Miljörisker är risker som är relaterade till miljöproblem och hot kopplat till det. Hur människor i Sverige uppfattar det kan skilja sig runt om i landet. Den här studiens syfte är att undersöka uppfattningen och riskperceptionen hos människor i de två orterna Skoghall och Tullinge, samt hur samhällsstrukturer och kulturella världsbilder påverkar uppfattningen och synen på miljörisker relaterat till klimatförändringar och luftföroreningar. Studien använder en komparativ metod där riskperception och uppfattningar hos människor i de två orterna är egenskaperna som jämförs utifrån det teoretiska ramverket Cultural Theory of Risk. Fokusgruppsintervjuer används för datainsamling som genomfördes under två tillfällen i respektive ort, data analyseras med tematisk analys där mönster i intervjusvar beskrivs i form av teman. Studiens resultat visar att skillnader såväl som likheter kan hittas i uppfattning av miljörisker i båda orterna. Den största skillnaden mellan orterna är att det finns mångfald vad gäller synen på miljörisker på en lokal nivå i Skoghall än i Tullinge, där det visar sig råda mer samsyn. Den största likheten mellan orterna är hur nyheter och media med mera påverkar människors uppfattning av miljörisker på ett sätt som gör att de bland annat anser att klimatförändringar och luftföroreningars effekter skulle bli mer allvarliga utanför Sverige. Slutligen visar studien att det generellt finns en påverkan från samhällsstrukturer och kulturella världsbilder i riskperception hos människor som är delvis grunden till skillnaderna och likheterna mellan orterna. / Environmental risks are risks connected to environmental issues and threats that come with them. How people in Sweden perceive them can vary around the country. This study’s purpose is to examine the comprehension and perception of environmental risks linked to climate change and air pollution in the two localities of Skoghall and Tullinge. How social structures and cultural worldviews are affecting them is also examined. The study is using a comparative method where the risk perception and comprehension of the people in the two localities are the characteristics that are compared, based on the theoretical framework of Cultural Theory of Risk. Focus group interviews are used to collect data with two interviews that is made in each locality, the data is analyzed with Thematic analysis where patterns in the interview answers are described through themes. The result of this study shows that there are differences and similarities between the localities when it comes to the comprehension of environmental risks. The greatest difference between the localities is that there is more of a diversity in perception of environmental risks on a local level in Skoghall than in Tullinge, where there is more of a consensus on the matter. The greatest similarity between the localities is regarding how news and media etc. are influencing people’s comprehension of environmental risks in a way that they, among other things, think that the effects of climate change and air pollution would be more serious outside of Sweden. Finally, the study shows that there is a general effect from social structures and cultural worldviews on the risk perception of people in both localities, which is partially the cause of the differences and similarities between them.

