicultural society, stimulated an interest in writing about direct heirs inheritance rights from a national and international perspective, in which the outcome was intended to be set in relation to the Swedish Private International Law on public policy. Nowadays all children take equal shares according to chapter 2 paragraph 1 “Ärvdabalk”. If the deceased’s child passes away before him- or herself, the deceased’s grandchildren are entitled to inheritance through the Swedish istadarätt. The Swedish legal portion is enacted in chapter 7 paragraph 1 “Ärvdabalk” and entitles direct heirs half of his or her inheritance share. There has been discussion about whether the legal portion should be preserved or abolished in the law of Swedish inheritance. All the Nordic countries have a form of legal portion, as well as most of the European countries, apart from England and Wales, where there is a complete testamentary freedom. Even Muslim countries have no correspondence to the protection of legal portion. This may raise the question whether a country, which is lacking a protective rule that can be compared with the Swedish legal portion, may constitute a basis for public policy. According to the Swedish law there is an opportunity, through public policy, for Sweden to override a foreign law on the grounds that it is clearly incompatible with the foundations of the Swedish legal system. The Islamic inheritance law differs considerably from the Swedish inheritance law, in comparison to the right of inheritance in for example any Western European country. It is debatable whether any basis in the Islamic inheritance law of direct heirs may conflict with the fundamentals of the Swedish legal system and therefore actualize public policy. The Swedish right of inheritance for direct heirs is to a large extent of dispositive nature, which is why public policy can only become relevant in an international succession dispute, where a foreign law is applicable. The courts tend to strictly interpret public policy, probably because of the fear that the country's law, which gets overridden, could oppose. Future application of public policy may be further limited when the EU Succession Regulation enters into force. It is still up to the Swedish court to determine what in each case is deemed to be manifestly incompatible with public policy in Sweden, and what impact this may have on the succession of direct heirs.

The composition and reuse of existing textual languages is a frequently re-occurring problem. One possibility of composing textual languages lies on the level of parser specifications which are mainly based on context-free grammars and regular expressions. Unfortunately most mainstream parser generators provide proprietary specification languages and usually do not provide strong abstractions for reuse. New forms of parser generators do support modular language development, but they can often not be easily integrated with existing legacy applications. To support modular language development based on mainstream parser generators, in this paper we apply the Invasive Software Composition (ISC) paradigm to parser specification languages by using our Reuseware framework. Our approach is grounded on a platform independent metamodel and thus does not rely on a specific parser generator.