The text of the thesis deals with the purchase of public transport fares in terms of user- friendliness and usability. The aim is to map the area of fare purchase theoretically and practically, including the user perspective. The theoretical ground is the concepts of User Experience, User Interface, Human-computer Interaction, smart city, the theory of the city as an interface. Important parts are also the theoretical aspects of the User Experience in the city environment. Literature review of current research in public transport ticketing systems with user-friendliness perspective presents current topics in the field of public transport ticketing. The practical part of the thesis describes the public transport ticketing systems in Prague and Copenhagen in detail, their possibilities, rules, and specifics. Primary research in the form of semi-structured interviews provides insight into the User Experience and reveals the perceived advantages and disadvantages of local systems.

Aim of this work is to design and create a software tool, which will allow visual specification of laboratory experiments flow on device called GOLEM. This device was created by research group from Department of Chemical Drugs, University of Veterinary and Pharmaceutical Sciences Brno. This software was based on modern web technologies, tools for their design and implementation. The software created in this work offers ergonomic and the highly modular user interface which can be easily extended in case of upgrade. Main benefit of this work is providing research group with a new software tool which will help them perform experiments more effectively.

Die Qualität der Schnittstelle eines Videospiels kann wesentlich zu dessen kommerziellen Erfolg beitragen. Dennoch beschränkt sich die entsprechende Evaluation primär auf die Auswertung qualitativer Daten, die etwa in Nutzertests erhoben werden. Inferenzstatistische Verfahren kommen bisher mangels theoretischer Grundlagen kaum zum Einsatz. Die vorliegende Arbeit stellt daher ein theoretisches Framework zur quantitativen Analyse verschiedener Dimensionen der Schnittstellengestaltung in Videospielen zur Verfügung. Dabei wird ausgehend von spielwissenschaftlichen Überlegungen und einer Erweiterung von Huizingas Konzept des „magic circle“ ein Bogen von perzeptiven, psychologischen und soziologischen bis hin zu kulturellen Aspekten gespannt. Methodisch handhabbar wird dieses Konstrukt durch eine Ausrichtung am Genre-Begriff, der für den Bereich der Videospiele diskutiert wird. So entsteht ein ganzheitliches Modell, das den Grundstein zu einem zielgruppenspezifischen und quantitativen Messinstrument für Interfaces in Videospielen legt. / The quality of a videogame’s interface is a decisive factor to its commercial success. However, the current evaluation methods focus primarily on qualitative research data like those generated in usability tests. Methods of inferential statistics are not common yet because of a lack of theoretical fundamentals. To address this issue, this paper provides a theoretical framework for quantitative analysis on different dimensions of interface design in videogames. Aspects of perception, psychology, sociology as well as culture are dealt with in this context and the associated scientific concepts are conflated by a theoretical extension of Huizinga’s “magic circle”. The technical term “genre” in regard to videogames is also discussed in this paper and it proves to be a basis for connecting the various concepts methodically. As a result, this paper presents a holistic model, which can be applied in future audience-specific and quantitative measuring instruments for interfaces in videogames.