En pandemisk influensa medför en stor risk för samhället där både sociala och ekonomiska aspekter tar skada. Risker kräver beredskap på såväl internationella som individuella nivåer och kan påverka hur stor konsekvensen av en risk blir. Denna studie syftar till att undersöka den individuella beredskapen kring det nya coronaviruset, covid-19. Med stöd av ramverket Protection Motivation Theory som beskriver människors olika beteenden inför en risk och vad som motiverar individer till att vidta en eller flera skyddande åtgärder. Vilka faktorer som påverkar en individs riskperception och hur detta i sin tur kan påverka den individuella beredskapen undersöks i studien. Även betalningsviljan för ett eventuellt vaccin mot covid-19 undersöks.   Metoden som används för att undersöka individernas riskperception av covid-19 är en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten konstruerades till stor del utifrån ramverket och dess faktorer som sägs påverka en individs beteende men också utifrån studiens forskningsfråga och för att uppfylla uppsatsens syfte. Enkäten genomfördes av studenter på tre olika program på Karlstads Universitet.   Studiens resultat visar att Karlstads Universitetsstudenter inte uppfattar smittan eller spridningen av covid-19 som något stort hot vid den tiden då undersökningen genomfördes, mellan 24 februari och 11 mars. Detta har även lett till att skyddande åtgärder inte vidtagits i någon stor omfattning för att stoppa smittan eller spridningen av coronaviruset. De skyddande åtgärderna har inte heller, enligt majoriteten av studenterna, uppfattats som effektiva för att undvika smitta eller spridning av covid-19 trots att de rekommenderats av svenska myndigheter.  Betalningsviljan för vaccinering är enligt denna studie hög i jämförelse med vad tidigare vaccineringar mot pandemisk influensa har kostat trots att viljan för vaccination mot covid-19 endast finns hos hälften av respondenterna.   Slutligen kan det konstateras att riskperceptionen påverkar den individuella beredskapen gentemot en risk och att detta bidrar till vilka åtgärder som vidtas eller inte. Uppfattningen av en risk kan påverka vilken information som tas upp av en individ, vilka åtgärder som vidtas och under en pandemisk influensa kan den individuella beredskapen påverka spridningen av ett virus och därmed ett helt samhälle. / A pandemic flu poses a great risk to society where both social and economic aspects are harmed. Risks require preparedness at both international levels and individual levels and can affect the extent of the risk. This study aims to investigate the individual preparedness of the new coronavirus, covid-19. With support from the framework Protection Motivation Theory which describes people's various behaviors at risk and what motivates individuals to take one or several protective measures. The factors that affect an individual's risk perception and how they in turn influence the individual preparedness are examined in the study. The willingness to pay for a possible covid-19 vaccine is also being investigated.   The method used to investigate individuals' risk perception of covid-19 is a quantitative survey. The questionnaire was constructed mainly on the basis of the framework and its factors that states to have influence on individual behavior. Also, the questionnaire was constructed to answer the study's research question and fulfill the purpose of the essay. The survey was conducted by students in three various programs at Karlstads University.   The study's results show that students at Karlstads University do not perceive the infection or extent of covid-19 as a major threat at the time the survey was conducted. This has shown that protective measures have not been taken to prevent the spread of coronavirus. The protective measures have not been considered effective to avoid the virus or the spread of covid-19 although they have been recommended by Swedish authorities. According to this study, the willingness to pay for vaccination is high in comparison with what previous vaccines against pandemic flu has cost, although the willingness for vaccination against covid-19 is found only in half of the respondents.   Finally, it can be found that risk perception affects individual preparedness in a crisis and that this contributes to what measures are taken. The perception of a risk can affect how information is taken up by an individual, what measures are taken and during a pandemic flu the individual preparedness can affect the extent of a virus spread and by that an entire society.

<p>Cybercrime and online scams are rampant in today’s tech-savvy world. In the past, scammers relied heavily on emails to contact potential victims but today, the presence and widespread usage of social networking platforms and e-commerce businesses has increased the availability of potential victims and made them easily accessible. It could be assumed that since unsuspecting users seek various products or services online - rentals, booking trips, seeking jobs, dating, it makes them easy targets for scammers yet, it is not just individual users who suffer from fraud, but organizations and institutions as well. A study at the Bank of America Merrill Lynch Global Research found that cybercrime costs the global economy up to approximately 540 billion euros annually. There is plenty of research on the technical measures that individuals and organizations may take to prevent themselves from falling prey to fraudsters, however, research trends in the recent past have shifted towards analyzing the human element present in the scenarios. Researchers have argued that identifying the underlying psychological and sociological factors used by fraudsters could help tackle the very root cause of such fraudulent attacks. While there exists some research focusing on the experiences and psychology of victims of these attacks as well as the countermeasures that can be taken to protect them from such attacks, there is little research on the psychology and motivation of those who commit online fraud. This study aims to identify the psychological factors that affect the predilection of scammers to commit online fraud.</p>

