The subject matter of this diploma thesis is to analyze the products of selected travel agencies in domestic tourism in relation to Slovakia. The aim of this thesis is to analyze their offer in terms of depth and width, and also find out how travel agencies are involved in this type of tourism. The first part of the thesis defines the theoretical basis and terms used in the following sections. The second chapter describes the Slovak Republic as a destination of domestic tourism, discusses the current state of domestic tourism, but also the attractiveness and preconditions for its development. The third chapter presents the specific characteristics of selected travel agencies and analysis of their product portfolios. The final section is devoted to the comparison of offers, evaluation of analysis and drawing conclusions and recommendations.

Bakgrund: Genus och jämställdhet har varit ett omtalat och debatterat ämne och fått mer utrymme i pressen sedan 1960-talet. Det senaste 30 åren har genusforskningen skjutit i höjden där forskare har undersökts hur genuskonstruktionen på olika sätt ge-staltas i text samt samhällets påverkan på genusdiskurser. Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka genusdiskurser och om det har skett någon förändring i det valda materialet under tid. Metod: En jämförande språkvetenskaplig studie baserad på fyra artiklar från Dagens Nyheter (1900, 1950, 1976, 1992) och en från Göteborgs-Posten (1923) där Faircloughs modell för kritisk diskursanalys används. Resultat: Under analysen framkom det att det finns gemensamma teman i de grans-kade artiklarna. Alla artiklar innehåller någon form av konflikt när det gäller kvinnor. Kvinnorna konstrueras ofta som offer som bär skam. Men det framkommer att kvin-norna vill ha sin röst hörd och arbetar för sin självständighet. Från texten av 1992 syns det en utveckling där kvinnan konstrueras som hjältinna och kunnig att komma ur svårhanterliga situationer på egen hand. Det kan tolkas som att samhällssynen på kvin-nan och kvinnans ställning börjar utvecklas från en konservativ inställning till en pro-gressiv inställning.

I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

The aim of the Diploma thesis was an analysis of the current teaching possibilities for kindergarten teachers and its related contribution for teaching profession. The thesis is divided into two parts, theoretical and practical. Theoretical part is further divided into several sections that reflect terminology, legislation, forms of teachers' education, historical perspective on changes in teachers' education in the Czech Republic as well as a brief introduction to situations in abroad. The empirical part is established by structural dialogues among experts in pedagogical field and questionnaires filled out by teachers and parents whose children attend pre-school facilities. Conclusion of this thesis reflects current teaching possibilities and evaluates their contribution to the pedagogical public. Key Words Kindergarten, teacher training, education offer, qualification.

The diploma thesis deals with the average offer prices of real estate in the area of Brno. The thesis is divided into two main parts. The first theoretical part introduces the real estate market in the Czech Republic, factors influencing the price of real estate and there are briefly described valuation methods. The last chapter of the theoretical part deals with the types of real estate. The second part of the thesis is a case study. The average offer prices of real estate by types in forty municipalities in the Brno-venkov district were analyzed. The analysis was based on four criteria that affect the price. The average bid price was determined for each type of property.

This Master´s Thesis deals with the issue describing preparatory work for a construction contract submitted for a public tender. Its main objective is to demonstrate the negotiation procedure with sub-suppliers the purpose of which is to obtain more advantageous offer and the assignment of a contract. Last but not least, the thesis analyses appropriate steps leading to financial savings. The theoretical part is dedicated to the explanation of basic terms and definitions circumscribing public contracts, their contracting authorities, types of public contracts and the tendering procedure and its actions. The practical part then analyses and demonstrates on the specific example preparatory work of the contract for a public tender, its assessment and potential ways of financial savings.

Grooming som fenomen innebär att förövaren förbereder och manipulerar för att sexuellt utnyttja ett barn. Barnets nätverk, trygghet och sociala skydd minskar gradvis. I takt med internets utveckling har grooming ökat markant både som brott och fenomen. Den forskning som finns gällande grooming fokuserar främst på förövarens beteende och groomingprocessen som helhet, det finns bristande forskning som fokuserar på offer. sammanställa och undersöka olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som höjer risken för unga att utsättas för grooming på internet utifrån ålder, individuella förhållanden, familjeförhållanden och internetanvändning. Studien är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i begreppet grooming. Forskningsartiklarna valdes ut och analyserades utifrån socialkonstruktivismen, socialisationsprocessen samt rutinaktivitetsteorin (RAT). I vår studie har vi kommit fram till att det kan finnas egenskaper och riskbeteenden som gör att vissa barn och unga löper större risk att utsättas för nätgrooming än andra. Det kan även finnas skyddsbeteenden hos barnets personlighet eller egenskaper, samt familjesituation och relationer inom familjen. Ungdomar i tonåren löper större risk för att utsättas för nätgrooming, en orsak till detta kan vara att äldre barn oftare använder internet, intresserar sig för sexuellt beteende på internet utifrån social inlärning, och detta kan leda till att vissa unga pratar om sex med främlingar via internet. En annan risk kan vara individuella förhållanden såsom psykisk ohälsa eller problem på olika livsområden. Ytterligare påverkan i förhållande gällande riskbeteenden eller skydd är föräldrars delaktighet och övervakning av barns internetanvändning.

