I Europa har det under de senaste åren vuxit fram ett nytt problem för länderna att hantera. Den fria rörligheten mellan de länder som omfattas av Schengen-avtalet underlättar för människor att förflytta sig och söka försörjning i annat land. Detta har resulterat i att diskriminerade minoriteter som har svårt att komma in på arbetsmarknaden i sina hemländer tar sig till andra länder och försörjer sig genom tiggeri. Romer är en av Europas mest diskriminerade minoriteter, både i dagsläget och ur ett historiskt perspektiv. EU-medborgare som tigger är ett relativt nytt fenomen, den forskning som finns visar att de är en mycket utsatt grupp och mycket grundar sig i att de inte har tillgång till mottagarlandets välfärdssystem. Medier spelar en stor roll i att konstruera och reproducera bilder av olika grupper i samhället och syftet med denna studie var därför att undersöka hur just denna grupp framställs i svenska medier. Studiens empiriska material omfattas av 21 artiklar ur fyra av de största dagstidningarna i Sverige. Materialet analyseras utifrån diskursanalytiska verktyg och resultatet lyfts fram med hjälp av socialkonstruktionism som vetenskaplig utgångspunkt och utgår därmed från att verkligheten är socialt konstruerad. Diskursanalysens teoretiska grunder används som ett kompletterande perspektiv för att undersöka hur denna verklighet skapas. Analysen förstärks ytterligare genom etnicitet som ett teoretiskt begrepp. Analysen visar tre framträdande diskurser i artiklarna; diskursen om romer som "de andra", diskursen om tiggare som offer för kriminalitet samt diskursen om romers utanförskap. I analysen framträder även en diskursiv förskjutning från en kriminalitetsdiskurs mot en utanförskapsdiskurs. Resultatet visar att diskurserna i medier byggs upp kring beskrivningar av romer och tiggare som offer och bilden förstärks genom skribenternas språk och ordval. Vi vill genom denna diskursanalys belysa mediers makt att både konstruera och reproducera bilden av "romer".

The aim of the Diploma thesis was an analysis of the current teaching possibilities for kindergarten teachers and its related contribution for teaching profession. The thesis is divided into two parts, theoretical and practical. Theoretical part is further divided into several sections that reflect terminology, legislation, forms of teachers' education, historical perspective on changes in teachers' education in the Czech Republic as well as a brief introduction to situations in abroad. The empirical part is established by structural dialogues among experts in pedagogical field and questionnaires filled out by teachers and parents whose children attend pre-school facilities. Conclusion of this thesis reflects current teaching possibilities and evaluates their contribution to the pedagogical public. Key Words Kindergarten, teacher training, education offer, qualification.

The diploma thesis deals with the average offer prices of real estate in the area of Brno. The thesis is divided into two main parts. The first theoretical part introduces the real estate market in the Czech Republic, factors influencing the price of real estate and there are briefly described valuation methods. The last chapter of the theoretical part deals with the types of real estate. The second part of the thesis is a case study. The average offer prices of real estate by types in forty municipalities in the Brno-venkov district were analyzed. The analysis was based on four criteria that affect the price. The average bid price was determined for each type of property.

This Master´s Thesis deals with the issue describing preparatory work for a construction contract submitted for a public tender. Its main objective is to demonstrate the negotiation procedure with sub-suppliers the purpose of which is to obtain more advantageous offer and the assignment of a contract. Last but not least, the thesis analyses appropriate steps leading to financial savings. The theoretical part is dedicated to the explanation of basic terms and definitions circumscribing public contracts, their contracting authorities, types of public contracts and the tendering procedure and its actions. The practical part then analyses and demonstrates on the specific example preparatory work of the contract for a public tender, its assessment and potential ways of financial savings.

