Cette thèse étudie le schéma de complémentation capacitif, présent dans les occurrence suivantes : The tent sleeps four ; The bench seats two. Il attribue au référent du sujet une capacité d’accueil quantifiée. Dans cette structure, l’alignement entre fonction syntaxique et rôle sémantique n’est pas canonique. Le sujet a un rôle de localisation et le complément post-verbal de mesure a un rôle agentif, habituellement rempli par le sujet. La modification de cet alignement prototypique permet de signifier la capacité sans avoir recours à un marqueur dédié. La thèse propose de décrire et d’analyser ce schéma de complémentation peu mentionné dans la littérature existante. La description des constituants de la structure est fondée sur l’étude d’une base de données. Un profil formel de ce type d’énoncés est proposé. Le sujet est toujours envisagé comme un contenant. Le verbe dénote un besoin naturel en lien avec le référent du sujet. Le complément de mesure code une quantité dont l’unité de mesure est un animé humain. Il n’y a pas de marqueur dédié à l’expression du capacitif dans le schéma. Cette modalité de type possible émerge via le lien, matérialisé par le verbe, entre les entités nominales sujet et complément de mesure. La capacité est rendue possible par le sujet thématisé, duquel le possible émane (aptitude interne).. Cette absence de marqueur spécifique pour coder le permissif rappelle la notion de construction linguistique. L’attribution d’un tel statut pour schéma est interrogée, en vertu des principes de la Grammaire de construction (non-compositionnalité du sens, stockage linguistique, productivité du schéma). / This thesis studies the capacitive syntactic pattern, which can be found in sentences such as The tent sleeps four or The bench seats two. It expresses the quantified capacity of the referent of the subject. In this complementation pattern, the alignement between the syntactic functions and the semantic roles is not prototypical. The subject is locative and the post-verbal measure complement has an agentive role, which is canonically associated with the subject. This unusual alignment allows the speaker to express capacity. The thesis describes and analyzes this complementation pattern, which has not been studied in the literature. The description of the constituents is based on the study of a database. Several formal syntactic features of the pattern are highlighted. The subject is always perceived as a container and the verb denotes a primary need that is closely related to the container. The measure complement denotes a numerical quantity whose unit of measurement is human animates. The capacitive meaning is not expressed by a single lexeme but through the whole pattern, which is meaningful. It is shown that the capacitive interpretation emerges through the congruent link between the container (subject) and the quantified volume (measure complement). The subject has properties that make it possible for the human animates to perform the event denoted by the verb. As the pattern itself has meaning, its status of construction (an unpredictable form–meaning pairing) is investigated by studying the main features of such grammatical sequences within the framework of construction grammar.

MA (Xitsonga) / Ehansi ka Senthara ya M.E.R. Mathivha ya Tindzimi ta Afrika, Vutshilo na Ndhavuko / Ntirho wo hlukuvisiwa ka Xitsonga wu kumeke wu humelela hi ku nonoka swinene ngopfungopfu eka rihlanguti ra ku tumbuluxiwa ka theminoloji. Ndzawulo ya Vutshila na Ndhavuko yi vile yi tlanga xiave xa nkoka hi ku tumbuluxa theminoloji eka tindzimi to hambanahambana eAfrika-Dzonga ku katsa na Xitsonga. Xikongomelonkulu xa ndzavisiso lowu i ku kanela hi maendlelo ya vuvumbamarito ya Xitsonga hi ku kongomisa eka minongoti ya Sayense ya Ntumbuluko na Thekinoloji ku ya hi xitshuriwa lexi kandziyisiweke no hangalasiwa hi Ndzawulo ya Vutshila na Ndhavuko eAfrika-Dzonga xa Nxaxameto wa Matheme ya Tindziminyingi ta Sayense ya Ntumbuluko na Thekinoloji wa Tigiredi ta 4 ku fika eka 6. Eka Xitsonga ka ha ri na nkayivelo lowukulu wa milavisiso ya mavumbelo ya marito eka ririmi ra xithekiniki. Maendlelo ya vuvumbamarito ya nga aviwa hi swiphemu swimbirhi, ku nga maendlelo yo vumba marito hi ku tirhisa timofimi na ku vumba marito ehandle ko tirhisa timofimi ta marito. Ndzavisiso lowu wu aviwile hi swiyenge swimbirhi leswikulu. Xiyenge xo sungula xi kongomisiwa eka ku kanela hi maendlelo ya vuvumbamarito lama tirhisiwaka ku vumba marito eka Xitsonga na tindzimi tin’wana hi ku angarhela kasi xiyenge xa vumbirhi xi kongomisiwa eka ku xopaxopa maendlelo ya vuvumbamarito lama ya tirhisiweke eka minongoti ya Sayense ya Ntumbuluko na Thekinoloji. Eka ndzavisiso lowu ku tirhisiwile thiyori ya vuhundzuluxeri leyi tivekaka tanihi Nord’s (1997/2001) (1997/2001) . Maendlelo ya Xitafula ya tirhisiwile ku hlengeleta vuxokoxoko bya ndzavisiso lowu. Vuxokoxoko bya ndzavisiso lowu byi tsavuriwile ku suka eka tsalwa ra minongoti ya Sayense ya Ntumbuluko na Thekinoloji hi ku tirhisa sampulu yo hlawula hi xikongomelo na ku tlhela ku xopaxopiwa hi ku tirhisa maendlelo lama vuriwaka Nxopaxopo wa Tsalwa. / NRF

