Global ETD Search

1	Owning versus Leasing Corporate Real Estate: A study of Swedish municipalities / Äga kontra hyra versamhetsfastigheter: En studie av svenska fastigheter Lanefelt, Michael January 2013 (has links) Every choice between owning and leasing corporate real estate is unique. Therefore every single case needs to be analyzed very thoroughly. The analysis can be in the form of a cash flow analysis and must be done on both cases: to own and to lease. Factors other than the purely financial ones must also be considered. The way the lease contract is written is very central to the choice between owning and leasing. Almost everything can be regulated in the lease contract. Another factor that has great impact on the decision between owning and leasing is the way one looks on risk vs. return. The result of the cash flow analysis is very dependent on the risk, so it’s obvious that the discount rate has an important role in the decision making. It is the author’s strong belief that the trend is to lease more and own less. This is applicable for private enterprises. Regarding Swedish municipalities it seems to be the other way around. The majority of the municipalities don’t have any plans on selling their real estate. The difference between owning and leasing can be very vague because lease contracts can be written in so many different ways. Therefore there is almost never a clear answer which is best, owning or leasing. My ambition with this text has never been to find a right or wrong, but to analyze the different aspects of leasing and owning real estate. / Varje enskilt fall måste noggrant gås igenom för att kunna dra någon slutsats om huruvida det är bäst att äga eller hyra ett fastighetsbestånd. Man måste räkna, med hjälp av t.ex. en kassaflödesanalys, på de båda fallen. Andra faktorer än de direkt ekonomiska från teorin måste även tas hänsyn till. Valet mellan hyra och äga beror till stor del av formuleringen av ett eventuellt hyreskontrakt. I kontraktet går nästan allt att reglera. Hur man ser på och utvärderar risk kontra avkastning är en faktor som även den till stor del påverkar valet mellan äga och hyra. Risken påverkar diskonteringsräntan som ligger till grund för den kassaflödesanalys som måste göras för att utvärdera de olika investeringsalternativen. Trenden, inom den privata sektorn, går mot att hyra mer. Bland kommuner är denna trend inte alls tydlig. Tvärtom så verkar de flesta kommuner inte ha planer på att sälja ut sitt fastighetsbestånd. Eftersom ett kontrakt kan vara utformat sådant att det knappt går att tala om att äga eller hyra, utan något mellanting, så finns det sällan något entydigt svar på vad som är bäst av att äga eller hyra. Det var aldrig min ambition att hitta något rätt och fel på det stora hela. Owning Leasing Sale and Leaseback Disposal Äga hyra versamhetsfastigheter sale- and leaseback Engineering and Technology Teknik och teknologier
2	ÄGA ELELR HYRA SAMHÄLLSFASTIGHETER : En flerfallstudie av relationen mellan strategisk och operativ styrning i svenska kommuner Sandwall, Malin, Åkerström, Frida January 2022 (has links) Historiskt har samhällsfastigheter alltid ägts av offentlig sektor men på senare tid har intresset för utomstående investeringar från externa fastighetsbolag ökat och idag är ägandet av samhällsfastigheter avsevärt mer diversifierat. Valet att äga eller hyra samhällsfastigheter är således en debatterad och aktuell frågeställning i svenska kommuner. Kommuner kan välja strategisk styrning att antingen äga eller hyra samhällsfastigheter, eller en kombination av dessa. Till den strategiska inriktningen använder kommuner en operativ styrning för att hantera sitt fastighetsbestånd – där de väljer styrning på övergripande eller objektsnivå. Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur den strategiska styrningen kan påverka den operativa styrningen. Studien utgår från en teoretisk referensram bestående av institutionell och situationsbaserad teori samt tidigare forskning. Utifrån strategisk och operativ styrning har även en teoretisk modell med förväntningar utvecklats vilket utgör en bas i studiens empiri och analys. För att uppnå syftet utförs en flerfallstudie på relationen mellan strategisk och operativ styrning på tio svenska kommuner genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kommunerna valdes för att överensstämma med den teoretiska modellen. Empirin för studien visar att den teoretiska modellen med tillhörande förväntningar till övervägande del kunde stärkas. Studien kom fram till slutsatsen att kommuner väljer strategisk styrning baserat på ekonomiska faktorer samt om de ser sig förmå att hantera ett fastighetsbestånd på egen hand eller om en extern part är bättre lämpad. Detta betyder att studien har visat att kommuner vid val av strategisk styrning överväger om det ska föreligga ett oberoende eller beroende till externa parter. Vid ägande av samhällsfastigheter används operativ styrning på både övergripande och objektsnivå, medan vid hyrande av samhällsfastigheter används endast objektsnivå. Strategisk styrning operativ styrning samhällsfastigheter offentlig sektor äga eller hyra Business Administration Företagsekonomi Economics and Business Ekonomi och näringsliv
