The concept of dignity is a central notion in elderly care in Sweden. The aim of this essay is to show how “dignity” and “worth” is defined by authorities and in law - and how this is translated into practice. In Swedish law, there are specific guidelines for the elderly and there are also laws that are more general, and meant to include the elderly without specifically mentioning age, and this essay will examine what these say on the matter. Protecting and promoting the rights of elderly is an important part of ensuring fundamental human rights. Elderly people have the right to participation and a dignified life. According to the National Board of Health and Welfare, about twenty percent of Sweden's population are 65 years or older, yet their position in society is weak. Life in nursing homes are in many ways governed by routines and carers who have a natural power position over them. This position is not something they can easily challenge, because of the circumstances that surround them – by law, caregivers, relatives and their surroundings. There are a few common themes that also challenge the elders worth and dignity: consent, time, routines, staff shortage, authority and force, and this essay examines their relation to the mentioned key terms – and what this means for the elderly.

Bakgrund: Patienter inom äldreomsorgen är i behov av vård och omsorg i allt större utsträckning. I takt med en globalt åldrande befolkning ökar även handhavandet av kliniska insatser som sjuksköterskan blir alltmer pressad till att delegera ut till omsorgspersonal. Det är väl känt att arbetsbelastningen är hög inom äldreomsorg och det innebär avsevärda svårigheter att uppfylla de samhälleliga krav och förväntningar som efterfrågas. Sjuksköterskor och omsorgspersonal besitter ett stort ansvar i att säkerställa den omvårdnad patienter är berättigade till och samtidigt upprätthålla god vårdkvalitet och beakta patientsäkerhet. Utan en fullgod teamsamverkan uppstår hög risk att våra äldre patienter faller mellan stolarna. Dagens delegeringsarbete innefattar stort risktagande då all omsorgspersonal inte anses besitta lämplig kompetens, trots detta delegeras allt fler kliniska insatser inom äldreomsorgen enbart för att sjuksköterskan ska få ihop arbetsdagen och dess kamp mot klockan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av utmaningar gällande teamsamverkan inom äldreomsorgens delegeringsarbete. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt med användning av kvalitativa artiklar och kvalitativa delar av artiklar med mixad metod. En deduktiv ansats tillämpades. Resultat: Studiens analys presenterades i form av fyra bestämda kategorier: Bristande kompetens påverkar systemteorins balans; Bristande kommunikation och interaktion inom vårdteamet; Tids- och resursbrist hämmar adaption; Hanteringsprocessens utfall när organisationens teamsamverkan brister. Slutsats: Flera faktorer pekar på att vårdteamets brist på tid och resurser är det primära problemet. Det faktum att det råder uttalad brist på kommunikation och kompetens är sekundär problematik inom såväl organisation som upprätthållning av bärande lagstiftning.

Bakgrund: Den äldre personen som flyttar in på ett äldreboende kan ha ett komplext sjukdomstillstånd och det finns en rädsla för att inte ha diskuterat hur den boende och närstående vill att den sista tiden i livet ska vara. Vårdplanering i livets slutskede är en kontinuerlig process där sjuksköterskor och läkare, tillsammans med närstående och patienter planerar för deras sista tid i livet, diskuterar preferenser och görs delaktiga i beslutsfattande kring medicinska beslut. Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av vårdplanering i livets slutskede inom äldreomsorgen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar inom ämnet som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen genererade i fyra slutkategorier; Att förberedelse och rätt tidpunkt för vårdplanering är betydelsefullt. Att vilja vara delaktig och värna om den boendes önskemål och självbestämmande. Att vårdplaneringen och dess beslutsfattande kan kännas känslomässigt påfrestande, men också givande. Att tillit, engagemang och effektiv kommunikation är viktigt för närstående. Slutsats: Resultatet visade att vårdplanering i livets slutskede kan vara komplext, men att tidig dialog, känslan av delaktighet, effektiv kommunikation och tillitsfulla relationer till vårdpersonal var viktiga faktorer för att ge närstående en god upplevelse av vårdplanering i livets slutskede.

