Den kvalitativa studiens syfte var att undersöka ledarskapets betydelse för arbetsmotivationen. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Dessa analyserades genom en induktiv tematisk analys som resulterade i fyra huvudteman. Arbetets motivationsfaktorer, med de tillhörande underteman syftet med arbetet, frihet, utveckling och utmaning, samt lönens betydelse. Organisationsledarskap, handlade om att ha insyn och riktning, samt styrning. Chefsegenskaper beskrevs utifrån två underteman närvaro och stöd, samt tillit. Motiverande arbetsbeteende om medarbetares identifikation med organisationen. Resultaten går i linje med tidigare forskning och visar sammantaget att olika ledarskapsbeteenden upplevs influera medarbetarnas arbetsmotivation. Inre- och yttre motivationsfaktorer, samt olika ledarskapsegenskaper upplevdes också vara en väsentlig del av arbetsmotivationen. / The purpose of the qualitative study was to examine the importance of leadership for work-motivation. Ten semi-structured interviews were conducted. These were analyzed through an inductive thematic analysis which resulted in four main themes. The factors of work motivation, resulted in four sub-themes, the purpose of the work, freedom, development and challenges, as well as the meaning of the salary. Organizational leadership was about having insight, direction and steering. The manager characteristics was described on the basis of two sub-themes which were presence and support, as well as trust. Motivating work behavior and identification with the organization. The results are in line with the previous research and together showed that different leadership behaviors can influence work-motivation. Internal- and external motivation, and various leadership qualities, were also perceived to be an essential part of work-motivation.

After a setback due to the dotcom-bubble at the beginning of the 21st century, the tech sector is today again a redhot place for pursuing a career. Much of this popularity can be accredited to the image that companies of this sector enjoy as workplaces with great opportunities for creativity, self- fulfilment and self-expression. Also, strong cultures and generous benefits add to the image of the dream-job. This study aimed to question this image by exploring experiences and attitudes of employees working within the mobile game development industry, a sub- industry of the tech sector. In order to achieve this, a successful mobile game development studio was studied at close range through observations and interviews with 25 individuals of various roles within game development. On this material, the theoretical frameworks of employee engagement and work motivation were applied to assess how personally and emotionally engaging work is within this context. Findings both confirm and nuance the public image of mobile game development as a place to work. This study finds support that the environment and atmosphere surrounding the work in large lives up to the public image of the industry; culture is strong and drives personal and emotional involvement in work and the good of the company. Within the work tasks themselves however, the free-spirited, ad-hoc creativity and opportunities for self-fulfilment promised in the public image seem delimited by a set of organizational circumstances, among them strategic decisions on company-level. Work demands alignment with directions chosen by the company, that by some are perceived as limiting to creativity, self-fulfilment and excitement. In this, the study identifies a risk in a possible discrepancy between expectations on work and the actual experience of it. Finally, the study finds signs that  the strength  in  atmosphere  and  culture can  outweigh  these perceived  limitations  in  creative space and demands of alignment, and so adds to research asserting the potential and value in a strong culture.

