The divide between popular culture and high culture has been a subject of discussion since the early days of media research. Even though popular culture has a somewhat higher status today than in the early 1900’s, the division between the two cultural forms still exists. For example, the movies that appeal to the great masses are rarely awarded the most prestigious European film prices. The aim of this study was to examine how these two cultural practices is separated in film reviews on the Swedish film site MovieZine with the use of the socio-cultural theories of Adorno, Horkheimer and Bourdieu. The main issues consisted of what types of rhetorical arguments the critics use to value the film, and what types of cultural references they make in the different reviews The selection of the movie reviews for this study was based on the ten most viewed movies in Swedish cinema in 2016, and ten movies that were awarded some of the most prestigious and refined American and European film prices in the same year. The general result showed that the film critics used different types of rhetorical arguments based on what type of films they reviewed. In their reviews of the more high cultural films, the citric based their arguments on matters that are considered to be of a more intellectual and analytical kind, than in the reviews of the films that appeal to the masses. The critics often referred to movies or other cultural phenomenon that could be placed on the same side of the cultural spectrum as the movies they reviewed.

Den här uppsatsen undersöker Sture Dahlströms ambivalenta förhållande till den svenska arbetarlitteraturen. Den kvalitativa analysen är inspirerad av den franska kultursociologen Pierre Bourdieu och syftar till att synliggöra de valmöjligheter, orienteringspunkter och handlingsalternativ som låg till grund för Sture Dahlströms omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden för att positionera sig i riktning mot det arbetarlitterära delfältet givet hans bakgrund, erfarenheter, referensramar och medhavda kapitaltillgångar samt vilka konsekvenser det fick för litteraturkritikernas framställning av hans litterära profil. Materialet utgår huvudsakligen från Sture Dahlströms egen föreställningsvärld, framför allt gestaltat genom hans romaner, men även från ett antal intervjuer, biografier och artiklar under 1980-, 1990- och 2000-talet.  Uppsatsen visar att Sture Dahlströms biografiska erfarenheter och sociala bakgrund genererade en naiv övertygelse om den svenska arbetarlitteraturens förändringspotential samtidigt som han var oförmögen att investera i de drivkrafter som grundlägger det arbetarlitterära delfältets spelregler. Hans radikala omstörtningsstrategier och motstridiga ställningstaganden resulterade snarare i att han motarbetades av de kritiker som redan innehade en dominerande position i det litterära fältet. Uppsatsen visar därtill att Dahlströms perifera avantgardeposition var en förutsättning för utvecklingen av hans erhållna kultstatus.

Abstract   Comments regarding Swedish graffiti writer NUG’s film Territorial Pissing (2008) express how graffiti and art appear to be two different worlds and when these worlds come together the expression of graffiti seems to transform. This thesis, Graffiti at stake: a qualitative study, via NUG, about the autonomy in graffiti, aims to both examine and bring about a general discussion on whether graffiti is autonomous when it enters the art world. The thesis also discusses transformed content and expression in the works of NUG when performed in a different context; what is exhibited in an institutional art context and what positions does NUG occupy? The French sociologist Pierre Bourdieus conceptions field and autonomy has been used as a theoretical framework, and partly as method as well. By studying the works of NUG another expression has been found within an institutional art context – black irrational lines and cascades. These are interpreted as energy generated from the act of performing graffiti and have been discussed in relation to the graffiti- and art practice as well as the symbolic capital. The thesis argues that the autonomy is situated in what is recognized and acknowledged. The thesis also concludes that NUG is entering into a masculine, conventional and strong artist position, similar to Pollock. / Populärvetenskaplig sammanfattning   Uppsatsen, Graffiti på spel: en kvalitativ undersökning, via NUG, om graffitins autonomi, tar avstamp i kommentarer rörande den svenska graffitiutövaren NUG:s videoverk Territorial Pissing (2008). Kommentarer som uttrycker att graffiti och konst tycks vara två separata världar och när dessa världar möts tycks uttrycket i graffiti inte vara detsamma – är det graffiti? Om graffiti är autonomt när det inträder i konstens fält är en generell diskussion som denna uppsats lämnar ett bidrag till. NUG har en magisterexamen i konst och tillhör de största namnen på Sveriges och Europas graffitiscener. Inom en konstinstitutionell kontext har ett annat uttryck, än de traditionella graffitibokstäverna, kunnat konstateras; irrationella streck och kaskader av svart sprayfärg. De förstås som energi, alstrad från akten att måla graffiti, samt framstår som en nödvändighet. Uppsatsen diskuterar en graffitipraktik och dess relation till konstfältet. I konstens fält står graffiti på spel och autonomin hamnar i det som igenkännes och erkännes. Detta är också en uppsats om hur NUG går från en manlig utövarposition, in till en manlig, konventionell och stark konstnärsposition, i förening med Pollock, samt hur NUG har en fot i ”graffitins fält” respektive en fot i konstens fält och hur han manövrerar dessa fält.