Bakgrund I Sverige bedrivs idag äldreomsorgen på kommunal nivå med reglering från socialtjänstlagen. Detta medför att varje kommun får göra en egen tolkning av lagstiftningen för att sätta sina egna mål och även budget, vilket i sin tur leder till att utbudet av bland annat måltidsstöd skiljer sig från kommun till kommun. Måltidsstöd är de stöd som kommuner erbjuder för att främja fysiska, psykiska och sociala behov och är av stor vikt hos den äldre populationen då de lättare drabbas av malnutrition och även löper större risk att drabbas av följdsjukdomar.Syfte Syftet är att studera utbud av måltidsstöd inom äldreomsorgen i Sveriges kommuner samt vårdtagares upplevda nöjdhet kopplat till detta.Metod En kvantitativ metod har använts för att analysera webbenkäter från Livsmedelsverket och Socialstyrelsen som undersökte nöjdhet respektive måltidsstöd inom äldreomsorgen. Beskrivande statistik inkluderade 149 kommuner och 91 kommuner inkluderades i test av statistisk inferens. För analys av data skapades ett två variabler för nöjdhet och två variabler som representerar utbudet av måltidsstöd inom äldreomsorgen. Variabler analyserades och jämfördes. Signifikansnivån för analysen sattes till <0,05. Resultat Studien visade på en allmän hög nöjdhet inom äldreomsorgen trots en stor variation av erbjudet måltidsstöd inom kommunerna. Graden av variation visar på en ojämlik fördelning av måltidsstöd bland de olika kommunerna. Analysen av data visade inga signifikanta samband mellan sortens måltidsstöd i förhållande till upplevd allmän nöjdhet.  Slutsats Den statistiska analys som genomfördes visade ej någon signifikant samband på antal erbjudna måltidsstöd och den allmänna upplevda nöjdheten hos den vårdtagare inom äldreomsorgen. Det skulle kunna indikera på att nöjdheten möjligen är mångfaktoriell och mer utförlig forskning krävs inom området. Det avfärdar dock inte vikten av måltidsstöd som en del i det allmänna måendet hos vårdtagarna som tidigare studier visat. Den deskriptiva statistiken belyser en ojämn fördelning av måltidsstöd mellan kommunerna. Konsekvenserna av detta är att äldre i kommuner med lågt utbud riskerar åldersrelaterade åkommor i högre utsträckning. En Jämlik vård är något som eftersträvas av de lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. Utmaningen ligger här främst hos kommunerna att följa de centrala lagar och riktlinjer socialtjänstlagen erfordrar. / Background: In Sweden, elderly care is currently provided at the municipal level with regulation from the social services act. This means that each municipality has its own interpretation of the legislation to set its own goals and budget, which in turn leads to a difference in the availability of, among other things, meal support from municipality to municipality. Meal support is the support satisfaction and whether there is any connection between the municipalities' offer of meal support and care recipients' perceived satisfaction. Objective: The purpose is to study the supply of meal support within elderly care in Sweden's municipalities, as well as care recipients’ perceived satisfaction linked to this. Methods: A quantitative method has been used to analyze web surveys from the Swedish Food Agency and the National Board of Health and Welfare, which examined satisfaction and meal support in elderly care. Descriptive statistics included 149 municipalities and 91 municipalities were included in tests of statistical inference. For the analysis of the data, two variables for satisfaction and two representing the range of meal support in elderly care were created. Variables were analyzed and compared. The significance level of the analysis was set at <0.05. Results: The study showed a general high level of satisfaction in care for the elderly, despite a large variation in the meal support offered within the municipalities. The degree of variation shows an unequal distribution of meal support for each municipality. The analysis of the data showed no significant relationships between different kinds of meal support in relation to perceived general satisfaction. Conclusion: The statistical analysis conducted showed no significant correlation between the number of offered meal support and the overall perceived satisfaction of the care recipient in elderly care. This could indicate that satisfaction may be multi-factorial and more comprehensive research is required in the field. However, this does not dismiss the importance of meal support as a part of the general well-being of care recipients as previously shown by studies. The descriptive statistics highlight an uneven distribution of meal support between municipalities. The consequences of this are that elderly people in municipalities with low availability are at higher risk of age-related health problems. Equal care is something that is sought after by the laws and guidelines of the social services act. The challenge here lies primarily with the municipalities to follow the central laws and guidelines of the social services act that offer to promote physical, mental, and social needs and is of great importance to the elderly population as they are more easily affected by malnutrition and face a higher risk of developing complications