Durch die Entwicklung von Computermaus und Desktop-Metapher in den 70er Jahren wurde der Rechner Teil des Arbeitslebens. Viele Innovationen beruhten nicht nur auf dem Erhöhen der Rechenkapazität, sondern auf dem Paradigmenwechsel von textbasierten zu grafik-basierten Systemen. Heutzutage durchdringen Rechner wesentliche Teile unserer Alltagsgestaltung. Neben Smartphones stellen Tablets und Bewegungssensoren neue Geräteklassen mit neuartigen Bedienparadigmen dar. Entwicklungszyklen werden immer kürzer. Entwickler zukünftiger Benutzerschnittstellen, also heutige Studierende, müssen auf Paradigmenwechsel und sich schnell ändernde Problemstellungen vorbereitet werden. Neue Lehrkonzepte versuchen das zu leisten. Der Bildband stellt den Ablauf und die Ergebnisse der Werkstatt dar, eines praxisorientierten Lehrangebotes zur Entwicklung neuartiger Mensch-Computer Schnittstellen.:Vorwort 5 Die Werkstatt 7 WERKSTATT I - Multitouch im web 9 WERKSTATT II - begreifabre interaktionsschnittstellen 21 WERKSTATT III - interaktive installationen im stadtraum 41 Beteiligte an der WERKSTATT 63 Impressum 73

A human-centered approach when developing new support systems in vehicles has the potential to enable the driver to make safe decisions in the transition between manual and automatic control. However, careful considerations have to be taken. Not only would the design of the systems, in terms of interface be important, but also what kind of activities the systems support. The aim of this study was to identify an appropriate activity to support the cognitive processes for truck drivers, develop an interface for this activity, and evaluate it in driving situations. This was executed in three sub-studies: the Pre-study, the Design-study, and the Evaluation study. In the Pre-study, the aim was to investigate for what kind of driver-related activity distribution and long haulage truck drivers need a driver support and interface. This was investigated via contribution from truck drivers, HMI/Ergonomics experts, as well as engineers. The activity chosen to support was detecting objects around the vehicle. However, reconsiderations were made due to constrains in the simulator. Suggested by Scania’s Vehicle Ergonomics group a holistic system was chosen; an interface approach enabling for more technologies to be included within the same interface, reducing the amount of modalities a driver can be exposed to. The Design-study addressed the aim of designing an interface for the Holistic system with truck drivers’ cognitive workload in focus. A LED-prototype was built running along the window edges inside the cab of Shania’s Vehicle Ergonomics groups’ simulator, to create warning signal concepts. Literature findings, the LED-prototype, and the simulator were used in an iterative process to design and improve warning signal concepts, until two final concepts were created. The holistic system informs of hazards around and near the vehicle by lighting the area risky objects occurs to guide drivers’ attention and this was done either with 1) the informative display or, 2) the directional display. The Informative display conveys information of a hazard location and type, and the Directional display exclusively conveys information of the hazard location. The Evaluation study explored how drivers were affected by, and how they perceived, the holistic interface design regarding mental workload and hazard detection. A user simulator test was designed to collect data within the areas of ‘Event detection’, ‘Workload’, ‘Driving performance’ and ‘Subjective opinion’. Fourteen professional truck drivers assessed three conditions: 1) Baseline (driving without a system), 2) the Informative display, and, 3) the Directional display, while being exposed to potential hazards. To further increase workload, a secondary task was performed at the end of each condition. The results showed that the Informative display did not only result in more ‘Detection hits’, instances when a driver responded to a present hazard, but also significantly decreased reaction time to detect a hazard. However, in terms of acceptance, the two concepts were considered equally preferred. As the Informative display showed to be more efficient in terms of hazard detection, this should be investigated further. A holistic interface enables for more systems to be included within the same interface, reducing the amount of alarms and modalities drivers are exposed to if designed skillfully. Thus, more support systems can be included in future vehicles, without causing unnecessary distraction when applying a holistic interface approach. / Ett människocentrerat förhållningsätt vid utveckling av nya stödsystem i fordon möjliggör för förare att ta säkra beslut i övergången mellan manuell kontroll och automation. Men noggranna överväganden måste tas. Inte bara systemets utförande i form av gränssnittet är av stor vikt, utan även vilken typ av aktivitet som stöds. Syftet med denna studie var att identifiera en lämplig aktivitet att stödja lastbilsförares kognitiva processer, utveckla ett gränssitt för denna aktivitet och utvärdera gränssnittet i en körsituation. Detta utfördes i tre substudier: Förstudien, Designstudien samt Utvärderingsstudien. Förstudiens syfte var att undersöka för vilken typ av körrelaterad aktivitet distributions- och långtransportförare behövde ett förarstöd och gränssitt. Detta undersöktes med bidrag från lastbilsförare, HMI/Ergonomi experter samt ingenjörer. Den valda aktiviteten blev upptäcka objekt framför och kring lastbilen. Dock ändrades den valda aktiviteten på grund av begräsningar i simulatorn. Förslaget från Scanias Ergonomigrupp för förarhytten blev ett Holistiskt system istället; en gränssnittsstrategi som möjliggör att fler tekniker och system att inkluderas i samma gränssnitt, vilket minskar antalet modaliteter en förare kan bli utsatt för.  