Konserter har bidragit till människors musikupplevelser i flera generationer. Däremot har den teknologiska utvecklingen förändrat möjligheterna för hur vi kan konsumerar musik. Det är utvecklingen av olika ljudmedier, från fonograf till streamingtjänster som utmanar musiklyssnarnas val av musikkonsumtion. I undersökningar visas det att yngre personer fortfarande besöker konserter idag, dock i mindre utsträckning än tidigare. Vad är det som motiverar yngre personer att vara konsertbesökare i en värld där musik finns att tillgå i flera olika format? Kan det vara något annat än själva musiken? För att besvara forskningsfrågan om varför yngre personer går på popkonserter används kvalitativa intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Intervjuerna har sedan analyserats och tolkats med den franska sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp habitus och kapital. Undersökningens resultat indikerar att vara publik skapar möjligheter till att utveckla sitt sociala kapital som är av stor betydelse bland yngre personer. Själva popkonserten skapar också ett socialt sammanhang som förmedlar en kollektiv upplevelse där uttryck tillåts som inte alltid är accepterade i andra sociala sammanhang. Detta framstår som viktiga anledningar till varför yngre personer väljer att gå på konsert.

Denna studie undersöker hur klass konstrueras utifrån tillgång till kulturellt och symboliskt kapital i den sjunde säsongen av det svenska reality-programmet Gift vid första ögonkastet. Studien fokuserar på hur klassdistinktioner skapas utifrån moral och värderingar, där arbetarklassen görs till moralisk underklass i reality-tv. Studien argumenterar för att reality-tv genomsyras av en medelklassblick. Studiens teoretiska utgångspunkter är Pierre Bourdieus teorier om klass och kapital samt vidareutvecklingar av hans teorier, främst kopplade till Beverly Skeggs. Studien använder en diskursanalytisk metodansats baserad på Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, för att förstå hur den mediala diskursen ger mening åt arbetarklassen och medelklassen genom ekvivalenskedjor. I den mediala diskursen om arbetarklassen kopplas två av de manliga deltagarna i programmet Gift vid första ögonkastet till en arbetarklassidentitet. Detta görs genom deras språk, som upplevs vara sexistiskt, och deras smak. Analysen visar hur arbetarklassdeltagarna är medvetna om sin klassidentitet och disidentifierar sig med den. Analysen tar även upp hur arbetarklassdeltagarna förväntas lära sig medelklassens värderingar för att godkännas i medelklassens ögon. Studiens slutsats visar att klass, trots att det inte nämns explicit, spelar en högst central roll i seriens narrativ. Slutsatsen visar vidare att arbetarklassen främst porträtteras utifrån sin brist på rätt kulturellt och symboliskt kapital. Resultaten bekräftar tidigare forskning om reality-tv, men bidrar även med ny förståelse genom att visa hur jämställdhetsvärderingar görs till det mest värdefulla symboliska kapitalet i programmet, och i förlängningen kan bidra med insikter om den samhälleliga diskursen om arbetarklassen.

Although the majority of Filipinos are Christian, recent developments reflect an upsurge in conversion to Islam, particularly in the northern Philippines. This dissertation examines one of the fastest growing religious phenomena in Southeast Asia, Balik-Islam, which means “reverts to Islam,” or the process of “returning to Islam.” The Balik-Islam movement has become popular since the 1970s, and its religious narratives on Muslim reversion challenge and complicate what we already know generally about conversion to new religions, including the impact of the external “non-religious” factors associated with it. This dissertation shows how a discourse of “reversion” among Balik-Islam members reveals complex realities about the appeal of Islam to Filipinos. While other scholars have used paradigms concerning “othering” and underlying “symbolic” forces to understanding the reasons why conflict and crisis might appear in conversion narratives, this characterization also tends to reify religion and position Christianity and Islam as polar opposites operating within a hostile environment. My approach is to understand how Balik-Islam members negotiate their transition to Islam by virtue of social and cultural settings that are both fluid and multifaceted. By critically assessing their “reversion” narratives, this dissertation reveals how their transition to Islam reflects a “symbolic negotiation,” or an act of reimagining the process of religious conversion itself, substituting it for a discourse of reversion that reflects a diverse set of spiritual and social needs. / Religion