Bakgrund: Demenssjukdom påverkar personers kognitiva förmågor som kan skapa minnessvårigheter och förmågan att urskilja och begripa omvärlden. Att utföra god demensvård ställer krav på vårdpersonalens erfarenheter och kunskaper. Ett gott samarbetet mellan vårdpersonal och anhöriga har även betydelse för äldre demenssjuka personers vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av måltidssituationen för äldre personer med demenssjukdom inom äldreomsorgen. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med utgångspunkt från tio vårdvetenskapliga artiklar åtta artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med mixad metod både kvalitativ- och kvantitativ ansats samt en artikel med kvantitativ ansats. Använda databaser var CINAHL plus och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det tre relevanta teman, betydelsen av individanpassad vård, betydelsen av vårdpersonalens förutsättningar och miljöns betydelse för måltidssituationen. Första temat beskriver vårdpersonalens erfarenheter av att individanpassa måltidssituationen utifrån äldre demenssjuka personers behov. Andra temat beskriver betydelsen av vårdpersonalens förutsättningar för att främja en god måltidssituation. Tredje temat beskriver vårdpersonalens erfarenheter av miljöns betydelse under måltidssituationen. Slutsats: Måltidssituationen förbättras när vårdpersonalen har möjligheten att arbeta individanpassat utifrån äldre demenssjuka personers behov.

Background The aging population, particularly in Sweden, has heightened the need for innovative solutions in long-term elder care. This demographic shift results in a wealth of health data, from vital signs to social interactions. Accurate documentation of this data is crucial for providing effective care. However, there is a lack of systematic understanding of the types of health data collected in Swedish elder care. This study aims to bridge the gap between idealized and actual documentation practices. Methods The method combines literature reviews with qualitative techniques such as interviews, aiming to thoroughly understand the documentation of health data in Swedish long-term care facilities for older adults. By coding and categorizing the content into manageable data, researchers can identify patterns, trends, and relationships within the media being studied. Results Current documentation practices in Swedish long-term elder care were examined, revealing a variety of health data types collected, including personal information, assessments, care plans, and incident reports. Legal guidance from the Social Authority is deemed insufficient by managers, particularly concerning the Act on Coherent Documentation (SVOD).Documentation practices vary among municipalities due to operational differences and municipal autonomy. These findings highlight complexities and gaps, necessitating further research and improvement efforts. Conclusion Within the context of long-term elder care in Sweden, effective documentation practices play a crucial role. However, there is vagueness surrounding the specific health data that should be and is documented. This is what has been revealed in my study, drawing from interviews with multiple informants. While digital documentation offers promise, addressing complexity requires coordinated efforts. Streamlining regulations, enhancing interoperability, and improving usability are essential steps toward improving elder care documentation practices. / Bakgrund Den åldrande befolkningen i världen, och särskilt i Sverige, har ökat behovet av innovativa lösningar inom äldreomsorgen då denna demografiska förändring har resulterat i en ackumuleringen av stora mängder hälsodata. För att kunna tillhandahålla effektiv vård så är det viktigt att den samlade hälsodatan dokumenteras korrekt. Det finns dock en brist i den systematiska förståelsen för vilka typer av hälsodata som samlas in inom svensk äldreomsorg. Syftet med denna studie är därför att undersöka klyftan mellan hur hälsodata bör dokumenteras enligt lagar och regler, och hur det faktiskt dokumenteras i praktiken. Metoder Studien kombinerar dokumentanalyser med intervjuer, och har som mål att djupgående förstå dokumentationen av hälsoinformation i svenska vård-och omsorgsboenden. Genom att koda och kategorisera resultatet från dokumentanalyserna och intervjudata kunde mönster, trender och relationer inom det studerade materialet identifieras. Resultat Nuvarande dokumentationspraxis inom svensk äldreomsorg undersöktes. Resultatet visade att en mängd olika typer av hälsoinformation samlas in, däribland personlig information, bedömningar, vårdplaner och incidentrapporter. Juridisk vägledning från Socialstyrelsen bedöms vara otillräcklig av chefer, särskilt när det gäller lagen om sammanhållen dokumentation (SVOD). Dokumentationspraxis varierar mellan kommuner på grund av operativa skillnader samt det kommunala självstyret. Dessa resultat belyser problemet med hur hälsoinformation dokumenteras och de brister som kräver ytterligare forskning och förbättringsåtgärder. Slutsats Inom ramen för äldreomsorgen i Sverige spelar effektiva dokumentationsmetoder en avgörande roll. Det råder dock oklarhet kring vad för hälsoinformation som bör och faktiskt dokumenteras. Detta är vad som avslöjats i denna studie, baserat på intervjuer med flera informanter. Även om digital dokumentation är fördelaktigt så kräver hanteringen av de påvisade problemensamordnade insatser. Förtydligandet av regelverk, förbättrad interoperabilitet och ökadanvändbarheten är viktiga steg mot att förbättra dokumentationspraxis inom äldreomsorgen.