Grooming som fenomen innebär att förövaren förbereder och manipulerar för att sexuellt utnyttja ett barn. Barnets nätverk, trygghet och sociala skydd minskar gradvis. I takt med internets utveckling har grooming ökat markant både som brott och fenomen. Den forskning som finns gällande grooming fokuserar främst på förövarens beteende och groomingprocessen som helhet, det finns bristande forskning som fokuserar på offer. sammanställa och undersöka olika former av riskbeteenden, egenskaper och förhållanden som höjer risken för unga att utsättas för grooming på internet utifrån ålder, individuella förhållanden, familjeförhållanden och internetanvändning. Studien är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i begreppet grooming. Forskningsartiklarna valdes ut och analyserades utifrån socialkonstruktivismen, socialisationsprocessen samt rutinaktivitetsteorin (RAT). I vår studie har vi kommit fram till att det kan finnas egenskaper och riskbeteenden som gör att vissa barn och unga löper större risk att utsättas för nätgrooming än andra. Det kan även finnas skyddsbeteenden hos barnets personlighet eller egenskaper, samt familjesituation och relationer inom familjen. Ungdomar i tonåren löper större risk för att utsättas för nätgrooming, en orsak till detta kan vara att äldre barn oftare använder internet, intresserar sig för sexuellt beteende på internet utifrån social inlärning, och detta kan leda till att vissa unga pratar om sex med främlingar via internet. En annan risk kan vara individuella förhållanden såsom psykisk ohälsa eller problem på olika livsområden. Ytterligare påverkan i förhållande gällande riskbeteenden eller skydd är föräldrars delaktighet och övervakning av barns internetanvändning.

While the role of pragmatic skills in a foreign or second language has been receiving increased attention both from a research and a language teaching perspective, there is still a lamentable scarcity of systematic empirical studies into the effectiveness of instructional methods in the teaching of pragmatics. Addressing this research gap, this article reports about a quasi-experimental study into possible differences between an explicit-inductive and an explicitdeductive instructional approach in the teaching of pragmatic skills in English as a Foreign Language (EFL), more specifically the teaching of offer refusals to 49 advanced adult EFL learners in Germany. The instruction consisted of three 90-minute lessons, which were spread out over the duration of a 15-week academic semester and designed according to the deductive principle and the inductive principle, respectively. While the deductive group was provided with metapragmatic rules directly at the beginning of the instruction, the inductive group only encountered such rules after engaging in language use and guided discovery. Production data was elicited by means of DCTs and role play in a pretest-posttest format. Effectiveness of instruction was operationalized by means of two indicators: Indicator 1 measured the increased usage of the strategies taught in class, while indicator 2 measured the approximation to a native speaker target. The results indicate that the gains in the inductive group surpassed those in the deductive group, suggesting that when situated within the explicit framework, inductive instruction is more effective in the teaching of pragmatic skills.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare beskriver socialtjänstens arbete med situationen för hemmaboende söner i en familj där det finns misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem socialsekreterare som arbetade på utredningsenheter i tre olika kommuner. Studiens teoretiska utgångspunkter var intersektionella och systemteoretiska perspektiv med för studien relevanta begrepp. Resultaten visar att socialsekreterarna hade kunskap om sönernas situation i hedersrelaterade ärenden men att nivån på kunskapen varierade. Ingen av socialsekreterarna hade arbetat med “specifika pojkärenden” utan hade endast utrett sönerna i ärenden som rörde flickor. De svåraste utmaningarna rörde inte heller sönerna utan syftade till svårigheten att få flickorna att stanna i sina placeringar. Ingen av kommunerna hade specifika insatser riktade till sönerna utan det var allmänna insatser som erbjöds via kommunernas öppenvård. I alla kommuner var insatserna främst riktade mot flickornas skydd, alternativt att erbjuda föräldrar familjebehandling. / The purpose of this study was to investigate how the social services work with the situation of home-based sons in a family where there is suspicion of honor-related violence and oppression. Five social secretaries in three municipalities who worked on investigative units were interviewed. The theoretical points of the study were intersectionality and system theory. The results show that the social secretaries had varied levels of knowledge regarding the sons' situation in honor related cases. None of the social secretaries had worked on "specific boy cases" and boys were only investigated in cases concerning girls. Challenges for the social secretaries aimed at the difficulty of getting girls to stay in their placements. None of the municipalities had specific interventions directed at the sons. There were general interventions offered through the municipalities' outpatient care. In all municipalities, the interventions were mainly directed towards the protection of the girls or to offer parents family treatment.