From 1890-1914, Argentina received a large influx of Italian immigrants who wanted to "hacer la América", or live the American dream of economic prosperity. With Italian immigrants representing nearly half of all immigrants entering Argentina, the government strived to create a new sense of Argentine pride and nationalism. The objective of this dissertation is to investigate and analyze the linguistic experience of Italian immigrants in Buenos Aires, Argentina, applying Pierre Bourdieu's theory of social space and linguistic markets, and contact language theories to explain the attrition and shift of the Italian language. This study identifies three relevant social spaces that contributed to the linguistic experience of Italian immigrants in Buenos Aires: 1). conventillos or immigrant housing 2.) school community, and 3.) mutual aid societies. Within each social space thrived a linguistic market which language played a key role in the way people interacted and identified with each other. First, the conventillos were part of an alternative linguistic market in which cocoliche, a transitional language, thrived as a way for Italians to communicate with immigrants from different countries. Second, the school community formed part of the legitimate linguistic market because education was mandated by the government. Third, the mutual aid societies formed part of the alternative linguistic market that not only helped immigrants adjust to their new home, but it also fostered a sense of common identity by renewing their traditional ties to their home country in addition to teaching standardized Italian to Italian immigrants who often spoke their own regional dialects. A comparison of the three social spaces and the role that the linguistic markets play in each of them shows that all three spaces, whether legitimate or alternative linguistic markets, were integral in the linguistic experience of the Italian immigrants and important factors in the attrition and shift of Italian to Spanish. / Spanish

This work examines ethnic group identities among the Muslim population in the Iberian Peninsula, or al-Andalus, between 881 and 1110 C.E. It specifically addresses three moments in Andalusi history in which ethnic conflict erupted into the political sphere: 1) The revolt of Ibn Hafsun in the late Ninth/early Tenth Century C.E. 2) The collapse of the Umayyad Caliphate in the late Tenth/early Eleventh Century C.E. 3) The arrival of the North African Almoravid dynasty in the late Eleventh/early Twelfth Century C.E. Through an investigation of each period it argues that ethnic categorization in al-Andalus has been under-theorized. The work addresses the complications of religious conversion and the resultant ramifications on religious identity, which, over time, significantly influenced deployable ethnic identities among the Muslim population. It utilizes the theoretical tools of the French social theorist Pierre Bourdieu in order to re-conceptualize the understanding of Andalusi Muslim ethnic group identities. It considers how the role of women and systems of clientage have been underappreciated in the understanding of these identities and through attention to these dynamics argues that Andalusi Muslims created an Andalusi Arab Muslim identity that increasingly unified and strengthened this social group as the political structure around it disintegrated. / Religion

This study examines representations of family meals in Annie Ernaux’s Les armoires vides, La femme gelée, and Les années, in dialogue with Marcel Proust’s Du côté de chez Swann. Drawing on Bourdieu’s theory of habitus and social identity, particularly focusing on the concepts of practices, taste, and distinction, it analyzes the role of family meals in the representation of social dimensions and identity construction. Additionally, the author’s role as a sociological subject is explored within the context of modern literary procedures, as observed by Auerbach (1968). This interdisciplinary approach offers new insights and implications for a wider exploration of the sociocultural significance of family meals in French literature.