Bakgrund. Mindre än 10% av de arbetande inom byggbranschen i Sverige är kvinnor. Branschen är en typisk mansdominerad bransch där kvinnor ofta möter barriärer i sitt arbete. Samtidigt är jämställdhet en bidragande faktor till ett företags prestation tack vare att de olika könen bidrar med olika kunskaper. Herzbergs arbetsmotivationsteori är vanligt förekommande i forskningsstudier för att identifiera motiverande faktorer. Vad motiverar de kvinnor som faktiskt verkar inom byggbranschen? Denna studie applicerar Herzbergs arbetsmotivationsteori för att utreda detta. Syfte. Syftet för studien ämnar till att utreda faktorer som motiverar kvinnliga arbetsledare i en mansdominerad bransch. Detta för att identifiera motiverande faktorer som på sikt kan bidra till att öka andelen kvinnor inom branschen. Studien ämnar även att utreda hur de kvinnliga arbetsledarna upplever vanligt förekomna barriärer kopplade till byggbranschen. Kvinnornas upplevelser av motivation och barriärer studeras i relation till hur detta uppfattas av manliga arbetsledare. En förståelse av hur de manliga arbetsledarna uppfattar sina kvinnliga kollegor kan förhoppningsvis bidra till att behålla kvinnorna i byggbranschen, detta genom en ökad förståelse för hur kvinnorna upplever arbetsplatsen. Metod. Två enkätundersökningar har distribuerats till alla kvinnliga samt manliga arbetsledare inom ett företag i svenska byggbranschen. Undersökningen bygger på tidigare studier, vilka använde sig av Herzbergs arbetsmotivationsteori i byggbranschen. Enkäterna distribuerades till 128st kvinnliga arbetsledare och 617st manliga arbetsledare i ett stort byggföretag i Sverige. Efter bortfallsanalys erhölls ett underlag på 120st arbetsledare vilket statistiska analyser utfördes på i SPSS. De statistiska testerna som utfördes var paired sample t-test, independent sample t-test samt ett oberoende Mann-Whitney U-test. Resultat. Studiens resultat påvisar att kvinnliga arbetsledare motiveras i större utsträckning av motivationsfaktorer relativt hygienfaktorer. Vidare identifieras att det finns en skillnad i upplevd och uppfattad motivation mellan kvinnliga och manliga arbetsledare. Vid analys av vanligt förekomna barriärer i byggbranschen visade resultatet på att det åter igen finns en skillnad mellan uppfattning och upplevelse av barriärerna. Slutsatser. Kvinnliga arbetsledare motiveras främst av motivationsfaktorer, vilket manliga arbetsledare inte uppfattat att de kvinnliga arbetsledarna motiveras av i samma utsträckning. Fokus bör läggas på motivationsfaktorer för att motivera de kvinnliga arbetsledarna i sitt arbete. En konsekvens av fel motivationsfaktorer kan leda till att förväntad effekt uteblir, d.v.s. individen motiveras inte. Barriärer kopplade till byggbranschen upplevs inte i den utsträckning tidigare forskning visat på, dock visar denna studies resultat att de kvinnliga arbetsledarna upplever barriärerna till viss del fortfarande. / Background. Less than 10% of the active workers within the construction industry in Sweden are women. The construction industry is a typical male dominated industry where women often face barriers in their daily work life. At the same time, gender equality is a contributing factor for a company’s performance thanks to man and women different knowledge. Herzberg’s two- factor theory is common in research studies to identify factors that motivates. What motivates women to work within the construction industry? This study will apply Herzberg’s two-factor theory to investigate that. Objectives. The purpose of this study is to investigate factors that motivates female team leaders in a male dominated industry. By identifying motivation factors, the purpose in the long run is to contribute to that the part with women in the construction industry will increase. The purpose of this study is as well to identify how the female team leaders’ experiences barriers related to the construction industry. By identify how the female team leaders experience motivation and barriers, this will be set in relation to how these factors are perceived by male team leaders. An understanding of how the male team leaders perceive their female colleges will hopefully contribute to the females remaining in the construction industry, this by a greater understanding of how the female team leaders experiences their workplace. Methods. Two surveys were distributed to all the female and male team leaders within a Swedish construction company. The survey is constructed from two previous studies which applied Herzbergs two-factor theory within the construction industry. The surveys where distributed to 128 female team leaders and 617 male team leaders in a big construction company in Sweden. After the response analysis 120 female and male responses remained for the statistical analysis in SPSS. The statistical tests were paired sample t-test, independent sample t-test and an independent Mann-Whitney U-test. Results. The study's results show that female team leaders are motivated to a greater extent by motivational factors relative to hygiene factors. Furthermore, it is identified that there is a difference in experienced and perceived motivation between female and male team leaders. When analyzing commonly encountered barriers in the construction industry, the results showed that again there is a difference between perception and experience of the barriers.  Conclusions. Female team leaders are motivated primarily by motivational factors, which male team leaders do not perceive that female team leaders are motivated by to the same extent. The focus should be on motivational factors to motivate the female team leaders in their work. A consequence of the wrong motivational factors can lead to the expected effect not being fulfilled, i.e. the individual is not motivated. Barriers linked to the construction industry are not experienced to the extent that previous research has shown, thou this study indicates that the barriers are in some extent still experienced by the female team leaders.

