No description available.

This essay examines what a meaningful leisure-time could mean, in relation to pupils’ participation and learning. I have investigated the wording of the statement which says that children should be giving a meaningful leisure time, progress and learning. Is this possible, or does this statement contradict itself? What does a meaningful leisure-time really mean, and to whom? To examine this, I will describe two situations that occurred at my work place, a leisure-time centre for 10-13 -year-old children. The first story will describe a situation that I find relatively well working as a democratic process where some children want to organise a war activity for the other children, and I contemplate if that could be considered a meaningful leisure-time? In the second story, I describe a kind of chaotic situation, where a group of children are preparing an activity for other children. Time is hereof the essence and I contemplate if the children are having a meaningful time and if the situation spurs their progress in this stressful situation. I start with examining the two stories out of different perspectives: how to understand what meaningfulness is, the importance of coherency to experience purpose and how leisure-time has been interpreted over the years with regards to society and education. Further, I examine in what way student participation and democracy relate to both of my stories. I would also like to understand how and where learning is applicable in my stories. Therefore, I have chosen to also examine how the interaction between myself and the children contribute to their progress. Finally, I try to get a bigger picture on where the three aspects, meaningful leisure-time, progress and learning come together to create a wider perspective, that gives me a greater understanding for the mission of the leisure- time centre and for my occupation. / Denna vetenskapliga essä handlar om vad meningsfull fritid kan innebära i förhållande till elevinflytande och lärande. Jag har tagit fasta på formuleringen att barnen ska erbjudas en meningsfull fritid, utveckling och lärande, och funderar över om det finns en motsättning mellan dessa begrepp. Vad menas med meningsfull fritid, och för vem? För att undersöka detta utgår jag från två situationer som jag varit med om på min arbetsplats, en öppen fritidsverksamhet där barn mellan 10 och 13 år tillbringar sin fria tid mellan skolans slut och hemmet. Den ena berättelsen beskriver en relativt väl fungerade demokratisk arbetsprocess där några barn vill planera en krigslek för de andra barnen, och jag funderar över om det kan räknas som meningsfullt?  I den andra berättelsen kommer vi in i en kaosliknande situation, med en tidspress som stressfaktor, och jag funderar över om barnen upplever det meningsfullt och utvecklande att förbereda en aktivitet åt andra barn. Jag undersöker först mina berättelser utifrån hur jag kan förstå vad meningsfullhet är, vilken betydelse känslan av sammanhang kan ha för upplevelsen av mening och även hur begreppet fritid har tolkats genom åren i förhållande till samhälle och skola. Därefter undersöker jag på vilket sätt elevinflytande och demokrati förhåller sig till mina berättelser. Jag vill även förstå hur lärande kommer in i mina båda berättelser och undersöker därför hur samspelet mellan mig och barnen bidrar till deras utveckling. Slutligen försöker jag se en större bild där de tre övergripande begreppen, meningsfull fritid, utveckling och lärande, förenas för att få ett bredare perspektiv och en bättre förståelse för vad verksamhetens och mitt uppdrag innebär.

