The purpose of the study was to examine how first-line managers in municipal elderly care perceive their leadership role. This was put in relation to the level of discretion in work related tasks, employed by the first-line managers in order to increase knowledge about what requirements exist in leadership. The study used a qualitative method and in total, six interviews were conducted with first-line managers in municipal elderly care. We have used a hermeneutic approach and a qualitative thematic analysis. Theories applied are street-level bureaucracy and role theory. The results show that the first-line managers would have a more positive experience of their assignment if they are given clearer information about what their assignment means. Overall, the study shows that the first-line managers perceive their mission as positive and important, but that it includes many assignments, and high variance. The first-line managers in the study describe that they meet expectations, in their professional role from for example employees, management, political decisions and residents. The first-line managers have described that they have managerial discretion within their own branch, but one of the managers feel that she did not have enough managerial discretion. We believe that the margins of discretion do not have a negative impact on their ability to practice good leadership. / Syftet  med  studien  var  att  undersöka  hur  enhetschefer  verksamma  inom  kommunal äldreomsorg uppleversin roll irelation till uppdragets innehåll samt att undersöka deras handlingsutrymme,  för  att  öka  kunskapen  om  vilka  förutsättningar  som  finns  i ledarskapet. I studien användes en kvalitativ metod och sammanlagt genomfördes sex intervjuer  med  yrkesverksamma  enhetschefer  inom  kommunal  äldreomsorg.  Vi  har använts oss av en hermeneutisk ansats och en kvalitativ tematisk analys. Teorier som applicerats är gräsrotsbyråkrati samt rollteori. Den tidigare forskning som använts till studien innefattar rollen som enhetschef,den offentlig organisationen, enhetschefens handlingsutrymme samt enhetschefens förutsättningar i arbetet. Studiens resultat visar att  enhetscheferna  skulle  ha  en  mer  positiv  upplevelse  av  sitt  uppdrag  om  de  gavs tydligare information kring vad deras uppdrag faktiskt innebär. Överlag visar studien att enhetscheferna upplever sitt uppdrag som positivt och viktigt, men att det innefattar många uppdrag och är omväxlande.Enhetscheferna i studien beskriver att de möter förväntningar  från  många  håll  i  sin  yrkesroll,  från  exempelvis  medarbetare,  ledning, politiska   beslut   och   vårdtagare.   Enhetscheferna   har   beskrivit   att   de   har   stort handlingsutrymme i sin egen verksamhet, men en av enhetscheferna upplever att hon inte hade tillräckligt mycket utrymme. Generellt sett anser vi att handlingsutrymmet inte har en negativ påverkan gällande deras möjligheter i ledarskapet.

Denna kvantitativa studie har som syfte att kartlägga kompetensen/utbildningsbakgrund och belysa möjligheterna till kompetensutveckling inom kommunal äldreomsorg. Studien bygger på svar från 108 elektroniska enkäter från undersköterskor och vårdbiträden inom kommunal äldreomsorg. Studiens resultat visar att det finns så mycket som 23,2% yrkesverksamma inom kommunal äldreomsorg som anser sig inte vara kvalificerade för sitt arbete. Studien visar också att kommunerna runt om i landet generellt erbjuder sina undersköterskor och vårdbiträden en bra mängd kompetensutveckling, dock visar det sig att man i mindre kommuner har sämre tillgång på kompetensutveckling än i mellanstora kommuner. / This quantitative study has the purpose of mapping educational background and illustrate the possibilty of competence development in municipal elderly care. The study is based on answers from 108 electronic questionnaires from assistance nurses and nurse´s aides in municipal elderly care in Sweden. The result of the study shows that as much as 23,2% that are working in municipal elderly care is unqualified for their jobs. The study also shows that the municipalities around Sweden give their employees a good amount of competence development, but in the smaller municipalities there is less access to competence development than in the middle sized municipalities.

There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.

<p>The aim of this study was to describe and analyse the constructions and</p><p>interplay of gender, ethnicity and sexuality between female and male careworkers</p><p>and residents in a nursing home. To explore this from a qualitative</p><p>everyday life’s approach, material was collected through participating observations,</p><p>interviews, and informal conversation with careworkers and residents.</p><p>The result points out that historical patterns of gender and caring related</p><p>to this context still matter and affect both careworkers and residents. For</p><p>example, female careworkers talked about the concept of caring as a genuine</p><p>female experience, while male careworkers, who were in a minority, instead</p><p>talked about caring in more gender-neutral words. The result also indicates</p><p>that a larger number of male careworkers not necessarily leads to a higher</p><p>grade of gender equality. Instead, the presence of male careworkers made the</p><p>traditional gender-power order more visible.</p><p>When analyzing outcomes of the interplay of gender, ethnicity and sexuality,</p><p>it was obvious that this was a complicated process. On one hand this</p><p>interplay of different categories seemed to affect female and male careworkers</p><p>in a similar way. On the other hand the interplay of gender, ethnicity and</p><p>sexuality can confront female and male careworkers with different types of</p><p>dilemmas. Therefore, an attempt to understand the position and experience</p><p>of being a careworker with non-Swedish background or being a nonheterosexual</p><p>careworker must include a gender-perspective.</p><p>A main result from the study was that the careworkers supported the residents</p><p>to perform their social gender-identity through the daily interactions.</p><p>These interactions were foremost influenced by the careworkers’ own expectations</p><p>about older women’s and older men’s needs and behaviour. The four</p><p>gender-constellations that occurred in the care-interactions also differed</p><p>from each other with regard to what careworkers and residents talked about,</p><p>and how they talked and acted. Even if the outcome from different types of</p><p>gendered meetings differed, there were also some similarities. It was obvious</p><p>that both female and male careworkers seemed to think and talk about the</p><p>female residents as more dependent and vulnerable than male residents. To</p><p>conclude, traditional norms and a gender-power order that influences society</p><p>also affects careworkers and residents in the nursing home.</p><p> </p>