El propósito del estudio es comprobar la existencia de una relación entre la motivación en el trabajo y el compromiso organizacional en una muestra de asesores de venta (n= 140) del rubro de seguros de Lima Metropolitana. Se aplicó la escala de Motivación en el trabajo-MAWS, la cual considera las dimensiones motivación intrínseca, regulación identificada, regulación introyectada, regulación externa y desmotivación, y escala de Compromiso Organizacional de Meyer y Allen que desarrolla al compromiso afectivo, compromiso de continuidad y compromiso normativo. Se encontraron correlaciones significativas entre compromiso y motivación, así como también en la edad. A diferencia del tiempo de servicio, el cual no obtuvo resultados significativos. Finalmente, se realizó un análisis comparativo según sexo y nivel educativo encontrando diferencia tanto positivas como negativas. / The purpose of the study is to verify the existence of a relationship between motivation at work and organizational commitment in a sample of sales consultants (n = 140) of the insurance area of ​​Metropolitan Lima. The Motivation at work-MAWS scale was applied, which considers the dimensions intrinsic motivation, identified regulation, introjected regulation, external regulation and demotivation, and Meyer and Allen's Organizational Commitment scale that develops the affective commitment, commitment of continuity and regulatory commitment. Significant correlations were found between commitment and motivation as well as age. Unlike the time of service, which did not obtain significant results. Finally, a comparative analysis was carried out according to sex and educational level, finding both positive and negative differences. / Tesis

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av daglig feedback från chefer och medarbetare (feedbackmiljö) är relaterad till arbetsmotivation samt om det var några av dimensionerna i feedbackmiljön som hade större betydelse för arbetsmotivationen. Studien var kvantitativ och en digital enkät användes som mätinstrument. Enkäten var baserad på frågor från Feedback Environment Scale (FES) och QPSNordic, där FES användes för att mäta feedbackmiljön och QPSNordic för att mäta arbetsmotivation. Enkäten delades på sociala medier och genererade 75 enkätsvar. Analyserna genomfördes i SPSS och studiens resultat visade att det fanns ett flertal positiva samband mellan arbetsmotivation och feedbackmiljö samt att upplevelsen av daglig feedback från chefer är mest centralt när det kommer till arbetsmotivation. Det var dock endast framförande av feedback från källan chef som signifikant predicerade arbetsmotivation.

This is a study within the area of computer science and industrial engineering and management, with focus on human computer interaction and management. The focal point for the thesis is work motivation with a digital approach; the possibilities of creating a digital tool that can increase sales employees’ motivation. The motivational effect of the physical Sales Bell, a tool used widely to motivate employees within sales, has been the basis of this project. A qualitative data gathering has been used to determine which functions and features the equivalent digital tool should possess. The collected data has also been the basic for creating personas and scenarios displaying the needs and potential use of the product. The agile design process has involved user-based testing and evaluations in order to develop an optimal design proposal and gain further understanding how the user perceives and interacts with the features and functions. The final prototype is presented together with a detailed specification of both interface design, software requirements and the estimated development cost. Thecase study and testing process has focused on the start-up telecom company Telness. / Det här är en studie inom området datavetenskap och industriell ekonomi, med fokus på människa-dator interaktion. Avhandlingens kärna är hur ett digitalt verktyg kan öka anställdas motivation på arbetsplatsen. Motivationseffekten från den fysiska säljklockan, ett känt motivationsverktyg inom säljverksamhet, har varit studiens utgångspunkt. En kvalitativ datainsamling med säljare som population har använts för att analysera och bestämma vilka funktioner ett motsvarande digitalt verktyg bör ha för att uppnå en motiverande effekt. Datainsamlingen har också fungerat som en bas vid skapandet av personas och scenarios, vilka visar vilka behov och vilken användning produktens framtida användare potentiellt kommer att ha. Den agila designprocessen har bestått av användarcentrerade tester och evalueringar som använts för att utveckla ett optimalt designförslag och få djupare förståelse för hur användare uppfattar och interagerar med prototypens funktioner. Den slutgiltiga prototypen presenteras tillsammans med en detaljerad specifikation innehållande gränssnittets design, krav på mjukvaran samt estimerad kostnad för att utveckla och integrera produkten i en säljverksamhet. För fallstudie och testprocess har start-up telekomföretaget Telness använts.