Syftet med denna rapport var att undersöka individer från olika grupper och se hur deras uppfattningar, upplevelser och vardag under Covid-19 pandemin ser ut. Med hjälp av denna förståelse var målet att applicera beteendeteorier och riskteorier relevanta till pandemin i kombination med mentala modeller. Förhoppningen med kopplingen mellan individers upplevelse samt dessa teorier var att skapa en förståelse för vilka aspekter som kan påverka smittspridning. Frågeställningarna som besvarades var:  Skiljer det sig mellan grupper hur man förhåller sig till pandemin? Om folk går emot restriktioner eller rekommendationer, hur motiveras det? Hur anser folk att de har förändrat sitt liv om man jämför före och under pandemin? Kan sociala aspekter och uppfattad risk skapa en förståelse för vilka faktorer som påverkar smittspridning? Datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys. Tre bredare teman identifierades, agerande, resonerande och förändring. Slutsatsen var att det fanns vissa skillnader mellan grupperna hur de förhåller sig till pandemin och att aktiviteter som går mot rekommendationer och restriktioner var mycket baserat på social kontext, upplevd risk och aktiviteter som deltagarna gjorde innan pandemin. Deltagarna upplevde även att de har gjort en förändring i sina liv. Social kontakt visade sig givande för att känna gemenskap, en känsla av att bidra och att få annan input. Slutligen fastställdes det att den sociala kontexten och betydelsen av den samt riskuppfattning bör vara i åtanke för att förstå smittspridning och därmed pandemin. / The aim of this report was to examine individuals from different groups to see how their experiences, beliefs and everyday life has been during the Covid-19 pandemic. Thereafter the aim was to evaluate the results with the help of behavioral and risk theories of relevance to the pandemic in combination with mental models. The idea with the connection between the individual experiences and these theories was to come to an understanding about which aspects affect the spread of the virus. The study was based on the following research questions: Is there a difference between groups how they have adapted to the pandemic? If people go against recommendations and restrictions, how do they motivate that? In what way do people feel they have made a change during the pandemic? Can social aspects and perceived risk create an understanding of which factors affect the spreading of the virus? The data was collected via semi structured interviews. The analysis was made with an interpretative phenomenological analysis. Three overarching themes were identified, how the participants act, how they reason, and how they have changed. The conclusion made from the study was that there were some differences between groups how they have adapted to the pandemic and that the motivations behind the activities which were against recommendations and restrictions were largely based on social context, perceived risk and activities the participants were doing before the pandemic. The participants also felt they had made changes to their lives. Social contact was shown to be important to feel a sense of belonging, a feeling of contributing and to get different input. Finally, the conclusion was drawn that social context and perceived risk should be considered to understand the spreading of the virus and thereby the pandemic.

Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka svenska konsumenters förhållningssätt, kännedom och informationssökning om kemikalier i kosmetiska produkter samt hur utbrett fenomenet kemofobi, den irrationella rädslan för kemikalier är. Framförallt har en kvantitativ ansats tillämpats i studiedesignen. Empirin samlades in med en webbaserad enkät som besvarades av 221 personer. Sociala bakgrundsfaktorer har ställts mot huvudvariablerna för att upptäcka möjliga samband. Respondenternas svar redovisas i resultatet med tabeller och grafer och jämförs sedan med en rad olika tidigare studier inom ämnet. Vårt resultat ger en indikation för förhållningssätten bland kvinnor, personer i medelåldern och högutbildade eftersom detta var den mest övervägande gruppen av våra respondenter. Resultatet indikerar på att det finns både en medelnivå av kemofobi och toxikologisk kunskap hos respondenterna. Det finns en negativ förknippning till begreppet kemikalier och riskmedvetenheten av kosmetiska produkter är inte speciellt utbredd. Sedan framgick även att informationssökningen kring innehållet i kosmetika är komplex då innehållsförteckningen som tillhandahålls till konsumenter är bristfällig i att kommunicera risker på ett lättförståeligt sätt. Därför behöver riskkommunikationen ses över för kosmetiska produkter men även att de ska riskbedömas och märkas likt andra produkter utan något undantag i kemikalieregleringen. Detta är ytterst viktigt för att säkerställa medvetna inköpsval och skydd av hälsa och miljö. / This study’s main purpose is to investigate Swedish consumers’ approaches, knowledge and how they search for information concerning chemicals in cosmetics as well as how widespread the phenomenon chemophobia, the irrational fear of chemicals, is. A mainly quantitative approach has been applied in the design of the study. Empirical data was collected with a web-based survey resulting in 221 respondents. Sociodemographic factors were connected to the main variables with the purpose of discovering possible correlations. The answers from the respondents are presented in the result with tables and graphs and then compared with several different studies on the subject. Our result indicates the views among women, middle-aged and people with higher education due to this being the most prevalent group of our respondents. The result indicates that there is a medium level of both chemophobia and toxicological knowledge among the respondents.There is a negative association with the word chemicals and the risk awareness for cosmetic products are not that widespread. Furthermore, it appeared that the information search concerning the contents of cosmetics are complex because the table of content that is provided to consumers is lacking in communicating risks in an understandable manner. Therefore, the risk communication concerning cosmetics should be evaluated and the products should also undergo the same risk assessments and labelling equal to other consumer products without exceptions in regulation. This is of outmost importance to ensure conscious purchasing behaviour and protection of health and the environment.