Människor på en arbetsplats kan bete sig på en rad olika sätt som orsakar skada för organisationen och dess medlemmar. Mobbning, stöld, trakasserier och våld är några av de beteenden som arbetsgivare sedan lång tid tillbaka, med olika medel, försökt att bekämpa. Men det finns även andra typer av beteenden, något mindre synliga, som skadar organisationen och dess medlemmar minst lika mycket. Dessa beteenden går att kategorisera som ohövligt beteende. Den här kvantitativa enkätstudien är baserad på 120 svar som analyserats för att besvara syfte och frågeställningar om vem som blir utsatt för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende bland kontorspersonal och på vilket sätt detta påverkar individer.  I studiens teoretiska referensram introduceras läsaren till ämnet genom bakgrund och tidigare forskning. I kapitlet definieras bland annat begreppet ohövligt beteende, teorier kring hur beteendet kan sprida sig, hur det skiljer sig från andra beteenden och konsekvenser av det. Genomgående i kapitlet redogörs för tidigare forskning på ämnet. Sedan följer metodkapitlet som bland annat redogör för val av metod, urval, datainsamling, hur enkäten konstruerats samt hur databearbetningen gått till väga.  I studiens resultat och analys redovisas vilka individer som blir utsatta för, bevittnar och anstiftar ohövligt beteende, samt eventuella orsaker till detta. I resultatet framkommer bland annat att män, individer som arbetat i 0–5 år på sin nuvarande arbetsplats och individer i en tidsbegränsad anställning i större utsträckning blir utsatta för ohövligt beteende. Dessutom visar resultatet på att individer som utsätts för ohövligt beteende bevittnar ohövlighet i större utsträckning jämfört med de som inte blir utsatta för beteendet. Vidare bevittnar män och individer som arbetat 2–5 år på sin nuvarande arbetsplats ohövligt beteende i större utsträckning och anstiftare av ohövligt beteende är i åldern 24–43 år. Individer som utsätts för och bevittnar ohövligt beteende upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen jämfört de individer som inte utsätts för eller bevittnar ohövlighet. Resultatet visar på att individer som upplever en låg trivsel och dålig stämning på arbetsplatsen anstiftar ohövligt beteende i högre utsträckning jämfört med de som upplever en hög trivsel och bra stämning. Vidare visar resultatet också på att ohövlighet smittar. Individer som utsätts för eller bevittnar ohövligt beteende anstiftar ohövlighet mer jämfört med de som inte utsätts för eller bevittnar beteende. Därtill visar resultatet på att individer som anstiftar ohövligt beteende blir utsatta för ohövlighet i större utsträckning än de som inte anstiftar beteendet. I den sammanfattande diskussionen sammanställs slutsatserna för att besvara syfte och frågeställningar. Avslutningsvis diskuteras studiens styrkor och svagheter följt av förslag till vidare forskning på ämnet.

