Guaranteed cohabitation of elderly couples is a new law that gives elderly couples the right to live together in special housing. Even if only one of the spouses has an administrator’s decision to live in special housing. The aim of this study is to describe and understand how three municipalities materialize the social rights guaranteed for the elderly couples’ cohabitation. This qualitative study is based on four semi-structured interviews and official documents. Those who participated in the study work as various officials and the aim of the interviews were to find out how the officials work and offer the guaranteed cohabitation of elderly couples in their community.  The results of the study show that the officials have a good discretion when it comes to working with the guaranteed cohabitation of elderly couples. Although the guarantee cohabitation of elderly couples gives elderly couples the right to live together. There are not any rules or guidelines to how the rights should be implemented. So each municipality can decide for themselves how they want to provide elderly couples cohabitation.

Visioner om IT lovar många och positiva förändringar i samhället. Detta gäller inte minst inom svensk äldreomsorg där IT ses som ett verktyg för att utveckla och förbättra äldreomsorgen. Genom att datorisera äldreomsorgen finns förhoppningar om goda effekter som bättre tillgång till information i samband med möte med den äldre, förbättrad samverkan över organisationsgränser samt bättre uppföljning. Den här avhandlingen handlar om datorisering av äldreomsorg, de aktörer genom vars intressen och värden IT-system utvecklas, och de värden som IT-systemen skapar. Då värden styr handlande, prioriteringar, beslut samt hur vi värderar det vi upplever påverkar värden utveckling och utvärdering av IT-system. Därmed studeras effekter som spår av värden. Detta är en kvalitativ studie som illustrerar hur fyra administrativa och äldreomsorgsstödjande IT-system i tre svenska kommuner har utvecklats genom olika aktörsgruppers värden och vilka värden dessa IT-system uppfattas stödja. Avhandlingsarbetet har en stark empirisk bas som har utvecklats genom att jag har deltagit i upphandling samt utveckling av IT-system för äldreomsorg i Örebro samt Linköpings kommun. Dessutom har jag studerat upplevda effekter av att använda IT-system som stöd för arbete inom äldreomsorg i Göteborg stad och Linköpings kommun. Avhandlingens resultat visar att datorisering av äldreomsorg drivs av och värderas utifrån fyra värdeområden: förvaltningsvärden, integrationsvärden, omsorgsvärden och professionsvärden. Förutom ovanstående resultat presenteras datoriseringsprocessernas aktörs-grupper och deras värden samt en jämförelse av värden som drivkrafter eller konsekvenser. Sju sammanfattande resultat avslutar beskrivningen av avhandlingens kunskapsbidrag.

Konflikter med föräldrar, vänner, arbetskollegor, chefer med fler är ett naturligt fenomen i det dagliga livet, alla av oss har erfarenheter av dem och alla har vi olika metoder för hur vi hanterar konflikterna. I den vetenskapliga forskningen och litteraturen existerar det mängder av arbeten om ämnet men ingen berör på ett tillfredsställande sätt konflikthantering bland första linjens chefer i offentlig äldreomsorg. Syftet med studie har därför varit att belysa hur första linjens chefer i offentlig äldreomsorg uppfattar och beskriver konflikter inom arbetsorganisationen samt undersöka hur första linjens chefer hanterar konflikter mellan personal på arbetsplatsen. Tre frågor ställdes även för att kunna besvara syftet: Hur definierar cheferna konflikt begreppet och vilka personliga upplevelser har första linjens chefer av konflikt bland personal i arbetet?; Vilka påverkningar upplever första linjens chefer konflikter har på arbetsplatsen?; och Vilka konflikthanteringsstrategier använder första linjens chefer vid hantering av konflikter mellan personal på arbetsplatsen? Arbetet vilar på en kvalitativ grund med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod, intervjuerna har genomförts med första linjens chefer i offentlig äldreomsorg i en mellanstor kommun i norra Sverige. Datamaterialet har analysera genom en tematisk analysmetod inspirerad av Braun och Clarks tematiska modell. Främst har uppsatsen kunnat redogöra för och visa hur första linjens chefers hanterar konflikter i arbetet, huvudsakligen omfattar processen två strategier: skicka tillbaka och agera, den sist nämnda inhyser två särskilda stilar: parlamentering och tydlighet. Två andra mindre vanliga former av konflikthantering har visat sig vara att kontakta Externa aktörer eller att helt Separera parterna. Vidare kan uppsatsen visa på hur cheferna upplever och definerar konflikter på arbetsplatsen men också att konflikterna tycks resultera i både positiva och negativa konsekvenser för de som vistas i konfliktmiljön genom att till exempel personalen kan gå stärkta ur konflikten men att brukarna samtidigt under konfliktsituationen blir mer stressade och oroliga.

Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen. I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning. / <p>Report code:LiU-PEK-R-247.</p>

No description available.

