Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgensverksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att krävaalltmer utav samhällsresurserna – resurser som inte kommer att vara så lätta attskjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för attge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommerdet att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som taremot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell föransvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus påhur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas.Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskapoch kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka ochutvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på enäldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer ochutvecklingsmöjligheter. Vi har också genomfört en målutvärdering. Metoden harvarit både kvantitativ, genom en enkät till samtlig personal, och kvalitativ, då vigenomfört 9 st intervjuer med ett urval av personalen. Vi har i vår analys utgåttfrån personalens upplevelser. Resultatet visar att modellen har uppfyllt sina måloch att framgångsfaktorerna i förändringsprocessen varit ledarskapets karaktär, personalens förändringsbenägenhet samt det hierarkiska och horisontellanytänkandet i modellen. / The best job in the world - an evaluation of a model in geriatric care.

The study aims to examine the staff`s experiences, how they act and what knowledge and information they receive about domestic violence among elderly in elder care. Five participants from nursing home and home care service were studied with semi-structured interviews. The interviews were analyzed thematically and applied on theories about ageism and stigma.   Results show four themes: Experiences and handling, Experiences – Factors that increase vulnerability, Information about domestic violence and Hidden problem. Findings indicate that ageism could be linked to lack of information about domestic violence among elderly and low level of further education in workplaces in elder care. Findings also indicate that there are several hidden cases of domestic violence staff in elder care fail to recognize partly because of the stigma and shame that is attached to the problem.

The current demographic development in Sweden points to a dramatic rise in the elderly population. At the same time, the population entering working age is projected to have a much smaller increase, combined with the fact that not every individual reaching working age will be part of the actual workforce. This is particularly problematic in certain rural communities where the overall population is experiencing a steady decline along with tax revenue, while the elderly population is rising. To compensate for the shrinking workforce in elderly care, authorities have identified digitalization, automation and AI as possible solutions. This qualitative study examines the perceived and actual need for AI in a rural community in northern Sweden, the community’s capability to implement AI in elderly care, and the capabilities of current healthcare AI solutions, in order to determine whether AI is a viable option to maintain an efficient elderly care. The empirical data collected via interviews was assigned to a theoretical framework based on Rational Choice Theory, in order to clarify the individual perceptions of the work environment and suitability of implementing AI to that environment. These findings were further related and applied to theoretical data collected through a literature review of research into past and present AI use cases, and the associated benefits and drawbacks of AI in elderly and general healthcare. First and foremost, our study shows that AI offers exciting opportunities but is yet in its infancy and therefore requires much attention and trials to operate at an acceptable level, with several concerns regarding sloppy or rushed implementations. Secondly, there is an apparent need and desire to automate certain processes in order to reduce stress in the workplace and allow the personnel to dedicate their time to the people under their care. Finally, we recommend that the examined community focus their initial efforts on “low-tech” AI solutions due to the inherent complexity of the technology and the high costs that follows a sloppy or failed implementation.

Undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen arbetar med att skapa trygga och meningsfulla förhållande för äldre människor som är i behov av omsorg. Framtida utmaningar kommer att ställa höga krav på omsorgspersonal, därför är syftet med detta arbete att undersöka omsorgspersonalens upplevelser om sin egen psykosocial arbetsmiljö för att kunna öka kunskapen om vad som kan bidra till att den blir hållbar över tid. Detta är en kvantitativ studie med en deduktiv ansats. Data samlades med hjälp av enkätundersökningar från fem enheter som bedriver äldreomsorg inom 2 olika kommuner. Datainsamlingen resulterade i 155 enkäter och en svarsfrekvens på 77,5%. Resultatet visade att de anställda upplever en dålig psykosocial arbetsmiljö som beror på riskfaktorer som höga krav, låg kontroll och bristande socialt stöd som i sin tur leder till sjukfrånvaro. En dålig psykosocial arbetsmiljö kan ha negativa konsekvenser på individ och samhällsnivå, därför kvävs det vidare forskning om hur man kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv för medarbetare inom äldreomsorg. / Assistant nurses and care assistants in elderly care work to create a safe and meaningful life for elderly people who are in need of care. Future challenges will place high demands on care staff, therefore the purpose of this work is to examine the care staff's perceptions of their own psychosocial work environment in order to increase knowledge about what can contribute to its sustainability over time. This is a quantitative study with a deductive approach. Data were collected with the help of surveys from five units that provide elderly care in 2 different municipalities. The data collection resulted in 155 surveys and a response rate of 77,5%. The results showed that the employees experience a poor psychosocial work environment that is due to risk factors such as high demands, low control and lack of social support, which in turn leads to sick leave. A poor psychosocial work environment can have negative consequences for the individual and at societal level, therefore further research on how to contribute to a more sustainable working life for employees in elderly care is stifled.