De senaste åren, framför allt under år 2023, har gängkriminaliteten i Sverige förändrats på flera olika plan, både gällande dess karaktär men också till antalet. I samband med att allvarlighetsgraden i den grova organiserade brottsligheten har ökat har även oron över brottsligheten i samhället ökat kraftigt under 2023. Syftet med denna uppsats var därmed attundersöka huruvida oron för att utsättas för brott skiljer sig hos boenden, enligt polisens kartläggning, utsatta områden och boenden i inte utsatta områden. Uppsatsen studerade även om faktorer som kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kan förklara de eventuella skillnaderna i oro. Med grund ur och med hjälp av Stockholms stads Trygghetsmätning från år 2023 analyserades studiens frågeställningar och hypoteser. Urvalet bestod av individer i åldrarna 25–79 år som vid undersökningstillfället var folkbokförda i Stockholms län. Teorierna som har använts för att skapa en bredare förståelse för skillnaderna i oro är Pierre Bourdieus kapitalteori och Ulrich Becks teori om risksamhället. Resultatet för studien presenterades genom logistiska regressionsanalyser samt ett stapeldiagram över skillnaden i oro mellan utsatta områden och inte utsatta områden. Resultatet över den bivariata analysen visade att oddset att känna en hög grad av oro är 37% högre för boenden i utsatta områden jämfört med inte utsatta områden. Vid kontrollering för variablerna kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kvarstår sambandet, som visade att oddset att boenden i utsatta områden upplever en hög grad av oro är 50% högre jämfört med boenden i inte utsatta områden. Resultaten var statistiskt signifikanta. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är därmed att oddset för att känna en hög grad av oro är högre bland boenden i utsatta områden jämfört med boenden i inte utsatta områden.

The aim of the thesis is to examine the power of organized composers of art music in interwar Sweden and their development of areas of interest 1919-1939. The period is chosen due to the 1918 founding of the Society of Swedish Composers (the FST). Although of significant value, most of the previous research on the subject has focused on individual composers. The thesis, instead, combines concepts of Pierre Bourdieu’s theory of cultural fields with power theories of Steven Lukes and Walter Korpi to investigate access to power resources and exercise of power within the field of music by the FST and its members 1919-1939. The results show that the FST of 1939 had greater access to economic capital, which correlated with the expansion of the FST’s exercise of power and areas of interest concerning the whole field of Swedish music, rather than exclusively the field of art music. Social networks tied to the FST, however, never ceased to be an important factor influencing the operations of the FST.

This thesis is treating how Swedish liberal adult education research (folkbildningsforskning) has emerged and consolidated. The concepts of doxa, consecration, capital and field of Pierre Bourdieu are used to reconstruct liberal adult education research as a social field. The empirical material consists of texts and documents, structured chronologically between the years of 1954-2007. Central questions are: In which way can liberal adult education research be reconstructed as a field? How does it emerge? Which are the central values (doxa) that hold the field together and going, and where are the boundaries of the field? Who are the central agents of the field? How do they achieve recognition, and on which grounds? Which are the arenas that work as concecrating instances? The study indicates that the area establishes common concepts and references. A gradual expansion occurs. This involves increased opportunities, but also involves competition. Four different phases can be reconstructed as central: the emergence (1954-1979), the expansion (1980-1989), the institutionalisation (1990-1999) and the consolidation (2000-2007). Research summaries as well as organizations of special interests are contributing to the glow of the area. A number of strong positions are established as are a number of pretenders. These relate, in different ways, to the area and to broader perspectives and settings. The area is successfully handling and employing different kinds of challenges and opportunities. This is considered a sign of relative strength of the reconstructed field of liberal adult education research. / Avhandlingen handlar om hur svensk forskning om folkbildning vuxit fram och konsoliderats. Med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp doxa, konsekration, kapital och fält rekonstrueras folkbildningsforskning som ett fält. Det empiriska materialet består av texter och dokument. Detta struktureras längs en tidsaxel, mellan 1954-2007. Centrala frågor är: Hur kan folkbildningsforskningen som fält rekonstrueras? Hur sker dess framväxt? Vilka är de centrala värden (doxa) som håller samman och bär upp fältet och var går dess gränser? Vilka är agenterna på fältet? Hur når de erkännande och på vilka grunder sker det? Vilka är de arenor som fungerar som instanser för erkännande?Studien visar att området etablerar gemensamma begrepp och referenser. En successiv expansion sker. Detta innebär ökade möjligheter, men också större konkurrens. Fyra olika skeden kan rekonstrueras som centrala: framväxten(1954-1979), expansionen (1980-1989), institutionaliseringen (1990-1999) och konsolideringen(2000-2007). Kunskapsöversikter, liksom intresseorganisationer, bidrar till områdets formering. Ett antal starka positioner uppstår, liksom pretenderande grupper. Dessa knyter, på olika sätt, an till området, men också till bredare perspektiv och kontexter. Att området förmår hantera, och införliva, utmaningar av olika slag, tyder på en relativ styrka.