3	Should municipalities in Sweden own or rent their public school premises? / Bör kommuner i Sverige äga eller hyra sina kommunala skollokaler? Braddon, Chanel, Westergren, Elin January 2016 (has links) According to the conducted survey the majority of municipalities in Sweden own their municipal school premises, and only a few municipalities hire that type of premises. The reason why municipalities own their schools varies. In many cases it will depend on one or more of the following reasons; because of political reasons, because they have "always done so”, because of policies to own social infrastructure, or because it is considered more economically feasible. In theory, the claim that it will be cheaper to own since a private operator requires a premium to make profit, is correct. Traditionally, municipalities have also been able to borrow money cheaper than private operators. Reasons that some municipalities instead choose to rent their school premises is for instance due to the long-term benefits that the renting option brings. A building will for instance be erected faster if the municipality, instead of a traditional procurement, chooses the renting-procurement alternative. A faster erected building can have socio economic advantages. In addition, the municipality does not lock up a large portion of capital in real estate. Similar to private investors, municipalities has a limit for lending of capital. The rent option of community buildings in general, and school buildings in particular, can therefor enable investments in other buildings that contribute to the municipality's attractiveness. More tax revenue leads to the possibility of investing more in social and traditional infrastructure. The study showed no significant cost difference for renting versus owning. With the increased population and need of new school premises it is important that municipalities conduct investment analysis and base their decisions on the option that is most economically advantageous. Allowing a long-term private operator to construct and rent out the new school should therefore be seen as an option for more municipalities in Sweden, municipalities should hence conduct economic comparing calculations for the two options. The economic assessment, and later the action plan for future school constructions, should be based on the municipality's economic conditions. The assessment should also most probably result in a mix between renting and owning schools, to promote, inter alia, competitiveness and quality. / Enligt den kartläggning som genomförts framkom det att flertalet kommuner i Sverige äger sina kommunala skollokaler och endast ett fåtal kommuner hyr den typen av lokaler. Anledningen till att kommuner äger sina skollokaler varierar men beror i många fall på en eller flera av följande orsaker; på grund av sitt ideologiska styre, för att “de alltid gjort det”, för att kommunen har som policy att äga sina samhällsfastigheter, eller för att det anses vara ekonomiskt fördelaktigt. I teorin stämmer påståendet att det blir billigare att äga eftersom en privat aktör är vinstdrivande och därför kommer kräva en premie på sin affär. Traditionellt sett har även kommuner kunnat låna pengar billigare än privata aktörer. Anledningar till att vissa kommuner istället väljer att hyra sina skollokaler kan bero på de kort och långsiktiga fördelar som hyra-alternativet frambringar. Det kan till exempel gå snabbare att uppföra en skola om kommunen väljer att utlysa en hyresupphandling istället för en vanlig utförandeentreprenad. Rent samhällsekonomiskt kan det vara fördelaktigt att skolan står klar så snabbt som möjligt samt att kommunen inte låser upp för stor andel kapital i fastigheter. Kommuner har dessutom, precis som privata investerare, ett lånetak som försvårar en alltför stor kapitalanskaffning och med tanke på Sveriges rådande och kommande tillväxttakt kan ett allt för stort fokus på att äga bli en utmaning. Genom att välja hyraalternativet av samhällsbyggnader generellt, och för skolbyggnader i synnerhet, kan möjliggöra alternativa