Designstudien behandlar syftet beträffande utformningen av gränssnittet för det holistiska systemet med avseende på lastbilsförares kognitiva belastning. En LED-prototyp byggdes, denna löpte längs med fönsterkanten i förarhytten på Scanias Ergonomigrupps simulator, för att skapa varningssignals-koncept. Resultat från litertur, LED-prototypen och simulatorn användes i en iterativ process för att utveckla och förbättra varningssignalerna. Det holistiska systemet informerar om faror runt fordonet genom att tända ljus i det område riskfyllda objekt upptäckts för att leda förarens uppmärksamhet och detta görs med något av de två utvecklade koncepten: 1) det informativa varningskonceptet eller 2) det riktningsgivande konceptet. Det informativa konceptet förmedlar information om farans placering och typ, medan det riktningsgivande varningskonceptet enbart förmedlar information om farans placering. Utvärderingsstudien utforskade hur förare påverkades av och hur de upplevde det holistiska gränssnittet med avseende på mentalbelastning och upptäckten av faror. Ett användartest i en simulatorutvecklades för att samla in data inom områdena Upptäckt av faror, Mentalbelastning, Körförmåga samt Subjektiv uppfattning. Fjorton professionella förare bedömde tre tillstånd: 1) Baslinje (körning utan ett system), 2) det informativa varningskonceptet och 3) det riktningsgivande varningskonceptet, medan de blev utsatta för potentiella faror. För att öka den mentala belastningen utfördes en sekundäruppgift vid slutet av varje tillstånd. Resultaten visade att det Informativa varningskonceptet inte enbart resulterade i fler upptäckta faror, tillfällen då förare reagerade på en närvarande fara, utan även signifikant minskade reaktionstider att upptäcka faror. Däremot föredrogs båda koncepten i samma utsträckning med avseende på acceptans. Då det informativa varningskonceptet visades sig mest effektivt gällande upptäckten av faror borde denna undersökas vidare. Ett holistiskt gränssitt möjliggör för fler system att inkluderas i samma gränssitt och minskar mängden alarm och modaliteter som en förare kan utsättas för om det designas skickligt. Om ett holistiskt gränssnitt tillämpas kan därmed fler stödsystem innefattas i framtida fordon utan att orsaka oönskad distraktion.

More understanding is needed of how the visual design affects the user experience of trustworthiness in web design. Research has shown that the aesthetic part of web design is more important than previously thought and that more knowledge is needed in this area. The purpose of this study is therefore to investigate how the visual design affects the user’s experience of trustworthiness. This is to create an understanding of which parts of a websites visual appearance affect the users experience of trustworthiness more or less. This study was based on the Research Model (Figure 1) by Fasial et al. (2017), which was the result of a study that examined different kind of factors that affected trust, satisfaction and loyalty among website users. The Research model was in this study modified and supplemented with additional factors that were considered important based on what emerged regarding trustworthiness from previous research. Two different housing agency websites were studied as an attempt to capture the user’s true perception of trustworthiness, where a basis for credibility considered to be preconceived. As data collection, to capture conceivable situations, user tests were created with suitable scenarios in an attempt to capture possible situations and to get the flexibility required to capture user’s feelings and experiences. The analysis showed that the visual design evokes emotions such as frustration and that the web pages can be perceived cluttered due to the visual design. But the most important factors were the interaction and content parts of the website, where both housing agencies were less successful in this case. Although the findings show that the two websites in this study can improve their visual design within these parts – this study, as also previous research showed, that the factors in a way belong together and affect each other. Therefore, it is important to use the developed model as a tool to avoid missing important factors when creating/reviewing a website that may affect the user’s experience of trustworthiness / Inom webbdesign behövs det mer förståelse hur den visuella designen påverkar användarens upplevelse av trovärdighet. Forskning har visat att den estetiska biten inom webbdesign har en större betydelse än man tidigare tro och a det därför behövs mer kunskap inom dea område. Därför har den här studiens syfte varit a undersöka just hur en webbsidas visuella design påverkar användarens upplevelse av trovärdighet. Dea för a skapa en förståelse över vilka delar av det visuella som påverkar användaren mer eller mindre. Den här studien utgick från Research model (Figur 1) av Faisal et al. (2017), som var ett resultat av en studie som handlade om a undersöka faktorer som påverkade förtroende, tillfredsställelse och lojalitet hos användarna. Modellen modifierades och kompletterades med ytterligare