Syftet med denna studie är att undersöka hur Göran Lindberg konstrueras som ideal/icke ideal gärningsman i dokumentären Kapten Klänning – Polischef och våldtäktsman. Grunden för studien är Nils Christies begrepp det ideala offret samt den ideala gärningsmannen men vi använder oss i vår analys även av maskulinitetsteori med extra fokus på intersektionella aspekter i framställningen av Lindbergs maskulinitet. Då denna studie fokuserar på konstruktionen av Göran Lindberg grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där huvudteman inom den teoribildning och tidigare forskning som hör till studien skapade teman att följa och vara uppmärksam på under materialgenomgången. Resultatet visade att Göran Lindberg konstrueras som en person som bär en hjältemask, men under denna hjältemask döljer sig ett monster. Detta monster framställs som Göran Lindbergs sanna jag och det bidrar till en konstruktion av honom som en ideal gärningsman. I vissa scener konstrueras han som en stor, stark, kontrollerad man som representerar hegemonisk maskulinitet, i andra framställs han som en svag man med tvångsmässiga beteenden som leder till kontrollförlust. Resultatet visar även att Göran Lindbergs offer till största delen framställs som ideala offer även om de inte uppfyller Nils Christies alla kriterier för detta. Därav är det möjligt att utifrån denna studie påstå att inte alla kriterier gällande idealt offer och ideal gärningsman behöver uppfyllas för att en konstruktion av dessa ska vara möjlig. Det är även tänkbart att kriterierna ändras över tid och är olika beroende på brottstyp.

De gängskjutningar som idag sker i utsatta förorter är ett förhållandevis nytt, outforskat och eskalerandeproblemsom även fått stor uppmärksamhet i media.Syftet med studien var att studera artiklar från år 2015 och år 2020 för att se om någon förändring skett i medias framställning av de gängkriminella offren för skjutningarna. Detta då mediala offerframställningar ses ha inflytande på våra föreställningar om vem som uppfattas som ett legitimt offer, därtill hur vi uppfattar och ser på problemet. Som teoretisktramverk användes Nils Christies teori Det ideala offret (1986). Studiens empiriska material består av 65 artiklar från fem olika mediekällor som bearbetats genom en tematisk analys med en abduktiv ansats. Analysen utfördes utifrån frågeställningen: Har medias framställning av gängkriminella offer förändrats mellan år 2015 och år 2020, och i så fall, hur kan dessa förändringar förstås? Vilket resulterade iatt vi fann fem centrala teman vilka är följande: ‘aktivitet’, ‘social kontext’, ‘ideala offer’, ‘rollblandning och skuldbeläggande’ och ‘vi och dem’. I resultatet sågs att en förändring skett i hur media framställer gängkriminella offer. År 2015 framställs offren mer utifrån faktorer som går i linje med Christies kriterier av ett idealt offer, medan år 2020 framställs de mer utifrån ett offerskap Christie benämner icke-idealt. Studiens slutsats är att offren år 2020 mer framställs utifrån ett gärningsmannaskap, där offerskapet ses bli sekundärt. Med ett ökat fokus på ‘vi och dem’, där ‘dem’ ses vara orsaken till skjutningarna, något som inte sågs lika framträdande år 2015.

Nyheter och media har ett stort inflytande på människors liv då de bidrar med att upprätthålla föreställningar om sociala företeelser i samhället. Medias rapportering av ämnet brott drivs på av samhällets fascination. Syftet med studien är att undersöka samt belysa eventuella likheter och skillnader i framställningen av två mordoffer i en kvällstidning. Morden begicks på olika platser i Sverige, de var en ung kvinna och en ung man. Studiens material innefattas av 62 nyhetsartiklar från en kvällstidning som analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt är Nils Christies teori om det “ideala brottsoffret” samt intersektionalitetsperspektivet. De appliceras i analysen för att få en fördjupad bild samt förståelse för mordoffers framställning i media. Resultatet i analysen påvisar att båda mordoffren porträtteras som svaga och oskyldiga, däremot skiljer det sig hur denna framställning förmedlas. I framställningen av det kvinnliga offret betonades det i beskrivningen att hon var oskyldig och fysiskt underlägsen sin förövare. Det manliga offret beskrivs istället som oskyldig och med egenskaper som förknippas med ett barn. Utifrån studiens resultat går det att utläsa intersektionella skillnader i kön, etnicitet och plats i medias framställning av två mordoffer.

No description available.