Sverige har förbundit sig att följa europeiska konventioner om minoritetsrättigheter i sin minoritetspolitik sedan år 1999 men både Europarådet och bland annat regeringens utredare Lennart Rohdin har nyligen kritiserat Sverige för att inte leva upp till dem.                       Sverigefinnar är den största av de fem nationella minoriteter som finns i Sverige men minoritetspolitiken fungerar inte felfritt ens för deras del. Det finns brister speciellt på kommunalnivå men till exempel minoritetslagstiftningen är också missledande. Syftet med mitt arbete är att visa hur sverigefinnarnas minoritetsrättigheter följs eller inte följs idag. Dessutom har jag försökt gräva i vad det kan bero på att minoritetsrättigheter inte realiseras som de ska.                       Arbetet består av fem journalistiska artiklar som grundar sig på den svenska minoritetslagstiftningen och en av dem på friskolefrågan bland sverigefinnar samt en reflektionsrapport där jag resonerar kring mina undersökningsmetoder, källkritik och genre. I rapporten berättar jag också om tankar kring de etiska funderingar som jag hade under arbetets gång och beskriver sverigefinnarnas och minoritetsrättigheters bakgrund i Sverige. Meningen har varit att belysa även den svenskspråkiga majoriteten om sverigefinnarnas angelägenheter eftersom den största delen av minoritetsnyhetsbevakning för sverigefinnarnas del nuläget är på finska och inte når den svenskspråkiga minoriteten. Istället för att skriva korta nyheter har jag också velat gräva och kartlägga situationer mer grundligt och sätta de enskilda fallen i en bredare kontext.

Välfärd, vård och omsorg var under en lång tid närmast synonymt med Sveriges nationalstatliga universella välfärdsmonopol fram tills slutet av 1980-talet. Välfärdsmonopol ersattes med välfärdspluralism och valfrihet. Genom konkurrens skulle utförare av socialtjänst bli effektiva och kvaliteten skulle öka. Men vad är kvalitet inom vård, omsorg och socialtjänst?   I två olika delstudier har äldreomsorg inom Stockholms stads valfrihetssystem system studerats. De två olika studierna bidrar tillsammans till att problematisera kvalitetsbegreppet utifrån institutionell organisations- och kvasimarknadsteori. Samtidigt ger studien en bild av hur olika regiform kan påverka den uppfattade kvaliteten. / For the majority of the 2000th century welfare and social services in Sweden were almost synonymous with the universalistic welfare-solutions provided by the nation state.  In the late 1980th and the early 1990th a dramatic change occurred through extensive market reforms the monopolistic welfare-solutions were challenged in favor for a pluralistic welfare market. A competitive welfare-market would increase efficiency and quality of services. But what is quality in welfare and social services? Through a two-part study, using in city of Stockholm as a case and institutional organizational theory and theories on quasi-markets this study has investigated and problematized quality in city of Stockholm’s special housing for the elderly voucher system.

Bakgrund: Smärta anses vara ett komplext område då många delar skapar en helhetsbedömning utifrån äldre människors subjektiva smärtupplevelser. Kunskap som sjuksköterskor och övrig vårdpersonal innehar kan inverka på hur väl den äldres smärta omhändertas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hur smärta synliggörs samt att beskriva deras upplevelse av att använda Visuell Analog Skala (VAS) vid omvårdnad inom äldreomsorgen. Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats som analyserats enligt Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier framkom; äldres smärta svårfångad, smärtskattning har betydelse, team – alla professioner behövs. Sjuksköterskorna beskrev brister i rutinerna kring smärta samt att äldres smärta kunde vara dold. Risk fanns för oupptäckt och/eller inte optimalt behandlad smärta inom äldreomsorgen. Användningen av VAS varierade och sjuksköterskans erfarenhet gav trygghet vid bedömning av smärta. Samverkan i team av olika professioner tillsammans med den äldre förbättrade vårdkvaliteten. Slutsats: Vårdpersonal är i behov av utbildning för att kunna identifiera och uppmärksamma smärta som i större utsträckning tydliggörs när smärtskattningsskalor används. Mätbar smärta är lättare att följa upp för alla professioner i omvårdnadsteamet. Upplevd smärta hos äldre minskar med fungerande rutiner och äldreomsorgen kvalitetssäkras. / Background: Pain is considered a complex area as many parts create an overall assessment based on older people's subjective pain experiences. Knowledge that nurses and other healthcare personnel own may affect how well the pain of the elderly is taken care of. Aim: To describe the experiences of nurses when it comes to how pain is made visible, as well as describing their experiences of the "Visual Analog Scale" (VAS) in treatment within the elderly care. Method: A descriptive qualitative interview study with inductive approach as analyzed content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). Result: Three main categories emerged; elder's pain elapsed, pain estimation is important, team - all professions are needed. Nurses described lack of routines around pain and that the pain of older people might be hidden. There’s a risk for pain going unnoticed and/or not optimal treatment of pain within the elderly care. The use of VAS varied and the nurse's experience gave confidence in the assessment of pain.Cooperation in teams of different professions together with the elderly improved the quality of care. Conclusion: Healthcare professionals are in need of education to identify and pay attention to pain which is clarified to a greater extent when pain scales are used. Measurable pain is easier to follow up for all professions in the nursing team. Perceived pain in the elderly reduces with working procedures, and care for the elderly is quality assured.

The aim of this study was to get an increased understanding regarding how carers relate to consent while working with people who has dementia. The study asks the following questions: How does the carers understand the concept of consent associated with giving care to people with dementia? What is considered by the carers in connection to consenting to caregiving by people with dementia? And lastly, how does consent mediate between carers and people with dementia? It had a hermeneutic and qualitative scientific approach. The data was collected through three focus groups with carers and then analyzed according to Jens Rennstam and David Wästerfors (2015) method of analysis. The theoretical analysis was performed with three different theoretical aspects called: Scope for action and relationship, Being a client and relational power. The authors of the theoretical aspects were Kerstin Svensson, Eva Johnsson and Leili Laanemets (2014), Roine Johansson (2007), Katarina Jacobsson, Joakim Thelander and David Wästerfors (2010) and also Mats Franzén (2010). The main conclusion of this study was that the carers used body language and had to phrase their questions well towards the people with dementia regarding if they consented to let them help or not. The relationship between carers and the people with dementia was vital - without it consent was very hard to reach.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.