faktorer som ansågs viktiga utifrån vad som kom fram gällande trovärdighet ur tidigare forskning. Som försök för a fånga användarnas verkliga trovärdighetsuppfaning studerades två olika bostadsförmedlingswebbsidor där en grund till trovärdighet ansågs vara förutfaad. För a fånga tänkbara situationer skapades användartest med passande scenarion som datainsamling för a få den flexibilitet som krävdes för a fånga användarnas känslor och upplevelser. Analysen visade a den visuella designen framkallar känslor som frustration och a webbsidor kan uppfaas röriga på grund av den visuella designen, men att interaktionen och innehållet var de viktigaste faktorerna där båda bostadsförmedlarna lyckades mindre bra. Även om fynden visade a just dessa två webbsidor kan förbära sin visuella design inom dessa delar - så visade denna studie, som även tidigare forskning visat, a faktorerna på e sä hör ihop och påverkar varandra. Därför är det till fördel a använda sig av den framtagna modellen som grund för a undvika a gå miste om viktiga delar vid skapandet/granskandet av en webbsida som kan påverka användarens upplevelse av trovärdighet.

This master thesis focuses on enhancing the user interface experience for Airborne Early Warning and Control (AEW&C) system operators in a military context. Collaborating with Saab, a defense sector company, the study employs the research through design and a user-centered design approach to investigate user needs and how they interact with the interface. The research reveals that despite the unique nature of the defense industry, operators respond poorly to a difficult-to-use interface, leading to frustration and underutilization of functionalities. The study identifies contextual factors such as information overload, user interface design and personalization, task difficulty and lack of help systems, stress, and cognitive load. Through the development and testing of a new interface prototype, incorporating design feedback sessions and iterations, the thesis addresses these contextual demands. The findings highlight the significance of introducing user experience in military environments, where complex system engineering and functionality have been traditionally preferred over simplicity and usability.

Active learning has been suggested to be more effective than traditional learning in terms of exam results and time spent on the course material, making it an attractive alternative to the traditional lectures. One way of practicing active learning is through active learnersourcing, a method of learning that also generates material that contributes to further learning. Learnersourcing can be practiced by generating multiple choice questions (MCQs) related to the course material. However, generating useful and high-quality MCQs is challenging for students, especially since the available digital systems developed for this purpose have great issues in terms of user-friendliness and their outdated visual design. Two of these systems are RiPPLE and PeerWise. When developing a platform designed for generating MCQs for learning, there are general and specific guidelines that can be followed: Nielsen’s 10 heuristics for a good user interface/user experience, and 10 principles for a good MCQ. In this thesis, a new system was developed where these guidelines were applied, as an attempt to investigate if the user experience can be improved compared to the currently available interfaces RiPPLE and PeerWise. The project was named MyCleverQuestion. A user test was conducted, in which the three systems’ interfaces for creating and submitting a question were compared and graded. The results shows that the users had the best experience when using MyCleverQuestion. 83.3% of the users said they would use MyCleverQuestion again, stressing the importance of both a good user interface and user experience. / Aktivt lärande har visat sig vara effektivare än traditionellt lärande i avseende till tentamensresultat och tid studenter spenderar på kursmaterialet, och är således ett attraktivt alternativ till de traditionella föreläsningarna. Ett sätt att utöva aktivt lärande är genom att skapa flervalsfrågor kopplade till kursmaterialet. Denna metod kallas aktiv learnersourcing och gör att man genom lärandet även bidrar med material som kan användas för vidare lärande. Det är dock svårt för studenter att skapa högkvalitativa och användbara flervalsfrågor med hjälp av de digitala system som utvecklats för detta syfte, då deras användarvänlighet är bristande och visuella utformning är föråldrade. RiPPLE och PeerWise är två system utvecklade för att skapa flervalsfrågor i utbildningssyfte, och har båda användarvänlighetsproblem. Det finns särskilda riktlinjer som kan följas för att utveckla ett system där studenter kan generera flervalsfrågor för att utöva aktivt lärande. I denna uppsats har både generella och specifika riktlinjer använts: 10 generella heuristiska principer för att skapa en bra användarupplevelse och användargränssnitt, samt 10 principer för att skapa en bra flervalsfrågas, för att slutligen undersöka om användarupplevelsen kan förbättras jämfört med RiPPLE och PeerWise. Namnet som valdes för projektet var MyCleverQuestion. En användarundersökning genomfördes, där gränssnittet för att skapa en fråga för varje system utvärderades. Resultatet visar att gränssnittet med bäst användarupplevelse är MyCleverQuestion. 83,3% av användarna angav att de skulle använda MyCleverQuestion igen, vilket bevisar vikten av ett bra gränssnitt.