I denna uppsats har syftet varit att studera hur seriemördaren Jeffrey Dahmer och hans offer porträtteras i den nyproducerade Netflix-serien Dahmer - Monster: Berättelsen om Jeffrey Dahmer (2022a). Detta motiveras av intresset att få en bredare förståelse för hur verkliga händelser skildras i true crime-genren. Frågeställningen som legat till grund för denna studie är: “Hur skildras Jeffrey Dahmer som mer eller mindre (o)mänsklig, och hur skildras detta i relation till hans offer?”. Som teoretiskt ramverk har Goffmans framing-teori, det intersektionella perspektivet och Christies ideala offer använts. Mot denna bakgrund bestod det analyserade materialet av 10 stycken avsnitt som bearbetades utifrån en tematisk innehållsanalys, med inriktning på det semiotiska och paratextuella i materialet. Resultatet delades in i tre övergripande teman; Den fördömde/De fördömda, Att flörta med det groteska och Rödluvan och den (o)stygga vargen. Studiens resultat visar att Jeffrey skildras som mer mänsklig än omänsklig och att det konkurrerar med skildringen av hans offer och deras offerskap.

Purpose: The purpose of this essay is to investigate the differences and similarities between public service and commercially driven true crime podcasts.  Research questions and hypothesis: 1.What type of murder cases are represented? 2.To which extent are ideal victims and ideal offenders a recurring theme in the podcast episodes?  2.1. To which extent are there patterns in the episodes based on ethnicity of the victim or the offender? 3. How is the representation of new and old cases in the podcast episodes? Hypothesis:  Our hypothesis is that there will be differences between public service and commercially driven podcasts: Public service will have a more varied content in types of murder cases, sex of the victim and offender and lastly what year the crime occured. There will be a greater width of content, where different motives get different amounts of space, where men and women both are included, and where the time span of when the crime occured will be broader.  Theories: ideal victim-theory, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, cultivation theory, media ethics Method: To carry through the study a quantitative analysis will be implemented. The analysis is made on a total of 200 Swedish true crime-podcast episodes, where 100 of those are published by public service and 100 are published by commercially driven podcasts.  Conclusion: After carrying through the study we can ascertain that there are differences between public service podcasts and commercially driven podcasts, where these differences can be linked to the different conditions under which the media types act. Also it can be concluded that there are themes in the episodes where ideal victims and ideal offenders get a bigger amount of space than non-ideal victims- and offenders. / Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka skillnader och likheter mellan public service-poddar och kommersiellt drivna poddar som behandlar genren true crime.  Frågeställningar och hypotes: 1.Vilken typ av mordfall representeras? 2.I vilken utsträckning är ideala offer och ideala gärningsmän ett återkommande tema i avsnitten? 2.1. I vilken utsträckning finns mönster i avsnitten utifrån etnicitet på offret eller gärningsmannen? 3. Hur ser representationen av nya, respektive gamla fall ut i poddarna? Hypotes: Vår hypotes är att det kommer finnas skillnader mellan public service- och kommersiella poddar: Public service kommer ha ett mer varierat innehåll sett till vilka typer av mordfall som tas upp, vilket eller vilka kön det är på offer och gärningsman samt vilket år brottet skedde. Det kommer finnas en större bredd i innehållet där flera olika motiv får utrymme, där både män och kvinnor får utrymme samt där tidsspannet för när brotten som tas upp inträffade kommer vara brett. Teorier: ideala offer-teorin, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, kultivationsteorin, medieetik  Metod: För att genomföra studien används en kvantitativ innehållsanalys. Denna har gjorts på totalt 200 svenska true crime-poddavsnitt, där 100 är publicerade av public service och 100 publicerade av kommersiellt drivna poddar.  Slutsats: Efter studiens genomförande kan det konstateras att det finns skillnader mellan public service poddar och kommersiellt drivna poddar, där dessa skillnader går att koppla till de olika förutsättningar som finns medietyperna emellan. Det kan också konstateras att det finns teman i avsnitten där ideala offer och gärningsmän får ett större utrymme än icke-ideala offer- och gärningsmän.