Background: Municipal elderly care is facing several challenges to cope with tomorrow's care and care initiatives. Implementing and using welfare technology, with a focus on the elderly persons increasing their independence and security while improving the employees' work environment, is seen as a possible way to succeed in maintaining quality in elderly care in the future. Aim: The aim of this work was to describe the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology in elderly care in the Nordic countries, and which factors are important to consider when implementing new technology. Method: Ten articles were analyzed and processed through a systematic literature review with a qualitative approach. Results: The results revealed three themes that described the employees' experiences of implementation and the use of welfare technology. These were the elderly person's needs and qualifications, the employees' needs and qualifications and the employees' changed assignments. Conclusion: The conclusion is that municipal elderly care has a general poor preparedness for changes that need to be made based on the implementation and use of welfare technology, both in terms of knowledge and skills but also in terms of digital infrastructure. It is important that organizations invest in training to make employees confident and comfortable with the technology so that they can in turn make the elderly person feel secure.

Interest in facial recognition has increased rapidly during the past decade. Increased computational power and huge amounts of available data have made facial recognition both possible and useful. Bio-metrical identification is one of the common applications for facial recognition.The population in Sweden is aging. Moreover, many people remain living on their own until old age. This introduces new challenges to society. How do we maintain the autonomy of elderly, and support their well-being despite of the challenges introduced by aging?This thesis presents a study of the potential of facial recognition in elderly care. In the thesis work a need for facial recognition system in elderly care is identified, a system architecture to meet the need is presented, the implementation process of such system’s prototype is described, and the feasibility of the prototype is evaluated.One of the results of the study indicates that there is a need in elderly care to help seniors to verify and identify caregivers who visit them. The study shows that a facial recognition system which presents information about the visiting caregiver to the elderly would support them in their daily life. The user interface of the developed prototype is feasible, but as it is now, the facial recognition part of the program is not accurate enough to be used in a real life context. Ways of improving the facial recognition functionality of such a system should be studied in future research. / Intresset för ansiktsigenkänning har ökat snabbt under det senaste decenniet. Detta har gjort ansiktsigenkänning både möjlig och användbar. Biometri och identifiering är vanliga användningssätt för ansiktsigenkänning.Sverige befolkning åldras. De äldre fortsätter dessutom att i hög grad bo ensamma. Detta introducerar nya utmaningar för samhället. Hur kan vi bibehålla de äldres autonomi and stötta deras välmående, trots ålderns krämpor?Denna uppsats presenterar en studie om potentialen för att använda ansiktsigenkänning inom äldrevården. I arbetet identifieras behovet av ett ansiktsigenkänningssystem inom äldrevården, en systemarkitektur för att tillgodose detta behov presenteras, implementeringsprocessen av en prototyp av ett sådant system beskrivs samt genomförbarheten av ett sådant system utvärderas. Ett av studiens resultat indikerar att det finns ett behov inom äldreomsorgen att hjälpa seniorer att identifiera och verifiera den personal som besöker dem. Studien visar att ett ansiktsigenkänningssystem som visar information om besökande personal till seniorerna skulle kunna hjälpa dem i deras dagliga liv.Användargränssnittet i den utvecklade prototypen är användbar, men i dess nuvarande stadie är ansiktsigenkänningsdelen av programmet inte exakt nog för att kunna användas i verkligheten. Metoder för att förbättra ansiktsigenkänningsfunktionen i ett sådant system är ett uppslag för framtida forskning.

