<p><strong>Uppsatsen behandlar några av de aktörer inom konsten som finns i Örebro kommun, deras målsättningar och verklighet. Detta ställs i relation till betraktaren.</strong></p><p><strong>Frågorna som behandlas och besvaras är vilka aktörer som jobbar med att nå ut till mottagaren; vilka är målsättningarna; hur jobbar de med att genomdriva sina mål; hur ser framtiden och visionen ut; hur kan man ställa detta i förhållande till betraktaren?</strong></p><p><strong>Den teoretiska grunden för betraktarens förutsättningar finns i perceptionsteori, samt sociologen Pierre Bourdieu.</strong></p><p><strong>Ekonomiska förutsättningar presenteras kort.</strong></p><p><strong>Aktörerna som har intervjuats, samt deras verksamhet, presenteras och sedan följer intervjuer med respektive informant.</strong></p><p><strong>Slutligen behandlas uppsatsens frågeställningar utifrån den grund som materialet har gett och en slutdiskussion förs.</strong></p>

<p>Examensarbetet berör den bild som Dagens Nyheter publicerade den 21 juni 2006 gällande Komvux och om skolan som en elitenhet. Åsikten är att unga med fullvärdiga betyg vandrar från gymnasium till Komvux, i uppsåt att höja betygen. På så sätt hoppas de att bli antagna till de mer attraktiva utbildningarna såsom jurist kandidatutbildning och läkarutbildning. För att verifiera eller dementera våra frågeställningar, har vi analyserat texter både kvantitativt och kvalitativt samt som vi gjort empirisk undersökning i form av intervjuer, vilket skall återge den sanna bilden av Komvux (Gamlebyskolan) i Varberg. Materialet som vi har använt oss av är bland annat rapporter från både skolverket och utbildningsdepartementet. För att erhålla en teoretisk förklaring på våra frågeställningar, har vi använt oss av sociologiskt skrivna verk, författade av Ulrich Beck och Pierre Bourdieu. Utifrån resultatet kan vi dementera den bild som DN presenterade, då merparten av eleverna på Gamlebyskolan läste nya ämnen. Komvux är för den breda massan som planerar att läsa på universitet och högskolor, men dock inom de mindre prestigefyllda utbildningarna.</p>

<p><strong> </strong>Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ”negerbilder” <em>Utanför ett musikcafé i Biskra</em> analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord. Genom att använda förstahandskällor som brev och samtida recensioner har jag fått värdefulla upplysningar om TVHs sociala och ekonomiska situation och även kunnat nyansera den bild som förmedlas i Birgit Rausings biografi över TVH. I ett självporträtt från 1904 framstår TVH som en rakryggad och stolt person, egenskaper som senare märks på flera sätt i hennes konstnärskap, såväl i bildspråket som i andra faktorer i hennes karriär. Hon hade många goda förutsättningar för att lyckas som konstnär då hon föddes in i en kulturellt och intellektuellt stimulerande uppväxtmiljö. Olika kontakter gav henne utställningsmöjligheter, ledde till beställningsarbeten, gav henne konstnärlig feedback eller stöttade henne ekonomiskt. Å andra sidan mötte hon motstånd i konstens fält på grund av att hon kom från Skåne och var kvinna, ett motstånd som inte minst syns i recensioner från hennes levnadstid. Hon ville inte låta politiska eller ekonomiska frågor och problem påverka det konstnärliga uttrycket. I breven framstår TVHs vänskapsrelationer som nära och samtidigt fruktbara med tanke på konstnärskapet. Vännernas stöd i kombination med hennes starka integritet, tycks ha varit förutsättningar för det bildligt och bokstavligt talat färgstarka inslag hennes bilder var och är på den svenska konstkartan. Hon tillhörde inte det svenska kulturlivets elit, men konsekrerades<em> </em>stegvis och blev framför allt en del av det skånska konstlivet. Hennes position kan delvis förklaras med de ekonomiska och strukturella faktorer som Bourdieu talar om.  TVH tycks dock ha varit mer intresserad av ett fritt konstnärskap, meningsfulla relationer och sociala sammanhang, än att bli vad Bourdieu menar att alla fältets agenter strävar efter: att bli fältets härskare. <em>Utanför ett musikcafé i Biskra</em> (1929) föreställer två afrikanska män i halvfigur, med bortvänd kroppsställning och blick och karikatyrartade anletsdrag. Beaktande att publiken var svensk och vit ur de övre samhällslagren i en era präglad av kolonialism och exotism hävdar jag att bilden kan betraktas på ett distanserande, objektiverande sätt.</p>

<p>The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools.</p><p>Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog.</p><p>The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.</p>

<p>I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur</p><p>lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.</p><p>Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt</p><p>lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.</p>