Denna studie undersöker och jämför hur rapporteringen i två svenska nyhetsmedier, Dagens Nyheter och Expressen, skiljer sig mellan två fall av försvunna kvinnor som är av olika nationalitet men båda boende i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och har utförts genom kvalitativa textanalyser med massmedieretorisk textanalys som bakgrund. I förhållande till detta använder sig studien av teorier vilket behandlar principer för det ideala offret, intersektionalitetsteori i form av begreppet ”missing white woman syndrome” samt teorier om andrafiering. I studiens resultat och analys framkommer det att det är övervägande skillnader i rapporteringen mellan de två fallen. Den kvinna som har en annan nationalitet än svensk personifieras inte i samma utsträckning som den nationellt svenska kvinnan då hon exempelvis inte nämns vid namn lika ofta i artiklarna. Den nationellt svenska kvinnan beskrivs uppfylla samtliga principer för att ses som ett idealt offer. Inom teorier kring andrafiering och intersektionalitet visar resultatet att den kvinna som inte är nationellt svensk beskrivs som den avvikande gruppen, en del av ”de andra”.

Filicide is the term for when a parent kills their child. Filicide is very unusual in Sweden butis nonetheless a crime category that is frequently discussed in the media.The purpose of this study was to gain a deeper insight into how victims and perpetrators areportrayed by the Swedish media in cases of filicide and how perpetrators are portrayed inrelation to their gender. By studying media representations of victims and perpetrators incases of filicide there is a potential opportunity to gain an increased understanding of what thegeneral conversation regarding filicide looks like. The study has a social constructivistapproach where the assumption is that the world is constructed through social interactions. Inaddition, a critical approach to victimology is applied, as victimhood in the study is notunambiguous but complex.The study has been carried out through a qualitative thematic content analysis of 57 articlesregarding cases of filicide between January 1 2018 and April 12 2023 from the Swedish dailypress. It turned out that the Swedish media tends to portray the victims and the perpetrators inrelation to each other, where they are never described completely independently. The way themedia portrays the perpetrators has a major impact on how the victim is portrayed and viceversa. The perpetrators tend to be portrayed as multifaceted and complex individuals at theexpense of the victim's status and focus in the articles. In cases where they are not describedin the mentioned way, the perpetrators are described as vengeful 'monsters', which affects thevictim's status in a way that instead gives the victim more space in the articles.The victims, on the other hand, are portrayed as either pitied and helpless or as one of manychildren who fall victim to society's failure. It is therefore not surprising that Sweden's socialinstitutions, such as the social services and the social board, are often portrayed asperpetrators in cases of filicide.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur mobbning framställs i de två första delarna av serienHandbok för superhjältar. Frågeställningarna som svaras på är hur mobbning gestaltas samthur text och illustrationer samspelar. Arbetet avslutas med en diskussion kring böckernasdidaktiska användningsområde. Analysen sker med en hermeneutisk och tematisk orienteringdär text och illustrationer undersöks. Den sker också med hjälp av analysverktyg som berörtyp av bilderbok och läsandet av den. Analysen utförs genom att mobbning delats in i fyrakategorier, miljö, typ av mobbning, mobbare och offer och avslutas med avsnitten bild ochtext i samspel samt koppling till litteraturöversikt. Analysen visar att mobbningen framföralltsker i skolmiljön. Den typ av mobbning som sker i böckerna är verbal, psykisk och fysisk.Mobbningen utförs av ett killgäng och offret är skolans nya tjej som har stora öron. Offret blirsuperhjälte och positionerna mellan karaktärerna ändras vilket påverkar mobbningen. Vidarevisar analysen att böckerna övergripande är av genuin karaktär men att de i vissa fall kantolkas vara av episk karaktär. Slutligen diskuteras risker och fördelar med böckernasdidaktiska användning och vad de kan bidra med vid samtal om svåra ämnen.

The purpose of this study is to investigate how children involved in gang crime are portrayed in the media and how the Social Services are expected to work with these children, according to the media. Focus lies on the wave of gang violence in Sweden that increased during the fall of 2023. Cohen’s theory of moral panic was applied to shed light on how the media portrays the problem. The theory additionally allowed us to study what reactions, that characterizes moral panic, was present in the media during the time studied. The empirical material is based on 23 news articles from four different newspapers during the increase of violence. The data was examined using qualitative content analysis. Four themes appeared in the process of coding the material. The result shows that children are portrayed as both victims and perpetrators, occasionally at the same time. As a result, a role conflict could be identified. Recurring criticism and dissatisfaction with the actions of Sweden’s Social Services prevailed in the articles. In summary, moral panic is prevalent in the media. As studies show, this tends to affect how actors and various situations are depicted. Lastly, the conditions of the work done by the Social Services seems to, based on the articles, benefit from alterations.