Workplace safety, particularly in manual handling tasks, is a critical concern that hasbeen increasingly addressed using advanced risk assessment tools. However, pre-senting the complex results of these assessments in an easily digestible format re-mains a challenge. This thesis focused on designing and developing a user-friendlyweb application to visualise risk assessment data effectively. Grounded in a robusttheoretical framework that combines user experience principles, and data visualisa-tion techniques. The study employed an iterative, user-centric design process to de-velop the web application. Multiple visualisation methods, such as pie charts for vis-ualising risk distribution, bar chart, and line chart for time-based analysis, were eval-uated for their effectiveness through usability testing. The application's primary con-tribution lies in its efficient data visualisation techniques, aimed at simplifying com-plex datasets into actionable insights. This work lays the groundwork enabling futuredevelopment by pinpointing areas for improvement like enhanced interactivity andaccessibility. / Belastningsergonomiska risker i arbetsmiljön, särskilt i uppgifter som involverarmanuell hantering, är en kritisk fråga som alltmer har adresserats med hjälp av avan-cerade riskhanteringsverktyg. Men att presentera de komplexa resultaten av dessabedömningar i ett lättillgängligt format kvarstår som en utmaning. Denna avhand-ling fokuserade på att designa och utveckla en användarvänlig webbapplikation föratt effektivt visualisera riskbedömningsdata. Studien bygger på en robust teoretiskram och kombinerar principer för användarupplevelse med datavisualiseringstekni-ker. Webbapplikationen har utvecklats med hjälp av en iterativ och användarcentre-rad designprocess. Flera visualiseringsmetoder, såsom cirkeldiagram för att visuali-sera riskfördelning, stapeldiagram och linjediagram för tidsbaserad analys, utvärde-rades för deras effektivitet genom användningstester och utvärderingsformulär. Ap-plikationens primära bidrag ligger i dess effektiva datavisualiseringstekniker, somsyftar till att förenkla komplex information till handlingsbara insikter. Detta arbetelägger grunden och möjliggör framtida utveckling genom att peka ut områden förförbättring, som förbättrad interaktivitet och tillgänglighet.