Syftet med studien var att undersöka hur upplevelsen av olika arbetssituationer predicerar arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos handelsanställda. Arbetssituationerna utgjordes av hygienfaktorerna ledarskap och tidsupplevelse samt motivationsfaktorerna individuella inre upplevelser och autonomi från Herzbergs tvåfaktorteori. I studien deltog 83 anställda inom branscherna butik, lager, e-handel och frisör. Studien konstruerades med en kvantitativ ansats, och data samlades in via en elektronisk enkät. Enkätformuläret konstruerades med hjälp av mätinstrumenten Short Index of Job Satisfaction (SIJS), Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) och Work Experience Measurement Scale(WEMS). Två multipla linjära regressioner genomfördes för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet påvisade att variansen i motivationsfaktorn individuella inre upplevelser bidrar till störst del för att predicera både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Variansen i hygienfaktorn tidsupplevelse påvisades även bidra signifikant för att predicera arbetstillfredsställelse. Resterande variabler visade inga signifikanta bidrag för att förklara arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Slutsatsen är att variansen i individuella inre upplevelser hos handelsanställda inom branscherna som undersökts bidrar mest till att förklara variansen i både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Detta stöds till viss del av Herzbergs tvåfaktorteori, och annan tidigare forskning. Avslutningsvis diskuterades förslag på framtida forskning, styrkor och svagheter med studien samt praktiska implikationer från den kunskap som givits.

Det har skett en stor ökning av distansarbetet i samband med Covid-19 pandemin. Ekonomyrket är ett av de yrken som har haft möjlighet till denna omställning från kontorsarbete till distansarbete. Att arbeta på distans ställer prov på den anställde och dennes motivation.  Syftet med studien är att bidra till förståelsen för hur redovisningsekonomer upplevt omställningen från traditionellt kontorsjobb till distansarbete och hur det har påverkat arbetsmotivationen.  För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där tio redovisningsekonomer i södra Sverige intervjuades. Empirin analyserades sedan med koppling till Self-determination theory och Herzbergs tvåfaktorsteori för att besvara frågeställningarna.  Studiens visar att det har varit en stor omställning av arbetsmiljön för redovisningsekonomer vid distansarbete. Det har visat en stor påverkan på arbetsmiljön och således på motivationen, där inre motivationsfaktorer var av större vikt vid arbete på distans. / There has been a large increase in telework due to the Covid-19 pandemic. The economist is one of the professions that has had the opportunity for this transition from office work to telework. Teleworking presents challenges to the employee and his motivation. The purpose of this study is to contribute to the understanding of how economists have experienced the transition from traditional office work to telework and how it has affected their work motivation. To achieve the purpose of the study, a qualitative method was used where ten accounting economists in southern Sweden were interviewed. The empiric was then analyzed in connection with Self-determination theory and Herzberg's two-factor theory to answer the questions. The study shows that there has been a major change in the work environment for accounting economists in teleworking. It has shown a great impact on the work environment and thus on motivation, where internal motivational factors were of greater importance when working at a distance.