Tora Vega Holmström (1880-1967) beskrivs ofta som en avantgardistisk kolorist som gärna använde exotiska motiv. I min uppsats redogör jag för TVHs förutsättningar, strategier och status i konstens Sverige med tonvikt på åren 1910-1930, med hjälp av sociologen Pierre Bourdieus modell för maktpositionering i kulturella fält. Dessutom görs en översiktlig beskrivning i TVHs porträtt- och figurbilder, men tonvikt på det varierande bildspråket och den öppna inställning hon tycks ha haft gentemot sina modeller. En av hennes ”negerbilder” Utanför ett musikcafé i Biskra analyseras ur ett postkolonialt perspektiv och verket ställs i relation till det tidiga nittonhundratalets värderingar och till TVHs egna ord. Genom att använda förstahandskällor som brev och samtida recensioner har jag fått värdefulla upplysningar om TVHs sociala och ekonomiska situation och även kunnat nyansera den bild som förmedlas i Birgit Rausings biografi över TVH. I ett självporträtt från 1904 framstår TVH som en rakryggad och stolt person, egenskaper som senare märks på flera sätt i hennes konstnärskap, såväl i bildspråket som i andra faktorer i hennes karriär. Hon hade många goda förutsättningar för att lyckas som konstnär då hon föddes in i en kulturellt och intellektuellt stimulerande uppväxtmiljö. Olika kontakter gav henne utställningsmöjligheter, ledde till beställningsarbeten, gav henne konstnärlig feedback eller stöttade henne ekonomiskt. Å andra sidan mötte hon motstånd i konstens fält på grund av att hon kom från Skåne och var kvinna, ett motstånd som inte minst syns i recensioner från hennes levnadstid. Hon ville inte låta politiska eller ekonomiska frågor och problem påverka det konstnärliga uttrycket. I breven framstår TVHs vänskapsrelationer som nära och samtidigt fruktbara med tanke på konstnärskapet. Vännernas stöd i kombination med hennes starka integritet, tycks ha varit förutsättningar för det bildligt och bokstavligt talat färgstarka inslag hennes bilder var och är på den svenska konstkartan. Hon tillhörde inte det svenska kulturlivets elit, men konsekrerades stegvis och blev framför allt en del av det skånska konstlivet. Hennes position kan delvis förklaras med de ekonomiska och strukturella faktorer som Bourdieu talar om.  TVH tycks dock ha varit mer intresserad av ett fritt konstnärskap, meningsfulla relationer och sociala sammanhang, än att bli vad Bourdieu menar att alla fältets agenter strävar efter: att bli fältets härskare. Utanför ett musikcafé i Biskra (1929) föreställer två afrikanska män i halvfigur, med bortvänd kroppsställning och blick och karikatyrartade anletsdrag. Beaktande att publiken var svensk och vit ur de övre samhällslagren i en era präglad av kolonialism och exotism hävdar jag att bilden kan betraktas på ett distanserande, objektiverande sätt.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad. Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

Uppsatsen behandlar några av de aktörer inom konsten som finns i Örebro kommun, deras målsättningar och verklighet. Detta ställs i relation till betraktaren. Frågorna som behandlas och besvaras är vilka aktörer som jobbar med att nå ut till mottagaren; vilka är målsättningarna; hur jobbar de med att genomdriva sina mål; hur ser framtiden och visionen ut; hur kan man ställa detta i förhållande till betraktaren? Den teoretiska grunden för betraktarens förutsättningar finns i perceptionsteori, samt sociologen Pierre Bourdieu. Ekonomiska förutsättningar presenteras kort. Aktörerna som har intervjuats, samt deras verksamhet, presenteras och sedan följer intervjuer med respektive informant. Slutligen behandlas uppsatsens frågeställningar utifrån den grund som materialet har gett och en slutdiskussion förs.

Den här uppsatsen ska främst ses om en fältbeskrivning av en del av den svenska modebloggosfären som de senaste åren har etablerat sig som en ny aktör i rapporteringen kring mode. Vad betyder detta för modejournalistiken och kan man se modebloggandet som en ny karriärväg in till modejournalistiken? Med hjälp av Pierre Bourdieu och Erving Goffman teorier om kapital och personliga fasader vill jag påvisa hur modejournalistiken och modebloggandet skiljer sig ifrån- och liknar varandra samt hur förflyttningarna inom modebloggosfären ter sig.

This study investigates how socially and economically disadvantaged young people, living in a semi-rural, post-industrial Atlantic Canadian community, experience and perceive social and economic health -- defined as participants' sense of comfort and security that their social and economic needs are, and will continue to be, met in their community. I argue that social and educational policies and practices must reflect the realities of local citizens if they aim to interrupt regional health disparities. A key objective of this research is to expose and challenge gender, class, and regional inequalities through an analysis of young adults' social and economic health experiences and perceptions. Drawing primarily upon Pierre Bourdieu's (1990b; 2001)concepts -- habitus, field, and symbolic domination -- relations between gender, class,and historical circumstances theoretically inform this research. Employing a critical ethnographic methodological framework (Madison, 2005),experiences and perceptions of ten economically disadvantaged youth -- five women and five men, ages 19-30 -- were gathered through focus groups, individual interviews, participant observation, critical dialogue (using media to stimulate dialogue among participants), and an adaptation of photovoice (a technique combining photography and narrative). Results suggest that the social and economic health needs of economically disadvantaged young adults are not being met. They confirm Bourdieu's (1999a)assertion of an interrelationship between physical place and the positioning of agents in social fields. Participants navigate economic, cultural, and social fields, aware of their social positioning as they 'work' the fields in order to secure enough capital to 'get by'. Their struggles are examples of symbolic domination and suggest a significant psycho-social cost to young adults seeking social and economic health through various fields. Analyses of their experiences suggest a disjuncture between gendered identities ascribed to participants through historically-rooted habitus and contemporary social fields. Recommendations call for gender, class, and regional inequalities to be addressed through structural interventions and investment in long term community-based education that is integrated with local economic development initiatives. Furthermore, this research calls attention to how research agendas and procedures can actually reinforce marginalization, making it difficult for the voices of disadvantaged communities to enter into dominant public discourse.