Arbetets syfte var att studera enhetschefer inom äldreomsorgens kunskapsanvändning. För att besvara syftet användes tre frågeställningar. Dessa var vilka kunskaper som enhetscheferna använder sig av, vad de anser är nödvändig kunskap och hur de fått denna samt om det finns hinder som medför att enhetscheferna begränsas i att använda viss kunskap. Arbetet har en fenomenologisk ansats. För att söka förståelse för enhetchefernas kunskapanvändning har sex enhetchefer intervjuats med olika bakgrund till det sociala arbetet inom svensk äldreomsorg. Både på särskilda boenden och inom hemtjänsten i två olika kommuner. Intervjuerna har varit semi-strukturerade. Arbetets teoretiska referensram har varit Goffmans teori om inramning samt begreppen gräsrotsbyråkrat och handlingsutrymme. Resultaten har presenterats i förankring till dessa teorier och det framkom att enhetscheferna använder sig av tre ramar för att tolka olika situationer i sitt arbete. Ledarramen, den professionella ramen samt vänskapsramen. I dessa ramar framkom många olika former av kunskap. Det framkom också att enhetscheferna fått nödvändig kunskap på många olika sätt, av tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet, livserfarenheter men även personliga egenskaper. Enhetscheferna uttryckte begränsning i sin kunskapsanvänding i det att man hade många uppgifter i sitt arbete som tog för mycket tid från mötet med personal och brukare. Mycket av detta berodde på administrativ tid. Arbetets slutsats är att enhetschefernas gemensamma kunskapsanvändning är bred. Att det finns olika ingångsportar till att bli chef inom äldreomsorgen är viktigt att belysa, samt det faktum att äldreomsorgen är en komplex verksamhet som ses ur olika definitioner. Här belyser forskningen ofta äldreomsorg som antingen hälso-och sjukvård eller social arbete. I mitt arbete har enhetscheferna tillsammans en stor bredd, på grund av sina tidigare erfarenheter. Arbetets slutsats är därför också att enhetschefer skulle behöva möjlighet att inte enbart diskutera sin ledarroll, utan också annan kunskap som de använder sig av i sitt arbete.

PURPOSE: To investigate and identify which working methods are applied by the employees at a nursing home with a focus on dementia (SÄBO), with the aim of supporting daily communication for the residents. BACKGROUND: The symptoms from a dementia diagnosis are characterized by the individual's cognitive functions deteriorating, in step with the development of the dementia diagnosis. This impairs the individual's communicative ability, an emerging need for support that is expected to be met through the investigated employees. METHOD: A qualitative interview study at a SÄBO within the city of Stockholm, carried out through four face-to-face interviews, with the employees who work to the greatest extent with the individual residents. Based on collected empirical data, a thematic analysis has been made. RESULTS: Identified working methods create and develop knowledge, within the group of employees, which aims to interpret and understand the residents' individual needs. Through a personcentred working method, knowledge is created through working methods based on the residents' individual needs and personal abilities. The residents are interpreted and understood as the sources of information through which knowledge is created among the employees. CONCLUSION: Through the person-centred working methods the knowledge creation is based on the individual needs of each tenant. However, the present study has shown that existing working methods can, and should, be developed to better support the residents in their daily communication. A structured development of knowledge creation around physical application of support, to better support the residents in their daily communication.