Bakgrund: Riskhantering handlar om att förebygga att risker uppstår inom ett företag. På grund av den föränderliga miljö som företag befinner sig i krävs en effektiv och integrerad riskhantering, varpå detta blivit särskilt avgörande vid hantering av kriser. Coronapandemin betraktas som en kris som inneburit ett förändrat konsumentbeteende, inte minst inom klädbranschen. På grund av det förändrade konsumentbeteendet har pandemin blivit en av de mest betydande förändringarna i modern marknadsföringshistoria där tidigare långsiktiga strategier blivit begränsade. Hur marknadsföringen fungerade tidigare, innan pandemin, har förändrats för att möta den nya verkligheten. I den alltmer föränderliga miljön som företagen befinner sig i kommer vikten av riskhantering öka i betydelse och det kommer bli mer betydelsefullt att kunna agera snabbt vid förändringar.  Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur e-handelsföretag inom klädbranschen skapar en riskuppfattning inom strategisk marknadsföring. Vidare undersöks hur e-handelsföretag integrerar riskhantering i deras marknadsföringsstrategier för att underlätta vid eventuella kriser. Det genom att studera hur e-handelsföretag har uppfattat och hanterat coronapandemin. Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod studiens empiri av kvalitativ data i som samlades in genom semistrukturerade intervjuer med totalt 16 informanter. Urvalet bestod av personer som hade en beslutsfattande roll på företagets marknadsföringsavdelning. Intervjuerna baserades på en intervjuguide som grundades på studiens teoretiska referensram. Resultat: Informanterna beskrev att det råder en pågående diskussion angående interna och externa dimensioner samt tidsdimensionen för att identifiera eventuella risker. Samtidigt identifierar vi att företagen mer eller mindre arbetar med de fem olika stegen i riskhanteringsprocessen. Slutsatser: Vi kan dra slutsatsen att företagen använder sig av de tre subdimensionerna för att rama in företaget situation och bilda sig en riskuppfattning. Riskhanteringsprocessen används i stor utsträckning av företagen. Dock på ett mer ostrukturerat sätt än det linjära sättet som teorin förespråkar. Det är däremot få företag som genomför en kvalitativ riskanalys vidutvärdering av riskers sannolikhet och konsekvens. / Background: Risk management is about preventing risks from arising within a company. Due to the ever changing environment in which companies find themselves, efficient and integrated risk management has become particularly crucial. The coronavirus pandemic is seen as a crisis that has led to a change in consumer behavior, which affects the clothing industry. The changing consumer behavior has made the pandemic into one of the most significant changes in modern marketing history, where previous long-term marketing strategies have been limited and marketing has changed to meet the new reality. The importance of risk management will increase following the changing environment and acting more quickly in the event of changes will become more important.  Purpose: The purpose of the study is to contribute to knowledge about how e-commercecompanies in the clothing industry create a risk perception in strategic marketing.Furthermore, how a risk management process is integrated into companies' marketingstrategies to facilitate possible crises is also examined. This after studying how companieshave perceived and handled the corona pandemic. Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of qualitative data collected through semi-structured interviews with a total of 16 informants. The sample consisted of people who had a decision-making role in the company's marketing team. The interviews were based on an interview guide which originated from the theoretical frame of reference.   Findings: All the informants described that discussions about the company's internal, external and temporal subdimensions were used to identify possible risks. All companies were using the five steps of the risk management process to a different extent. Conclusion: We can conclude that companies use the three sub-dimensions to frame the company's situation and form a risk perception. The risk management process is widely used by companies. However, it is used in a more unstructured way than the linear process that the theory advocates. It is a few companies that evaluate the probability and consequence of the risk using a qualitative risk analysis