This master’s thesis investigates the usability challenges in current booking systems and proposes a new design framework to address these challenges. The research encompasses an in-depth analysis of the usability issues associated with booking systems used to create the design guidelines for the framework. The framework is evaluated using a heuristic evaluation approach for evaluation. 25 individual booking systems were individually assessed by a single evaluator, with a focus on finding usability issues using the framework. The heuristic evaluation process took approximately 30 minutes to an hour per system evaluation, following the heuristic evaluation methodology. Identified issues and corresponding recommendations were compiled in a diagram, while the comprehensive testing document is included in the appendix of this paper. The heuristic evaluation revealed a total of 438 identified issues across the 25 booking systems, with the identified issues per system ranging from 3 to 9. The average number of issues identified using the new framework stood at 6.08.  The research answers the first research question: ”What are the key usability challenges in current booking systems?” by conducting an extensive literature review and creating a comprehensive list of 13 distinct usability challenges in booking systems. The amount of identified challenges demonstrates the necessity for a dedicated framework. The challenges encompass a wide spectrum, spanning from user adoption of the interface to practical aspects like booking cancellation and customer service.  Addressing the second research question, which describes the utilization of the new design framework to tackle usability challenges, the study employs the heuristic evaluation results to determine the efficacy of the framework. An average of 6.08 identified usability issues per system validates the framework’s usefulness for evaluators of booking systems. The discussion also underscores the potential for increased effectiveness with the recommended three to five evaluators.  Despite certain limitations, including the lack of detailed evaluation results due to confidentiality agreements, and the inability to complete booking procedures due to resource constraints, the framework’s effectiveness is established. The framework proves to be a valuable addition to existing design guidelines, serving as a comprehensive tool for evaluating booking systems. In conclusion, this master’s thesis completely addresses the research questions, underscoring the need for dedicated design guidelines for booking systems and demonstrating the effectiveness of the proposed framework in enhancing usability. The study also identifies areas for future work and recommends enhancements for a more holistic evaluation of booking systems. / Denna masteruppsats undersöker användbarhetsutmaningarna i nuvarande bokningssystem och föreslår ett nytt designramverk för att bemöta dessa utmaningar. Forskningen omfattar en djupgående analys av nuvarande användbarhetsutmaningar hos bokningssystem vilka sedan används för att skapa designriktlinjer för ett nytt designramverk. Det nya designramverket för bokningssystem utvärderas sedan med hjälp av en heuristisk utvärderingsmetod. 25 individuella bokningssystem utvärderades individuellt av en utvärderare, med fokus på att hitta användbarhetsproblem med hjälp av ramverket. Den heuristiska utvärderingsprocessen tog cirka 30 minuter till en timme per systemutvärdering, utförda enligt den heuristiska utvärderingsmetoden. Identifierade problem och motsvarande rekommendationer sammanställdes i ett diagram, medan det omfattande testdokumentet finns med i bilagan till detta dokument. Den heuristiska utvärderingen resulterade i totalt 438 identifierade problem hos de 25 bokningssystemen, där identifierade problem per system varierade från 3 till 9. Det genomsnittliga antalet identifierade problem med hjäp av det nya ramverket var 6,08.  Den första forskningsfrågan: ”Vilka är de viktigaste användbarhetsutmaningarna i nuvarande bokningssystem?” besvarades genom en omfattande litteraturundersökning som resulterade i en lista innehållande 13 distinkta användarvänlighetsutmaningar hos bokningssystem. Mängden identifierade utmaningar visade på noödvändigheten av ett dedikerat ramverk för bokningssystem. Utmaningarna täcker ett brett spektrum, från att användaren använder gränssnittet till praktiska aspekter som avbokning och kundservice.  För att besvara den andra forskningsfrågan, som handlar om det nya designramverkets möjlighet att tackla användbarhetsutmaningar, användes en heuristisk utvärdering vars resultat fastställde ramverkets effektivitet. Det resulterade i genomsnitt av 6,08 identifierade användbarhetsproblem per system, vilket validerar ramverkets användbarhet för utvärderare av bokningssystem. Diskussionen understryker också potentialen för ökad effektivitet med de rekommenderade tre till fem utvärderarna istället för en.  Trots vissa begränsningar, såsom bristen på detaljerade utvärderingsresultat på grund av sekretessavtal och oförmågan att slutföra bokningsprocedurer på grund av resursbegränsningar, har ramverkets effektivitet fastställts. Ramverket visade sig vara en värdefull ersättning till befintliga designriktlinjer och fungerar som ett omfattande verktyg för att utvärdera bokningssystem. Sammanfattningsvis adresserar denna masteruppsats forskningsfrågorna och understryker behovet av dedikerade designriktlinjer för bokningssystem samt visar effektiviteten hos det föreslagna ramverket för att förbättra användbarheten. Studien identifierar också områden för framtida arbete och rekommenderar förbättringar för en mer holistisk utvärdering av bokningssystem.