Bakgrund Åldrande medför en ökad risk för att drabbas av dysfagi, och studier som har undersökt prevalensen på svenska vård- och omsorgsboenden har visat en hög dysfagiförekomst även om variationen mellan studierna varit stor. Det har påvisats att omvårdnadspersonalen inte alltid har tillräckligt med kunskap och att äldre med dysfagi utsätts för risker att drabbas av sekundära komplikationer. Syfte  Syftet med föreliggande studie var att kartlägga prevalensen av orofaryngeal dysfagi, samt undersöka om skillnader förekommer avseende kön, ålder och förmåga att ge eget samtycke. Studien syftade även till att undersöka om sväljsvårigheter har uppmärksammats av personalen. Metod Sväljförmågan hos 55 kunder från ett vård- och omsorgsboende undersöktes med hjälp av den svenska översättningen av The Standardized Swallowing Assessment (SSA-S). 19 deltagare ur personalen svarade på en enkät om de deltagande kundernas sväljförmåga. Kompletterande information om måltidsanpassningar inhämtades från personal och listor i köken. Resultat Tecken på sväljsvårigheter uppvisades hos 27 % av kunderna. De som inte kunde ge egna samtycken hade en högre förekomst av sväljsvårigheter. Det förekom ingen prevalensskillnad beroende på kön och ålder. Personalenkäten visade att 27 % av de deltagande kunderna ansågs ha ät- och sväljsvårigheter, men att 53 % av kunderna med sväljsvårigheter enligt SSA-S inte skattades ha svårigheter enligt personalen. Slutsatser Studien visade en indikation på att mer än var fjärde kund på det studerade vård- och omsorgsboendet har nedsatt sväljförmåga och att sväljsvårigheter var vanligare hos dem som behövde samtycke från anhörig eller god man. Personalen förefaller inte alltid uppmärksamma dessa svårigheter.

The long-term care (LTC)/elder care sector is facing challenges with supplying the right skills, now and in the future. The demographic changes show an increased ageing population. An increased ageing population combined with fewer births leads to a diminishing group of possible employees. The skills supply challenge isn’t solely about the availability of possible employees, but also the long-term difficulties for the LTC/elder care sector to recruit as well as retain staff. Using a thematic analysis, this study – with the help of eleven chosen scientific articles – has examined the skills supply challenge seen from an employee versus employer perspective. The aim of this study was to determine similarities as well as dissimilarities in the above-mentioned groups’ experiences of said issue as well as examining possible gaps within the field. The result from the analysis was summarized into two main themes: Competence and Human and financial resources. The first theme showed the distinction between formal and informal competence and its effect on recruitment and the organisation as a whole. The second theme portrayed the supply as well as the lack of possible employees, which are affected by the current demographic changes. The second theme also showed how the financial managing challenges the possibilities to develop satisfactory working conditions and a sustainable skill supply. / Äldreomsorgen står inför en stor utmaning med att kompetensförsörja, nu och i framtiden. De demografiska förändringarna visar på en ökad åldrande befolkning. Detta kombinerat med färre födslar leder till en minskande grupp arbetsföra. Utmaningen med kompetensförsörjningen består inte enbart av att det är få som finns tillgängliga för rekrytering, utan även att äldreomsorgen under en längre tid har präglats av svårigheter med att locka samt behålla personal. Med tematisk analys som utgångspunkt har denna studie utifrån elva utvalda artiklar undersökt kompetensförsörjningsutmaningen sett till arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv. Målet var att urskönja likheter och skillnader kring de två gruppernas upplevelser av problematiken samt undersöka möjliga luckor inom området. Resultatet från analysen sammanfattades i två huvudteman: Kompetens och Mänskliga och ekonomiska resurser. Det första temat visade på kontrasterna mellan formell och informell kompetens och dess påverkan på rekrytering och organisation som helhet. Det andra temat lyfte fram den tillgång respektive brist på arbetsföra personer som påverkas av de demografiska förändringar som råder, likväl som att den ekonomiska styrningen utmanar möjligheterna att utveckla goda arbetsvillkor och en hållbar kompetensförsörjning.