Våldsbrott är ett ständigt aktuellt ämne som ger stora konsekvenser för såväl individ som samhälle. Av dessa brott är misshandelsbrott vanligast i kriminalstatistiken. En framträdande konsekvens av sådana brott yttrar sig i olika former av begränsning av livsutrymmet. Syftet med denna studie har varit att studera om det föreligger ett samband mellan individers utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet. Av de som utsatts för misshandel studerades också skillnader i begränsning av livsutrymmet utifrån kön och etnisk bakgrund. Detta eftersom tidigare forskning har visat att utsatthet för misshandel skiljer sig mellan olika sociala grupper i samhället. Teorin om det idealiska offret användes som teoretiskt ramverk för att förstå om skillnader i utsatthet även medför skillnader i begränsning av livsutrymmet. För att undersöka detta användes Nationella Trygghetsundersökningens (NTU) datamaterial från 2018. Datamaterialet samlades in genom stratifierat obundet slumpmässigt urval via post- och webbenkäter och skickades till individer mellan 16–84 år. För att testa de uppställda hypoteserna tillämpades linjär sannolikhetsmodell. Det slutgiltiga antalet respondenter som användes i analysen var cirka 67 000.  Resultatet visade att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan utsatthet för misshandel och begränsning av livsutrymmet, vilket går i linje med tidigare forskning. Vidare återfinns ett statistiskt signifikant samband mellan allvarlighetsgraden av misshandel och begränsning av livsutrymmet. De som utsatts för allvarlig misshandel begränsade livsutrymmet i större utsträckning än de som utsatts för mindre allvarlig misshandel. Avseende skillnader mellan olika sociala grupper visade resultatet att kvinnor begränsar sig i större utsträckning än män efter att ha blivit utsatt för misshandel. Dock återfinns inget statistiskt signifikant samband mellan etnisk bakgrund och begränsning av livsutrymmet efter utsatthet för misshandel. Resultatet bekräftar teorin om det idealiska offret avseende de funna könsskillnaderna. Kvinnor betraktas oftare som mer legitima brottsoffer jämfört med män och antas därför begränsa livsutrymmet i större utsträckning.

Syftet med studien är att jämföra framställningen av kvinnor och män som förövare och offer i Sveriges tidningsrapportering om våld i nära relationer. För att ta reda på hur könen framställs samt om könen framställs stereotypiskt eller icke-stereotypiskt, har ett antal tidningsartiklar som samtliga gestaltar och bidrar till samhällets bild av våld i nära relationer analyserats. Studien ämnar bidra med kunskap och öka medvetenheten om de olika könsstereotyperna kring partnervåld, om hur våldet gestaltas i media samt om det finns skillnader i hur könen framställs. För att jämföra hur könen framställs tillämpades en kvalitativ innehållsanalys, som undersökte hur artiklarna framställer kvinnor och män utifrån kategorierna skuldbeläggning, motiv och normer. Studien har utgångspunkt i medielogiken och gestaltningsteorin. Sammanlagt studerades 38 artiklar från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Resultatet visade att det finns skillnader i hur kvinnor och män framställs som förövare och offer. Kvinnor som offer skuldbeläggs och gestaltas stereotypiskt, kvinnor som förövare sympatiseras och gestaltas icke-stereotypiskt. Män som offer skuldbeläggs däremot inte och gestaltas icke-stereotypiskt samt män som förövare skuldbeläggs inte heller och gestaltas stereotypiskt. Av slutsatsen framkom att könen inte framställs jämställt och könsstereotyperna påverkar framställningarna genom att det bidrar till en inkorrekt gestaltning av våld i nära relationer. / The purpose of the study is to compare the portrayal of men and women as perpetrators and victims in Sweden's newspaper report on domestic violence. In order to find out how women and men are portrayed and whether they are portrayed stereotypically or non-stereotypically, a number of newspaper articles that all shape and contribute to society's image of domestic violence have been analyzed. The study intends to contribute knowledge and increase awareness of the different gender stereotypes surrounding partner violence, about how violence is portrayed in the media and whether there are differences in how gender is portrayed. To compare how the sexes are portrayed, a qualitative content analysis was applied, which examined how the articles portray women and men based on the categories of guilt, motives and norms. The study is based on media logic and framing theory. A total of 38 articles were studied from Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. The results showed that there are differences in how women and men are portrayed as perpetrators and victims. Women as victims are blamed and stereotyped, women as perpetrators are sympathized and portrayed non-stereotypically. Men as victims, on the other hand, are not blamed and portrayed non-stereotypically, and men as perpetrators are not blamed and stereotyped either. The conclusion showed that the genders are not portrayed as equal and gender stereotypes affect the representations by contributing to an incorrect portrayal of violence in domestic violence.