Verb-noun compounds in Italian and in Portuguese. Verb-noun compounding represents from the synchronic aspect a very productive word-formation process. The research in corpus La Repubblica and CETEMPúblico revealed that according to the number of created lemmas in both languages the most efficient type is porta+N. In Italian follow types as salva+N, mangia+N, acchiappa+N and ammazza+N, in Portuguese caça+N, guarda+N a papa+N. Compound V-N is clasified as subordinate and exocentric. Subject, to which Italian and Portuguese compound V-N is referring to, is the most often an instrument. In Portuguese a referent category of plants and animals is also present very frequently. The compound elements in Italian are usually amalgamated, in contrast to Portuguese where forms with hyphen are the most common. The output category of V-N formation is a substantive which is mostly in unmarked gender and in invariable plural form. In syntax the compound can perform both function of a substantive and an adjective. Compounds as noun-modifiers occur mostly at very productive types.

Syftet med den här studien är att ta reda på om, och i så fall hur, dagstidningarnas rubriksättning har förändrats under de senaste åren samt om rubriksättningen har påverkats av tidningarnas inträde på internet. Jag har gått igenom alla rubriker i tre svenska dagstidningar under en specifik dag 1996, det vill säga innan tidningarna fanns på nätet. Dessa rubriker har jag jämfört med samma tidningars rubriker samma datum 25 år senare. Jag har även gått igenom tidningarnas webbrubriker den aktuella dagen 2021. Jag har utgått från teori om funktionell grammatik, kritisk diskursanalys och aktivitetsanalys och analyserat rubrikerna utifrån struktur, grammatik och innehåll. Det tydligaste resultatet från min jämförelse är att rubrikerna har blivit längre. De tre undersökta dagstidningarnas rubriker innehåller mellan 21och 74 procent fler ord i snitt 2021 än 1996. Och rubrikerna på nätet är ännu längre. Såväl antalet nominalfraser som ord per nominalfras har ökat. Dessutom är det fler rubriker som innehåller finita verb. På tidningsspråk skulle man kunna säga att rubrikerna har blivit pratigare. Min analys efter att ha intervjuat redaktörer på de tre tidningarna är att detta beror på att de snabba nyheterna har flyttat till nätet och att papperstidningarna innehåller större andel feature och åsiktsmaterial. Journalisternas förändrade arbetsvillkor är en annan faktor. Färre gör mer, vilket medför att tiden för att sammanfatta en artikel till en kort och lockande rubrik har minskat. Då kan man ta genvägen till att lyfta ut ett intresseväckande citat som rubrik. Att nätet med sina snabba nyheter ändå har de längsta rubrikerna kan även det bero på tidsbrist. På nätet gäller det att vara först, men också att få med så många nyckelord som möjligt i rubriken så att den hamnar högt upp hos sökmotorerna. Jag har undersökt åren 1996 och 2021. Det kan vara intressant att i en uppföljande studie undersöka ett årtal däremellan, eftersom mitt intryck är att rubrikerna kan ha varit mer av klickbeten tidigare, men att man i dag eftersträvar trovärdighet. Redaktörernas roll har stärkts.

