Brukare och brukarinflytande har på senare tid, blivit allt mer uppmärksammat inom den offentliga sektorn i socialt arbete (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, sid. 133-136). Frågan är huruvida brukare inom äldreomsorgen, kan göra sina röster hörda och vilka möjligheter till inflytande det finns för äldre i samhället? Det övergripande syftet med denna studie är att söka kunskap om äldres möjligheter till brukarinflytande, inom äldreomsorgen i Kumla kommun. Ett delsyfte är att undersöka vilka former av brukarinflytande som tillvaratas i Kumla kommun, efter genomförandet av projektet ”Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen”. Frågan om på vilket sätt brukarinflytande kan ske i det praktiska arbetet med äldre med demenssjukdom, utgör även det fokus för denna studie. Genom en kvalitativ forskningsansats, har intervjuer genomförts med tre respondenter; en tidigare projektledare, en representant från Väntjänsten i kommunen samt med nuvarande äldreomsorgschefen i kommunen. Kvalitativ data har därefter analyserats genom meningskoncentrering, i syftet att utmynna i tematiseringar. Resultaten av studien påvisar att det i Kumla kommun, finns flera olika möjligheter till inflytande för brukare inom äldreomsorgen. Bland annat kan äldre ges inflytande över sitt eget ärende genom talesombud eller så kan de äldre genom att ingå i brukarråd, ges möjligheter till inflytande mellan omsorgsgivare och omsorgstagare. Brukarinflytande bland äldre med demenssjukdom, innebar vanligen att vårdpersonal förde de äldres talan och att anhörigas önskemål för den äldre prioriterades sekundärt. / Users and user influence has in recent years, become more noticed in the public sector in social work (Svensson., Johansson & Laanemets, 2008, p. 133-136). The question is whether users of the elderly care, can make their voices heard and what possibilities there is for older people to influence in society? The overall aim of this study is to learn about older people´s opportunities to user influence, in elderly care in Kumla community (in Sweden). A second aim is to examine which forms of user influence that are procured in Kumla, after the implementation of the project "Vägar till ökat brukarinflytande och medborgerligt inflytande över kvaliteten i äldreomsorgen ". The question of how user involvement can occur in the practical work with older people with dementia is also the focus of this study. Through a qualitative research approach, interviews were conducted with three respondents; a previous project manager, a representative from Väntjänst in the municipality and with the current elder care manager in the municipality. Qualitative data were then analyzed by sentence concentrator, with the purpose to culminate in themes. The results of the study indicate that in Kumla community, there are several possibilities to influence by patients in nursing homes. One example is that elderly people are given control over their own case through spokespersons or by the elderly thought participating in user councils, and thereby be provided opportunities for influences between caregivers and care recipients. User influence among elderly with dementia usually meant that health workers helped the elderly with their claims and that relatives requests for the elderly where prioritized secondary.