En kvalitativ studie om hur mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse vid distansarbete har genomförts utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna har utgått ifrån att besvara hur mellanchefer motiverar sina medarbetare vid distansarbete, och hur arbetsmotivationen påverkas av relationer och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna som denna studie har förhållit sig till är Maslow och Herzbergs motivationsteorier. Teorierna har visat att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkas av hur relationen och kommunikationen till mellanchefen ser ut, och påverkar därför i sin tur den upplevda arbetsmotivationen. I frågan om relationer har även tillit varit ett väsentligt begrepp. Under referensramen har det även diskuterats om det transformativa ledarskapet, som är dominerande i forskningen kring distansarbete. Utifrån studiens analys har sex övergripande teman tagits fram för att besvara frågeställningarna. (1) tydlighet i kommunikationen för att slippa missförstånd, (2) öppenhet, (3) lyhördhet, att lyssna på vad medarbetarna behöver, (4) ta initiativ till individuell kommunikation, (5) bidra till känslan av gemenskap och att vara del av en “kontext” och (6) visa tillit till sina medarbetare. Slutsatsen är att mellanchefer påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse genom att etablera en god relation till sina medarbetare. För att etablera en god relation kräver det god kommunikation, vilket i sin tur leder till att mellanchefen kan påverka arbetsmotivationen. När en medarbetare upplever arbetstillfredsställelse, bidrar det till arbetsmotivation. Det innebär i sin tur att relationen och kommunikationen påverkar arbetsmotivationen på det viset. / A qualitative study on how middle managers influence employees' job satisfaction when working remotely has been carried out from 12 semi-structured interviews. The questions were based on answering how middle managers motivate their employees when working remotely, and how work motivation is affected by relationships and communication. The theoretical starting points to which this study has related are Maslow's and Herzberg's motivational theories. The theories have shown that employees' job satisfaction is affected by what the relationship and communication with the middle manager looks like, and thus affects the perceived work motivation. In the matter of relationships, trust has also been an essential concept. Under the frame of reference, there has also been discussion about transformative leadership, which is dominant within the research on remote work. Based on the study's analysis, six overarching themes have been developed to answer the research questions. (1) clarity in communication to avoid misunderstandings, (2) openness, (3) responsiveness, listening to what the employees need, (4) taking the initiative for individual communication, (5) contributing to the feeling of community and being part of a "context" and (6) show trust in their employees. The conclusion is that middle managers influence employees' job satisfaction by establishing a good relationship with their employees. In order to establish a good relationship, good communication is required, which in turn leads to the middle manager being able to influence work motivation. When an employee experiences job satisfaction, it contributes to work motivation. Thus it demonstrates that the relationship and communication between middle manager and employee affect work motivation. The essay's language is Swedish.

Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors och undersköterskors upplevelser av medarbetarsamtal och dess motiverande funktion på en vårdenhet. Utifrån en kvalitativ metod undersöktes detta genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor och undersköterskor som arbetade på samma vårdenhet. Genom en tematisk analys identifierades fyra teman: struktur och process, feedback, chefens engagemang och trivsel. Resultatet av studien visade att deltagarna uppskattade strukturerade medarbetarsamtal, samtidigt som de önskade mer flexibilitet för att göra samtalen mer personliga och öppna för diskussion. De efterfrågade också mer konstruktiv feedback för att kunna identifiera utvecklingsområden och därigenom främja arbetsmotivationen. Chefens engagemang framstod som avgörande för att medarbetarsamtalen skulle vara effektiva och motiverande. Diskussion om trivsel under medarbetarsamtalen sågs som ett sätt att öka engagemanget och arbetsmotivationen på arbetsplatsen. Studiens slutsats underströk vikten av att individanpassa medarbetarsamtalen för att främja arbetsmotivationen hos medarbetarna. / The purpose of the study was to investigate district nurses and certified nurse assistants experiences of performance appraisal interviews and its motivating function in a healthcare unit. Using a qualitative method, this was examined through eight semi-structured interviews with district nurses and certified nurse assistants working in the same healthcare unit. Through thematic analysis, four themes were identified: structure and process, feedback, manager engagement, and well-being. The results of the study showed that participants appreciated structured performance appraisal interviews while also desiring more flexibility to make the conversations more personal and open for discussion. They also requested more constructive feedback to identify areas for development and thereby promote work motivation. Manager engagements were perceived as crucial for the effectiveness and motivation of performance appraisal interviews. Discussion about well-being during performance appraisal interviews was seen as a way to increase engagement and work motivation in the workplace. The study's conclusion emphasized the importance of individualizing performance appraisal interviews to promote employees' work motivation.