Interactive narrative extends traditional story-telling techniques by enabling previously passive observers to become active participants in the narrative events that unfold. A variety of approaches have attempted to construct such interactive narrative spaces and reconcile the goals of interactivity and dramatic story-telling. With the advent of the linguistic variable in 1972, a means was established for modelling natural language words and phrases mathematically and computationally. Over the past decade, the computational verb, first introduced in 1997, has been developed as a mathematical means of modelling natural language verbs in terms of dynamic systems, and vice versa. Computational verb theory extends the initial concept of the linguistic variable beyond being able to model adjectives, nouns, and passive states, into the realm of actions as denoted by natural language verbs. This thesis presents the framework and implementation of a system that generates interactive narrative spaces from narrative text. The concept of interactive narrative is introduced and recent developments in the area of interactive narrative are discussed. Secondly, a brief history of the development of the linguistic variable and the computational verb are provided. With the context of the computational verb (interactive) narrative generation (CVTNG) system presented, the underlying theoretical principles of the system are established. The CVTNG system principles are described in terms of fuzzy set, computational verb, and constraint satisfaction theory. The fuzzy set, computational verb, and constraint satisfaction principles are organised according to a CVTNG architecture. The CVTNG architecture is then described in terms of its subsystems, structures, algorithms, and interfaces. Each CVTNG system component is related to the overall design considerations and goals. A prototype of the CVTNG system is implemented and tested against a suite of natural language sentences. The behaviour and performance of the CVTNG system prototype are discussed in relation to the CVTNG system’s design principles. Results are calculated and stored as variable values that are dynamically and generically associated with representational means, specifically computer graphics, to illustrate the generation of interactive narrative spaces. Plans for future work are discussed to show the immense development potential of this application. The thesis concludes that the CVTNG system provides a solid and extendable base for the intuitive generation of interactive narrative spaces from narrative text, computational verb models, and freely associated media. Copyright / Dissertation (MSc)--University of Pretoria, 2009. / Computer Science / Unrestricted

Undersökningens syfte har varit att se om det finns någon relation mellan betygsnivå och förekomsten av interpersonella funktioner i nationella prov genom att analysera och jämföra fyra elevtexter i svenska 1 respektive fyra i svenska som andraspråk 1 med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik och dess interpersonella metafunktion. Undersökningens resultat visar att studie av de interpersonella grammatiksresurserna språkhandlingar och modalitet kan vara värdefulla för detta syfte. Resultatet visar även att några av dessa interpersonella variabler verkar påverka markant elevtexters betygsnivå medan andra inte gör det i samma skala. Vidare visar undersökningen att de interpersonella variablernas förekomst inte verkar skilja sig markant mellan ämnena.

No description available.

Reviewed Work(s): Das System der Partikelverben mit „an“. Eine konstruktionsgrammatische Untersuchung (Sprache und Wissen. 12) by Marc Felfe. Review by: Alexander Lasch.

Far from being simply will, a survey of English grammar textbooks revealed that a multitude of expressions exists in the English language to express the future time. These expressions include, but are not limited to, will, be going to, the simple present tense, modals, the future perfect tense, and the present progressive tense. With so many choices and with a lack of direct relationship between tense and time, a language learner may certainly have difficulties in choosing which expression to use when attempting to produce a future utterance. A corpus-based approach to analyzing real language has been demonstrated to be quite useful for the field of TESOL (Biber, Conrad, & Reppen, 1996; Biber & Conrad, 2001; Biber & Reppen, 2002) and numerous studies on the frequency of lexical and grammatical items of language have revealed salient features that otherwise would have remained unknown. Adding to this body of knowledge, the current study was an analysis of future expressions in spoken conversational English using the television sitcom Friends as a corpus. A careful analysis of 349,106 words from transcripts of 117 randomly selected episodes revealed that the most common expression of the future in the English language is the contracted form of be going to – gonna. The results of the study also revealed that only six future expressions emerged in this spoken conversational English from this corpus: will, be going to, the simple present tense, the present progressive tense, modals, and be about to.

Syftet med denna uppsats är att jämföra två kinesiska översättningar av den ryska novellen Damen med hunden av Anton Pavlovitj Tjechov och identifiera översättningsstrategier som används i de kinesiska versionerna. Den ena kinesiska översättningen är gjord av Ru Long under andra halvan av 1900-talet. Den andra versionen översattes av Tong Daoming år 2016. Jämförelsen görs med en empirisk studie som baserar sig på en tabell med insamlade ryska verb och dess kinesiska översättningar, som sedan vidare analyseras i uppsatsen. Kapitlet om översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå i Mona Bakers bok In Other Words – a coursebook on translation utgör den teoretiska grunden för analysen. Uppsatsens frågeställningar handlar om antalet verb översatta med en fullgod motsvarighet på kinesiska och översättningsstrategier som används i de icke-exakt översätta verben i de två olika kinesiska versionerna. Resultaten av studien visar att många av de ryska verben översätts med en exakt kinesisk motsvarighet. Vidare visar resultaten att sex av åtta av Mona Bakers översättningsstrategier används i samtliga jämförda kinesiska versionerna. Den mest använda strategin i Ru Longs version är Omskrivning med ett relaterat ord, medan Tong Daoming föredrar strategin Översättning till ett kulturellt substitut i sin utgåva.