I denna uppsats undersöker vi arbete med publik på Moderna Museet och Botkyrka konsthall genom att studera vilka logiker som gör anspråk på att reglera publikarbetet. Vi vill även se om publikarbetet påverkar kulturproduktionen inom institutionerna. Publiken, i rollen av medborgaren, har stått i centrum av den svenska kulturpolitiska retoriken sedan första hälften av 1900-talet. Språket har förändrats genom åren inom kulturfältet i och med införandet av nya begrepp och begreppsförflyttningar som t.ex. medborgarperspektiv, kulturell kvalitet, deltagande, dialog, kunder, effektivisering och resultatmätning. Bakom begreppen finns det handlingslogiker som formats av olika diskurser inom det kulturella fältet. En diskurs kan i korthet förklaras som det språk genom vilket vi tyder och förhåller oss till världen. Genom diskursanalys och nyinstitutionell teori kartlägger vi hur konstprofessionella-, demokratiska-, byråkratiska- och managementlogiken styr publikarbete på Moderna Museet och Botkyrka konsthall. Vårt resultat visar att det inte är en dominerande diskurs som tar anspråk på att styra och reglera konstinstitutionernas publikarbete. Vi kan däremot se att det är många olika logiker som existerar i en institutionell pluralism. Den demokratiska logiken har ett starkt grepp om publikarbetet, men de andra logikerna påverkar även val av hur man arbetar med publikarbete. Studien visar på att det är just publikarbetet som har fått bära statens och kommunens krav på att nå nya målgrupper och arbeta för mångfald samt tillgänglighet. Publikarbetet påverkar Moderna Museets och Botkyrka konsthalls kulturproduktion på olika sätt men på båda institutionerna har arbetet med publik en viktiga roll i legitimerandet av institutionernas verksamhet. / In this paper, we examine how Moderna museet and Botkyrka konsthall work with audience, by studying which logic claim to regulate the work with audience. We also want to see if their work with audience affects the production of culture within the institutions. The audience, in the role of citizens, has been the center of the rhetoric within Swedish cultural politics since the first half of the 20th century. The language has changed over the years in the cultural field with the introduction of new concepts and concept movement, such as citizen perspective, cultural quality, participation, dialogue, customers, efficiency and performance measurement. Behind the concept is the logics formed by various discourses in the cultural field. A discourse can be explained as the language through which we interpret and relate to the world. With discourse analysis and new institutional theory, we map how art professional-, democratic-, bureaucratic- and management logic controls the audience work in Moderna museet and Botkyrka Konsthall. The result shows there is a dominant discourse that claims to control and regulate the work within public art institutions. However, many different logics exist in an institutional pluralism. The democratic logic has a strong grip on the audience work, but the other logics also affect the choice of how to work with audience. This paper shows it is precisely the work with audience that had to bear the state and community’s requirements to reach new audiences and promote diversity and accessibility. The work with audience affects Moderna Museet and Botkyrka Konsthall in their cultural production in different ways, but the two institutions have been working with audience important role in the legitimization of institutions.