investeringar som bidrar till kommunens attraktivitet och därigenom lockar fler medborgare. Mer skatteintäkter leder till möjligheten att investera ytterligare i social och traditionell infrastruktur. I realiteten skiljer sig inte kostnaderna för att hyra kontra äga märkvärt men med den befolkningstillväxt och befolkningsprognos som i dagsläget beskrivs bör investeringsbedömningen utgå ifrån de alternativ som är mest samhällsekonomiskt fördelaktigt. Att låta en långsiktiga privata aktör uppföra den nya skolan för att sedan hyra tillbaka den bör således vara ett fördelaktigt alternativ för fler kommuner i Sverige. Istället för att göra som man ”alltid har gjort” bör det vara självklart att genomföra samhällsekonomiska jämförelsekalkyler för de två alternativen. Public schools owning renting social economic value Kommunal skola hyra äga samhällsekonomi investeringsbedömning Engineering and Technology Teknik och teknologier
4	Verksamheters ansvar för det egna hushållsavfallet : – Utmanar avfallshierarkin det kommunala avfallsmonopolet? / Businesses' liability for their “household waste” : – Does the waste hierarchy challenge the waste management monopoly? Öström, Andrea January 2020 (has links) Begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet infördes i svensk lagstiftning genom kommunala renhållningslagen (1970:892) på 70-talet. En skyldighet att bortforsla och hantera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet ålades kommunerna samtidigt som ett förbud för andra att hantera avfallet lagfästes. Dokumentation över visst offentligtansvar för avfallshantering i Sverige finns daterat så långt tillbaka som på 1300-talet. På den tiden var renhållning avfallshanteringens främsta syfte vilken efterhölls på grund av sanitära skäl. Avfallslagstiftningen tjänar fortsatt att motverka nedskräpning, men idag är därutöver syftet med det kommunala avfallsmonopolet och omhändertagandeförbudet, skyddet för människors hälsa och miljön. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet vilket omfattas av det kommunala avfallsmonopolet definieras i 15 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Hushållsavfall är ett snävare begrepp än avfall, vilket innebär att avfallet först måste falla under avfallsdefinitionen för att komma i fråga som hushållsavfall. Tolkningen av avfallsdefinitionen har till stor del fastslagits genom EU-domstolens praxis. I Sverige råder sedan 70-talet oklarhet om vilket avfall som omfattas av därmed jämförligt avfall från annan verksamhet i 15 kap. 3 § MB och således omfattas av det kommunala avfallsmonopolet. Konsekvensen är att kommuner och verksamhetsutövare saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, vilket i sin tur leder till konflikter mellan verksamheter och kommuner. Eftersom avfall av given anledning inte hanteras på ett optimalt miljömässigt sätt, undergrävs i längden miljöbalkens syfte, att skydda människors hälsa och miljön. Flera områden av avfallshanteringen regleras idag av EU-rättsliga bestämmelser. Avfallshierarkin i artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv1 (avfallsdirektivet) implementerades i 15 kap. 10 § MB genom SFS 2016:7822. Avfallshierarkin är en av flera viktiga principer i avfallsdirektivet, genom vilken en prioriteringsordning fastställs för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Kommunens avfallsmonopol och avfallsdirektivet har skyddsintresset för hälsa och miljö gemensamt. I uppsatsen visas att svensk rätt sedan 2018 tillämpats i förenlighet med avfallshierarkin. I de fall var verksamheter visat att de hanterar deras avfall jämförligt med hushållsavfall enligt en metod med högre prioritet enligt avfallshierarkin än den kommunen eller dess anlitade entreprenör kunnattillgodose har verksamheterna givits dispens från det kommunala avfallsmonopolet. Något som kan ifrågasättas är att verksamhetsutövare i dagsläget fordras genomgå ett dispensansökningsförfarande för att tillåtas ansvara för det egna hushållsavfallet. För närvarande pågår nationella åtgärder för ytterligare tillnärmning av svensk lagstiftning till avfallsdirektivets syfte och ändamål samtförbättring av genomförandet i svensk rätt. avfallshantering juridik lagstiftning waste management äga avfall law legislation Sverige Sweden svensk rätt swedish law kommunalt avfall kommunalt avfallsansvar avfallsansvaret därmed jämförligt avfall producentansvaret renhållningsskyldighet municipal waste hushållsavfall avfallsdirektivet återanvändning recycling cirkulär ekonomi circular economy delningsekonomi sharing economy Law Juridik
5	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

1

Page generated in 0.0325 seconds