The invisible struggle for the purpose of leisure time pedagogy  - a study of discourses about leisure time pedagogy The aim of the study is to examine and highlight the discursive struggle about the main purpose of leisure time pedagogy in school in a democratic society. Thereby my aim is to deepen the discussion about what leisure time pedagogy is and should be. The examination of different purposes is based on Gert J.J. Biestas different educational concepts qualification, socialization and subjectification. The study is based on a webb survey answered by 71 leisure time pedagogues, and interviews answered by 6 leisure time pedagogues. Findings from the webb survey suggests that most of the respondents believe their administration think the most important duty of leisure time pedagogy is different from their own. Most of the respondents indicated socialisation or subjectification of students as their most important duty, while most of them think their administration designate the students qualification as most important. The interviews where recorded, transcribed, and later analysed in line with Ernesto Laclau ́s and Chantal Mouffe ́s discourse theory. From the interviews I was able to map out 3 different discourses about the main purpose of leisure time pedagogy according to leisure time pedagogues: the socially oriented discourse, the knowledge oriented discourse and the identity oriented discourse. I was also able to map out one discourse based on leisure time pedagogues views on how they think their administrations anticipation on leisure time pedagogy differ from their own beliefs. In conclusion most leisure time pedagogues believes their main purpose is to help students develop social skills and personal identity, while they believe their endeavor to do so, is interfered either by their administrations designated purpose with leisure time pedagogy or their anticipation on leisure time pedagogues to help teachers and to support pupils development of subject knowledge, rather than to plan and elaborate with leisure time pedagogy. The study suggests that the different discourses, while not properly articulated, may lead to misunderstandings and a false feeling of agreement when there is none. This is why there seems to be a need to really discuss and clarify different comprehensions of the meaning of the main concepts of leisure time pedagogy in order to articulate the discursive struggle. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka och lyfta den diskursiva kampen om fritidspedagogikens roll och syfte inom skolan i ett demokratiskt samhälle. Genom detta är min förhoppning att studien kan bidra till att fördjupa diskussionen om vad fritidspedagogiken är och bör vara. Fritidspedagogikens syfte undersöks utifrån Biestas utbildningsfunktionskategorier kvalificering, socialisation och subjektifiering. Studien baseras på en webbenkät som besvarats av 71 fritidspedagoger och intervjuer med 6 fritidspedagoger. Resultatet från webbenkäten visar att de flesta av fritidspedagogerna tror att skolledningens uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste uppdrag skiljer sig från deras egen. De flesta menade att elevernas socialisation eller subjektifiering var fritidspedagogikens viktigaste uppdrag, men att de trodde att skolledningen menade att fritidspedagogikens viktigaste uppdrag var elevernas kvalificering. Intervjuerna spelades in med ljudupptagningsapparat, transkriberades och analyserades därefter med hjälp av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Utifrån intervjuerna kunde tre diskurser om fritidspedagogers egen uppfattning om fritidspedagogikens viktigaste syften kartläggas: en socialt orienterad diskurs, en kunskapsorienterad diskurs och en identitetsorienterad diskurs. Utöver dessa tre diskurser kartlades en diskurs baserad på fritidspedagogers uttalanden om hur skolledningens förväntningar på fritidspedagogikens syfte skiljer sig från deras egen uppfattning. Sammanfattningsvis anser de flesta fritidspedagogerna att deras viktigaste uppdrag är att stötta elever i deras utveckling av sociala förmågor och personliga identitet, men att deras strävan mot detta hindras antingen av att skolledningen menar att fritidspedagogiken har ett annat syfte, eller att de förväntar sig att fritidspedagoger främst skall arbeta för att stötta klassläraren och elevernas kunskapsutveckling, snarare än att planera och utveckla fritidspedagogiken. Studien tyder på att de olika diskurserna om fritidspedagogikens syfte kan leda till missförstånd och en falsk känsla av samstämmighet när så inte är fallet. Detta pekar på behovet av att diskutera och tydliggöra olika uppfattningar och tolkningar av fritidspedagogikens centrala begrepp samverkan, kompletterande uppdrag och värdegrundsarbete för att tydligare artikulera den diskursiva kampen.

The purpose of the study is to investigate how play is affected by the physical indoor environment in leisure-time centers with a focus on promotional and inhibitory factors. The survey is based on qualitative interviews with five educators who shared their perceptions and experiences within the subject. The study's results show a large agreement on enabling and limiting factors where variation, flexibility and students' participation in the environmental design are crucial for the stimulus of play. When these factors are missing, play is considered to be inhibited because the environment is not perceived to meet what is needed to be a rewarding play environment for the students. The result is related to environmental psychological theory and analyzed using an affordance perspective to understand how the students' different experiences of the environment affect the environmental offering for play.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidslärare beskriver sitt arbete meddigitala verktyg i fritidshemmet. Studien har ett multimodalt perspektiv på lärande, föratt förtydliga hur digitala verktyg kan fungera som verktyg i undervisningen. Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag för att lyfta fram fritidsläraresförhållningssätt och förutsättningar i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen harskett genom en enkätstudie med majoriteten slutna frågor utöver en öppen fråga omrespondenternas upplevda utmaningar i arbetet med digitala verktyg. Enkäten lades uppi olika intressegrupper på Facebook med en gemensam nämnare gällandefritidspedagogik. Den insamlade empiriska data kategoriseras utefter studiensfrågeställningar för att kunna se samband mellan respondenternas upplevelser. Studiens resultat visade att förutsättningarna för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg såg olika ut på de olika fritidshemmen. Medan några respondenter menar att dehar en låg tillgång och sämre förutsättningar att arbeta med digitala verktyg, menarandra respondenter att deras fortsättningar för att bedriva en verksamhet med digitalaverktyg är betydligt bättre. Samtliga respondenter upplever att det finns utmaningar,även på de fritidshem där förhållningssättet och förutsättningar var goda. Studienpåvisar att det finns utmaningar i arbetet med digitala verktyg, men att utmaningarna serolika ut.