Objective: To perform systematic review of the effects of screening for coronary artery calcium (CAC), a subclinical marker of coronary artery disease (CAD), on behavioral or lifestyle modification, risk perception, and medication adherence. Methods: We searched through CINAHL, PsychInfo, Web of Science, Cochrane Central Register of Control Trials, and PubMed (Medline) for studies on the effects of CAC screening in asymptomatic individuals across three major domains: behavioral modification, risk perception for CAD, and medication adherence. We extracted data from the retrieved studies, assessed and synthesized the information. Results: Of the 15 retrieved studies, three were randomized control trials and 12 were observational studies. CAC score was ascertained either as total score, quartiles, or standardized Agatston's ordinal scale. While all the 15 studies involved issues related to behavioral and medication adherence, four involved risk perception of CAD. Although no standardized approach was used in these studies, CAC screening enhanced medication adherence in 13 of the 15 studies, while the others were mixed. Conclusion: CAC screening improved medication adherence and could likely motivated individuals for beneficial behavioral or lifestyle changes to improve CAD. The mixed results suggest the need for further research because screening for subclinical atherosclerosis has significant implications for early detection and prevention of future cardiovascular events by aggressive risk factors modification.

Ce mémoire porte sur la perception du risque des jeunes adultes situés à Montréal quant aux réseaux sociaux numériques. Nous souhaitons plus spécifiquement saisir dans quelle mesure leur perception des risques de surveillance influence leur pratique. En quelques années, les réseaux sociaux numériques se sont imposés parmi les plateformes les plus utilisées d’Internet. Malgré la sortie médiatique de nombreux sonneurs d’alerte concernant les risques imposés sur la vie privée par les technologies de l’information et de la communication, cette nouvelle réalité semble être généralement acceptée. Cette banalisation d’une surveillance technologique généralisée est crainte par de nombreux chercheurs et spécialistes. Comme l’évoque Sofsky (2011, p. 19) : « Ni l’absence de contestation, ni la faiblesse des défenses mises en œuvre n’impliquent que le risque soit moindre ». Nous posons comme hypothèse que leur perception quant aux risques de surveillance exerce généralement peu d’influence sur leur pratique. La tenue de douze entretiens-semi dirigés avec de jeunes adultes montréalais âgés entre 20 et 30 ans permettra de vérifier notre hypothèse. Une analyse phénoménologique des témoignages de nos informateurs a donné lieu à une typologie distinguant trois groupes d’utilisateurs participant aux réseaux sociaux numériques : les responsables vigilants, les responsables indifférents et les abnégateurs. Les résultats de l’analyse nous obligent finalement à réviser notre hypothèse initiale et à envisager que la perception de certains risques, en fin de compte, influence la pratique des individus interrogés. / This thesis focuses on the risk perception of young adults in Montreal concerning online social networks. We wish to understand to what extent their perception of the risks of lateral and vertical surveillance influences their practice. Within the past few years, online social networks have imposed themselves among the most used platforms on the Internet. Despite the media coverage of many whistleblowers regarding the risks imposed on privacy by information and communication technologies, this new reality seems to be generally accepted. This trivialization of generalized technological surveillance is a fear for many researchers and specialists. As Sofsky (2011, p. 19) explains: “Neither the absence of dispute, nor the weakness of the defenses implemented imply that the risk is lower”. We hypothesize that the perception of supervisory risks of these young adults generally has little influence on their practice. The conduct of twelve semi-structured interviews with young adults aged between 20 and 30 from Montreal will allow us to verify our hypothesis. A phenomenological analysis of the testimonies of our informants gave rise to a distinct typology of three user groups participating in online social networks: vigilant users, indifferent users, and abnegators. The results of the analysis ultimately force us to review our initial hypothesis and to consider that, after all, the perception of certain risks influences the practice of the individuals interviewed.

No description available.

No description available.