Social inequalities in health have been well documented in the literature. Despite the universal health care system and detailed measures of health surveillance, socioeconomic disparities related to cardiovascular diseases (CVD) remain present and are predicted to increase due to growing socioeconomic inequalities (Pampalon, 2008). Many health policy initiatives, such as the development of cardiac rehabilitation programs, were put in place in order to promote heart healthy lifestyles. These programs are provided as a medical and educational solution to prevent, manage, and lower risks of developing complications due to cardiovascular diseases, yet participation rates are as low as 37% for eligible individuals (Heart and Stroke Foundation of Canada, 2013). By drawing chiefly on Pierre Bourdieu’s sociocultural theory of practices, this qualitative study aims to understand the social variation of lifestyles in the context of cardiac rehabilitation of two groups of men from contrasting socioeconomic conditions. Sixty in-depth interviews were conducted with francophone men (mean age of 56.5) from the Outaouais region (Québec, Canada) who have suffered from a cardiac event requiring hospitalization. A number of studies on cardiovascular health have indicated health and lifestyle disparities among the male population. In order to provide a new perspective, this specific study drew principally on the notion of social capital in order to provide a more complete understanding of the social variation of lifestyles in the context of cardiac rehabilitation, particularly the impact these socioeconomic differences have on the quality of participants’ social capital, and how it shapes lifestyles after a heart intervention The results of this study are presented in an article which compares lifestyles and cardiac rehabilitation practices on the basis of three concepts of social capital, – social cohesion, trust, and social support. Results suggests that socioeconomic conditions influence levels of social cohesion, trust, and the quality of social support provided by social networks in the context of cardiac rehabilitation. Despite the underprivileged participant’s awareness of normative health lifestyles, they also were constrained by socio-cultural barriers, which limited a heart-healthy lifestyle.

This essay investigates the status of alcohol consumption in F. Scott Fitzgerald’s novel The Great Gatsby (1925). The analysis focuses on character study reading of Jay Gatsby, and Tom and Daisy Buchanan in conjunction with Pierre Bourdieu’s theory of habitus, by placing habitus in the specific historical context of the novel. The analysis focuses on the social structures of the alcohol-consuming upper-class Americans, and the reproduction of internalized practices during Prohibition. Drinking alcohol is seen as a valued, cultural capital among the elite society and used as a tool in a competition of power. The Buchanans, as true members of their class, are constantly intoxicated. For Gatsby, a sober man and an imposter of the elite society, drinking has no cultural value. I argue that, from the cultural aspect, Gatsby’s fall is a consequence of his soberness among the drunkenness of the hierarchy.

This study is meant to examine and analyze the government’s and government agencies’ use of the concept of quality. To do this the definition of the term quality has been divided into two different terms, quality of cultural policy quality and artistic quality, to better understand the term. The material used in this study consists of the government proposition Tid för kultur 2009/10:3, SOU 2009:16, and the annual reports of Statens kulturråd and Konstnärsnämnden 2019. The annual reports have been studied to find out how Statens kulturråd and Konstnärsnämndens use the term quality, and how quality guides them in their funding of different artforms. In conclusion the importance and the use of the term quality is discussed.

Stridens etos är ett helt nytt begrepp i svenska doktriner som infördes i Doktrin för gemensamma operationer 2020. I och med att doktrinen är Försvarsmaktens förhållningsätt till gemensamma operationer och i förlängningen hur vi ska strida på taktisk och operativ nivå skapade begreppet ett intresse att genom diskurs studera dess funktion, position och påverkan inom den militära kulturen, doktrinen och i Försvarsmaktens som helhet. Hur förhåller sig begreppet till andra riktlinjer i redan befintliga försvarsmaktsbegrepp och dokument som beskriver förhållningsätt i Försvarsmaktens kärnverksamhet och i detta fall strid. Syftet med denna studie är att skapa förståelse om hur begreppet stridens etos påverkar Försvarsmakten genom att studera begreppets funktion, dess innebörd samt dess position inom sociala hierarkin som berör Försvarsmaktens kärnverksamhet väpnad strid. Syftet är även att bidra till diskussionen om den militära professionen och dess kultur. Studien visar att begreppet stridens etos rör sig i och påverkar flertalet sociala fält på grund av att det påverkar ett specifikt fält, nämligen striden. Begreppet påvisar en efterfrågan av ett krigarideal som kan antydas saknas idag. Stridens etos innehar en hög ställning i Försvarsmaktens hierarki, detta genom att poängtera det dödliga våldet och på så sätt även tillskriver sig en hög position i samhället. Begreppet kan påvisas revoltera mot rådande norm och förskjuta det mot en mer önskvärd position.

The thesis of Dissent after 1989. The use of Pierre Bourdieu's theory of habitus change on the example of selected post-dissent organizations deals with the topic of dissent after 1989 and his subsequent life and influence in the Czech society after 1989. The theme of the post-dissent is conceived through a qualitative the research of organizations whose activity is based on the legacy of dissent or refers to its activities. With the help of the research design of instrumental case studies, the following organizations are organized: Charter 77 Foundation, Václav Havel Library, Babylon, Libri prohibiti. The monitored themes are the development of the organization's relationship towards disentanglement, the dissent reflection in the current activities of the organization, and how the organization communicates these themes towards the public. The theoretical part of the thesis outlines the issues of dissent and post-dissent, which are further embedded in the post-communist transition and presentation of the methodology of qualitative studies. In the second part of the case studies of the above mentioned organizations. I outline their focus and development towards dissent. The last part is an analysis of this development through the theoretical concepts of habitus change of Pierre Bourdieu. The aim is...

Shakespeare's vast cultural capital does not often translate easily to financial capital.Whether those who invest in Shakespeare seek financial, educational, or cultural gain, anunderstanding of capital conversion as it relates to Shakespeare industries can inform decisionsand clarify goals. After clarifying and delineating what we have and know of Shakespeare before1616 and what has been created by culture regarding him after 1616, we label the latterShakesaltation, then seek the key to converting his cultural capital to financial capital. ApplyingPierre Bourdieu's states of cultural capital to the Shakespeare industry illustrates why manyinvestments fail, few succeed, and why: cultural capital must be in its institutionalized state inorder to be convertible to profit. Juxtaposing three case studies of Shakespeare industries (Film,Cultural Destination Tourism, and the Bard Branding practice in various industries), analyzedusing Bourdieu, confirms that Shakesaltation — the ideals and myths that have been createdaround Shakespeare beyond his death — are the key to profiting from Shakespeare.

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.