<p>The purpose of this thesis is to study what motivational factors motivates the staff in the public elderly care and to investigate how the staff ranks the different motivational factors and if the rankings differ depending on gender, age, education, type of employment, time of employment, employer, income and ethnic background. The thesis is based on a questionnaire study with a total of 97 participants. The questionnaire was constructed with the help of prior similar studies conducted in the USA and Malaysia over a sixty-year time period. These studies are then used to analyze the results. The participants in our thesis were given ten motivational factors to rank according to what they believed motivated them the most.  The results showed that the participants rank <em>“good wages” </em>as the highest motivational factor for work motivation and <em>“possibility to advance to a higher position”</em> as the least motivating factor. The theoretical base is the <em>Two-factor theory</em> of motivation by Herzberg. We concluded from the results of our research that the participants were dissatisfied with their work situation as their hygiene factors were not contented according to the two-factor theory.          </p>

<p>This paper studies, from a client perspective, how three Swedish municipalities work with information about a voucher system in homecare. The paper is a qualitative study using structured informant interviews and analysis of documents. The interviewees are responsible of information about the voucher system in the municipalities. The studied documents describe and clarify the voucher system of the municipality. Neo-institutional organization theory is used to analyse the result. Existing research has showed how pensioners find information on the voucher systems lacking. The research also shows how care managers have difficulties relating to their new roles as information coordinators on the voucher system. With this background, the study focuses on examining how the municipalities work with and organises the information on the voucher system as well as how the responsibiliy of the information is handled. The result shows that the studied municipalities mainly deal with the issue from a market point of view, where the care providers are to be presented in a neutral way. However, one of the municipalities has reconsidered the principle of neutrality and works to clarify the information to the elders. All three municipalities place the responsibility of information on the care managers in their interaction with the elder. There is no further communication between the municipality and the elderly people in the form of client studies or fora of discussion and review of the information on the voucher system.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Runt omkring oss i samhället finns det organisationer av olika slag. De organisationer som påverkar oss mest i vårt dagliga liv är dock troligen de kommersiella. För sådana organisationer utgör ägarna en stark intressentgrupp då de tillför kapital till verksamheten och för detta kräver ersättning i form av avkastning. För många kommersiella organisationer finns det dock fler intressenter med andra krav på organisationen och dess verksamhet, till exempel måste industrier investera i reningsanläggningar för att inte släppa ut skadlig rök till omgivningen. För de flesta organisationer finns det följaktligen minst två olika måldimensioner. Å ena sidan har vi ägare och investerare som vill ha avkastning på sitt kapital. Å andra sidan finns det intressenter som kräver saker som hög kvalitet, hög säkerhet och tillförlitlighet. Dessa olika krav kan skapa en målkonflikt för verksamheten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att studera och analysera hur målkonflikten mellan intressenters säkerhets- och lönsamhetskrav hanteras i verksamhetsstyrningen.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Med hjälp av intervjuer har vi genomfört fallstudier vid organisationer inom äldreomsorg och kärnkraftsindustri.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vår studie visar på en rad faktorer som bör tas i beaktning vid organisationer med målkonfliktsproblematiken. Ledningen måste vara tydlig i sin målprioritering och kommunikation, ha en tydlig hantering av sina intressenter och deras krav samt att det bör finnas tillfredställande system för felidentifiering och rapporteringsmöjligheter för de anställda.</p> / <p><strong>Background: </strong>In the society we live in, there are different kinds of organizations. The organizations that affect us the most however are probably the commercial ones. For these organizations, the owners form a strong a group of stakeholders since they invest capital and therefore require return on their investments. Nevertheless, some organizations also face demands of safety and quality from other stakeholders. With this in mind it becomes clear that organizations sometimes have to handle at least two dimensions of goals, owners that demand yield and the general public that demands a satisfying amount of safety. These different kinds of goals and demands can create a goal conflict situation within the organizations.</p><p><strong>Aim: </strong>The purpose of this study is to explore and analyze how the conflict between safety and economic goals is handled in the operating control.'</p><p><strong>Completion: </strong>A case study was carried out in the geriatric care and nuclear power industry by means of qualitative interviews.</p><p><strong>Results: </strong>The result of this study indicates that there are certain aspects to bear in mind for organizations facing the goal conflict situation. The management has to be clear about what to prioritize and then clearly communicate this priority to the employees. The organization should also have a clearly defined stakeholder strategy concerning their demands and requirements. Finally, it is also important for an organization that employees have proper communication channels and failure identification systems, so that problems can be emphasized.</p>

<p>Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.</p>

The purpose of this thesis is to study what motivational factors motivates the staff in the public elderly care and to investigate how the staff ranks the different motivational factors and if the rankings differ depending on gender, age, education, type of employment, time of employment, employer, income and ethnic background. The thesis is based on a questionnaire study with a total of 97 participants. The questionnaire was constructed with the help of prior similar studies conducted in the USA and Malaysia over a sixty-year time period. These studies are then used to analyze the results. The participants in our thesis were given ten motivational factors to rank according to what they believed motivated them the most.  The results showed that the participants rank “good wages” as the highest motivational factor for work motivation and “possibility to advance to a higher position” as the least motivating factor. The theoretical base is the Two-factor theory of motivation by Herzberg. We concluded from the results of our research that the participants were dissatisfied with their work situation as their hygiene factors were not contented according to the two-factor theory.

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.