While the role of pragmatic skills in a foreign or second language has been receiving increased attention both from a research and a language teaching perspective, there is still a lamentable scarcity of systematic empirical studies into the effectiveness of instructional methods in the teaching of pragmatics. Addressing this research gap, this article reports about a quasi-experimental study into possible differences between an explicit-inductive and an explicitdeductive instructional approach in the teaching of pragmatic skills in English as a Foreign Language (EFL), more specifically the teaching of offer refusals to 49 advanced adult EFL learners in Germany. The instruction consisted of three 90-minute lessons, which were spread out over the duration of a 15-week academic semester and designed according to the deductive principle and the inductive principle, respectively. While the deductive group was provided with metapragmatic rules directly at the beginning of the instruction, the inductive group only encountered such rules after engaging in language use and guided discovery. Production data was elicited by means of DCTs and role play in a pretest-posttest format. Effectiveness of instruction was operationalized by means of two indicators: Indicator 1 measured the increased usage of the strategies taught in class, while indicator 2 measured the approximation to a native speaker target. The results indicate that the gains in the inductive group surpassed those in the deductive group, suggesting that when situated within the explicit framework, inductive instruction is more effective in the teaching of pragmatic skills.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling. / The purpose of this study was to investigate how the social services work with the situation of home-based sons in a family where there is suspicion of honor-related violence and oppression. Five social secretaries in three municipalities who worked on investigative units were interviewed. The theoretical points of the study were intersectionality and system theory. The results show that the social secretaries had varied levels of knowledge regarding the sons' situation in honor related cases. None of the social secretaries had worked on "specific boy cases" and boys were only investigated in cases concerning girls. Challenges for the social secretaries aimed at the difficulty of getting girls to stay in their placements. None of the municipalities had specific interventions directed at the sons. There were general interventions offered through the municipalities' outpatient care. In all municipalities, the interventions were mainly directed towards the protection of the girls or to offer parents family treatment.

Människor på en arbetsplats kan bete sig på en rad olika sätt som orsakar skada för organisationen och dess medlemmar. Mobbning, stöld, trakasserier och våld är några av de beteenden som arbetsgivare sedan lång tid tillbaka, med olika medel, försökt att bekämpa. Men det finns även andra typer av beteenden, något mindre synliga, som skadar organisationen och dess medlemmar minst lika mycket. Dessa beteenden går att kategorisera som ohövligt beteende. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 120 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vem som blir utsatt för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende bland kontorspersonal och på vilket sätt detta påverkar individer.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till ämnet genom bakgrund och tidigare forskning. I kapitlet definieras bland annat begreppet ohövligt beteende, teorier kring hur beteendet kan sprida sig, hur det skiljer sig från andra beteenden och konsekvenser av det. Genomgående i kapitlet redogörs för tidigare forskning på ämnet. Sedan följer metodkapitlet som bland annat redogör för val av metod, urval, datainsamling, hur enkäten konstruerats samt hur databearbetningen gått till väga.  I studiens resultat och analys redovisas vilka individer som blir utsatta för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende, samt eventuella orsaker till detta. I resultatet framkommer bland annat att män, individer som arbetat i 0–5 år på sin nuvarande arbetsplats och individer i en tidsbegränsad anställning i större utsträckning blir utsatta för ohövligt beteende. Dessutom visar resultatet på att individer som utsätts för ohövligt beteende bevittnar ohövlighet i större utsträckning jämfört med de som inte blir utsatta för beteendet. Vidare bevittnar män och individer som arbetat 2–5 år på sin nuvarande arbetsplats ohövligt beteende i större utsträckning och anstiftare av ohövligt beteende är i åldern 24–43 år. Individer som utsätts för och bevittnar ohövligt beteende upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen jämfört de individer som inte utsätts för eller bevittnar ohövlighet. Resultatet visar på att individer som upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen anstiftar ohövligt beteende i högre utsträckning jämfört med de som upplever en hög trivsel och bra stämning. Vidare visar resultatet också på att ohövlighet smittar. Individer som utsätts för eller bevittnar ohövligt beteende anstiftar ohövlighet mer jämfört med de som inte utsätts för eller bevittnar beteende. Därtill visar resultatet på att individer som anstiftar ohövligt beteende blir utsatta för ohövlighet i större utsträckning än de som inte anstiftar beteendet. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara syfte och frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras studiens styrkor och svagheter följt av förslag till vidare forskning på ämnet.