Svensk offentlig äldreomsorg står inför utmaningar att möta 40-taliserna och de äldre invandrarna. Har svensk offentlig äldreomsorg kunskap för att möta dessa grupper när de behöver äldrevård? Denna uppsats försöker ge en inblick i äldreomsorgens kunskapsutveckling och varifrån första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg hämtar sin kunskapsbas ifrån, förutom den kunskap de har förvärvat i sin utbildning. Användningsområdet för kunskapen är hur äldreomsorgen ska möta 40-talisterna och äldre invandrare. Fokuseringen på kunskapskällorna utgår från Socialstyrelsens rapport Perspektiv på kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Uppsatsen är explorativ och kvalitativ, i vilken vi har genomfört åtta intervjuer med första linjens chefer inom offentlig äldreomsorg. Studien har också varit komparativ mellan en landsortkommun och storstadskommun. Resultaten visar att det inte finns några större skillnader mellan kommunerna när det gäller 40-talisterna, första linjens chefer välkomnar mer kunskap. När det gäller mottagandet av äldre invandrare finns redan mycket kunskap i storstadskommunen, medan det i landsortskommunen efterfrågas mer kunskap. Brukare och forskning anses i båda undersökningskommunerna vara goda kunskapskällor för att utveckla och förbättra inför mottagandet av 40-talisterna och äldre invandrare inom den offentliga äldreomsorgen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och värdigt liv hos äldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet från analysen är att inflytande för äldre i samhället gått från en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den äldre som något skiljt från samhället och att man försöker tillskriva äldre nya roller. / This composition aims to investigate, trough a discourse analysis, how the public investigations of the government construct the conception of influence and dignity for older persons. The main result of the analysis is that influence for older persons are perceived as something collective that develops to something more individual, that government tries to ascribe older persons new roles and that the government tend to perceive the old person as something secluded from the rest of the society.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka äldreomsorgen för utrikesfödda i Skandinavien. Frågorna som ställdes i studien var hur kultur samt språkbarriärer påverkar omsorgen för äldre utrikesfödda men även frågan hur äldreomsorgen upplevs från äldreutrikesfödda, anhöriga samt äldreomsorgspersonalens perspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har använt sig av åtta artiklar som är peer reviewed för att besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Litteraturens resultat har påvisat att äldre utrikesfödda inte får samma adekvata äldreomsorg då äldreomsorgen inte är utformad för kulturella och språkliga skillnader. Det skiljer sig åt i olika kulturer hur man ska tillgodose sina äldres behov eftersom vissa kulturer anser att det är skamfyllt att lämna över omsorgen av sina äldre anhöriga till den sociala äldreomsorgen. / The aim: The aim of this study was to investigate how elderly care is carried out in Scandinavia. The questions that were asked in the study were how culture and language barriers affect the care for elderly immigrants but also the question how elderly care is experienced by the elderly, their relatives, and the staff. Method: This literature study has used eight articles that are peer-reviewed to answer the study’s questions. Main results: The study’s outcome have shown that elderly immigrants are not receiving adequate elderly care because the elderly care is not designed for cultural and language disparities. It also differs in different cultures on how to take care of the needs of the elderly, as some cultures consider it shameful to hand over their elderly relatives to elderly care.

The aim of this study is to explore and create a deeper understanding of how street-level bureaucrats experience the cooperation process between other professionals and organizations regarding elderly with mental illness. Swedish statistics shows that mental illness is common among the elderly population and that they are at risk to be looked over because of complex needs that require the expertise of various professionals. Also, previous national reports show that elderly with mental illness often get deprioritized at psychiatric clinics. This area is quite unexplored in a Swedish context, as well as in our time, which implies more research is needed in this area. A qualitative method was used to answer this study’s questions. With a hermeneutic perspective, seven semi structured interviews were conducted with street-level bureaucrats working in elder care from different municipalities in Sweden. Two theories from Michael Lipsky, “street-level bureaucracy” and “discretion”, were used to analyze the empirical data. The results from this study shows that there is an overall view on cooperation as something highly important and complex, and if the overall goal isn’t clear, then there's a risk for roll transgression between the different professions. If the individual has double needs or complex needs, then a working cooperation becomes even more important. The result also shows that depending on how the street-level bureaucracy views their discretion, it can give them power to control the discretion.