This thesis deals with leisure activities that have an impact on leisure and quality of life of persons with severe mental disabilities. The work is divided into theoretical and practical part. The theoretical part focuses on the characteristics of people with intellectual disabilities, their social integration, the concept of quality of life and leisure activities for the full use of their free time. The practical part is devoted to leisure activities that are provided to clients with severe mental disabilities in Liberec DH. In this part the processing of his observations in the context of the research. In conclusion evaluates the fulfillment of the objectives of this thesis.

(in English): The master thesis deals with the pedagogical influence of leisure time for people with physical and combined disabilities. The nature of the work is theoretical-empirical. The aim of this work is to find out the organization of leisure activities in the Jedlička Institute and Schools, and to approach the pedagogical influences of leisure time in this institution. Its extent, manner and impact of pedagogical influences on the physical and mental side of people with physical and combined disabilities are determined. The theoretical part is based on professional literature that deals with people with physical and combined disabilities and pedagogical influences leisure time of these people. The practical part contains mixed research, which is a combination of qualitative and quantitative research. Qualitative research was conducted through online interviews with leading educators of the Jedlička Institute and Schools and presented the specific organization of leisure activities in three sections of the Jedlička Institute and Schools - two weekly hospitals and a school club. Based on the answers from the interviews, it was found that the organization of leisure activities in weekly hospitals is different from the organization in the school club, especially in time allocation and...

Leisure center The main task of the master thesis is to design a new leisure center in Vyškov. The building is divided into the two parts. The main part has two floors with reception, entrance hall, classrooms, offices, a utility and boiler room, a dance or theatre hall, a changing room, and a toilet. The second part includes sports hall. The load-bearing walls are designed from Porotherm ceramic blocks with external thermal insulation composite system. Floor structure are designed from reinforced concrete. The main building has a flat roof, the sports has a saw roof structure. Envelope walls are insulated with ETICS. The building will be heated by a condensing boiler. It will have mechanical ventilation, integrated photovoltaic panels on the roof of sports hall to reduce electricity consumption and LED lighting. The theoretical part is to design an operating rule of the building. The operating rules are part of the facility management, which takes care of ensuring ideal conditions for the development of the main activities of the leisure center.

Syftet med studien är att undersöka hur personal i fritidshem utformar undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att kunna förstå varför undervisningen utformas på ett visst sätt används ett barndomssociologiskt perspektiv där vår syn placeras på eleverna och sätter deras villkor i centrum. Studien genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer där totalt nio lärare som arbetar i fritidshem intervjuades. Fyra av respondenterna är utbildade förskollärare och fem av dem är utbildade lärare i fritidshem. Vid intervjutillfället arbetade samtliga respondenter i fritidshem. Alla respondenter intervjuades enskilt.  Den insamlade datan tematiserades och fyra teman som lämpade sig för vårt forskningsfokus framkom. Relationer, förhållningssätt, samverkan och anpassningar. Resultatet visar hur lärare i fritidshem arbetar med elever med NPF samt vilka metoder och tillvägagångssätt de använder för att inkludera alla elever. I slutsatsen lyfts vikten av goda relationer, anpassningar, samarbete och behovet av att se den enskilda eleven.

Syftet med denna studie var att undersöka skillnader i tolkningar när det kommer till samverkan mellan olika lärarkategorier i grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet. Vårt mål var att synliggöra skillnader i uppfattning om begreppet samverkan mellan de olika lärarkategorierna. Genomförandet av vår studie utgick från en kvalitativ metod, där datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval då vi kontaktade lärare som vi kände, som sedan ledde till kontakt med andra lärare. Studieobjekten i vår studie bestod av tre fritidslärare, tre förskoleklasslärare och två klasslärare. Resultatet visar att en engagerad rektor var en viktig pusselbit i ett fungerande samverkansarbete, samt att det fanns skillnader i tolkningar mellan fritidslärare och klasslärare i hur begreppet samverkan tolkas i verksamheten. Önskan om gemensam planeringstid var något som framkom som en viktig pusselbit för samtliga respondenter i relation till samverkan. Resultatet tyder på att förskoleklasslärare och klasslärare upplever samverkan med fritidslärare som positivt och ser det som en tillgång, medan fritidsläraren kan uppleva samverkansarbetet komplicerat när de arbetar mot en klass, då arbetsuppgifterna kan vara diffusa eller varierande. Slutsatsen som kan dras från studien går att koppla till grunderna för samverkan som litteraturen anger. En positiv dialog där alla inblandade parter får komma till tals samt att de ser varandra som en tillgång i deras arbete i verksamheten.