Titel: Ledarskap i krissituationer – att vara chef inom den privata äldreomsorgen 2011-2013. Huvudsyfte: Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom den privata äldreomsorgen ser på sitt ledarskap i krissituationer. Huvudfrågan för undersökningen har varit: förändrar chefer i den privata äldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i så fall hur? Huvudsaklig metod: Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer från tre olika organisationer inom den privata äldreomsorgen. Huvudsakliga resultat: Det råder delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förändringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka på faktorer i sitt ledarskap som förändrats i krissituationer. Vidare visar de exempel som angavs att de chefer som ansåg att krisen hade medfört förändringar i deras ledarskap hade gjort det på olika sätt. De chefer som uppgav att de inte gjort förändringar i sitt ledarskap under krisen 2011 motiverade också sina svar på sinsemellan olika sätt. När cheferna tillfrågades mer allmänt om huruvida de upplevt andra kriser under sitt ledarskap angav samtliga att så var fallet och de flesta menade också att dessa kriser hade medfört förändringar i ledarskapet. En av de undersökta cheferna uttryckte att hon inte förändrar sitt ledarskap i egenupplevda kriser. Att några av cheferna uttryckte att de inte upplevde att de förändrat sitt ledarskap i krissituationer förklaras bland annat med att kontexten av ökat tryck inte är obekant för chefer inom den privata äldreomsorgen och att det därmed inte ses som en kris och heller inte påverkar ledarskapet. En annan tänkbar förklaring är att det finns ett strategiskt tänkande kring handlandet i organisationerna som gör att krisen inte påverkar ledarskapet. Studiens nytta: Att bidra med ökad förståelse kring hur chefers ledarskap omformas och påverkas i krissituationer. Att kunna ge en bild av ledarskap och förutsättningarna därikring samt omständigheter knutna till den privata sektorn inom äldreomsorg. / Title: Leadership in crisis situations - being a manager in the private eldercare 2011-2013. Main purpose: The study aims to examine how managers in the private eldercare sees their leadership in crisis situations. The main question for the study was: does managers in the private eldercare make adjustments in their leadership in crisis situations, and if so, how? Methodology: Semi-structured interviews were conducted with five executives from three different organizations in the private eldercare. Main findings: Opinion is divided among the surveyed managers on whether the industry crisis in 2011 resulted in adjustments to the leadership. Overall, my results show that most of the managers can point to factors in their leadership that adapted in crises. Furthermore, the examples stated shows that the managers that felt that the crisis had led to changes in their leadership had done so differently. The executives who said they did not make adjustments in their leadership during the crisis in 2011 also motivated their responses to each other differently. When the managers were asked more generally about whether they had experienced other crises under his leadership all stated that so was the case, and most also felt that these crises had led to adjustments in leadership. One of the surveyed managers expressed that she did not adapt her leadership in own perceived crises. That some of the managers said that they did not feel they adapted their leadership in crisis situations is partly explained by the assumption that a context of increasing pressure is not unfamiliar to managers in the private elderly care and is therefore not seen as a crisis, and do not affect the leadership. Another possible explanation is that there is a strategic thinking about the conduct of the organizations that prevents the crisis from affecting the leadership. Contribution: To contribute to a better understanding of how managerial leadership reshapes and is influenced in crisis situations. To provide a picture of leadership and the conditions therein and circumstances connected with the private sector in the elder care.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att använda sig av hundassisterad omvårdnad i svensk äldreomsorg. Metod: Intervjuer gjordes med legitimerade sjuksköterskor som hade erfarenhet av sällskapshundar och utbildade hundar inom äldreomsorgen. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att hundassisterad äldreomsorg inverkade positivt på flera plan, både bland de äldre och för personalen. Sjuksköterskorna upplevde att en hund berikade vardagen på äldreboendet och att hunden var till praktisk nytta i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, framförallt i arbetet med patienter drabbade av demens. Hundassisterad omvårdnad upplevdes medföra ett ökat välbefinnande, minska stress och aggression, ge ökad glädje och matlust samt stimulera aktivitet, både fysiskt, mentalt och verbalt. Det förekom knappt några allergier bland de äldre, kanske för att deras miljö tidigare inneburit en mer djurnära kontakt. Sjuksköterskorna upplevde att nuvarande antal hundar var för få i förhållande till efterfrågan, och att användandet av hundassisterad äldreomsorg kunde göras mer effektiv, om det upprättades en bättre struktur för mål och uppföljning av gjorda insatser. Slutsats: Den legitimerade sjuksköterskan ser mycket praktisk nytta i sitt omvårdnadsarbete med att använda sig av hundassisterad äldreomsorg, då hunden underlättar arbetssituationen och inverkar lugnande. / Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of dog- assisted elderly care and how nurses perceive that the dog contributes to the care in Swedish nursing homes. Method: Interviews were conducted with registered nurses who had experience of pet dogs and care- dogs in elderly care. Results: The nurses experienced that dog- assisted care had a positive impact in several levels, both for the elderly and the staff. The nurses experienced that a dog fortified the everyday life in the nursing homes and the dog could be put to practical use in the elderly nursing care, particularly in working with patients suffering from dementia. Dog- assisted care was perceived lead to increased well- being, reduce stress and aggression, provide increased pleasure and appetite. The interaction with the dog stimulated activity, both physically mentally and verbally. There were hardly any allergies among the elderly, perhaps because their environment previously consisted in a close animal contact. The nurses experienced that the current number of dogs were too few in relation to demand, and that the dog- assisted care of elderly could be made more effective, if a better structure were to be put up, for goals and the monitoring of the actions taken. Conclusion: The nurses' experienced that dog- assisted care of elderly also contributed to the nurses' care, because the dog made the work- situation easier and had a calming influence on the patients.

No description available.

The purpose of this study was to understand what the care recipients considering as care quality in their long-term eldercare. Our intention has been to contribute a bit to the development of the care work. Previous studies show that user surveys are carried out regularly but there is very few studies that are based on care recipients own opinions and experiences. The main questions in the study have been to examine what is considered as good elder care from a user perspective. Even to understand the characteristics of a good meeting with the care staff and also examine how the elder care in Nybro municipality can improve. This study was based on a qualitative method in the form of seven interviews with recipient of elder care. The interviews were based on five themes which were; background, care, interaction, "special housing and social interaction" and also changes. The collected material is analyzed from a symbolic interactionism perspective. We view the symbolic interactionism as a useful perspective to gain an understanding of the interaction between care recipients and staff, and how it can develop care work The result revealed that the elder care in Nybro Municipality is generally of good quality and that it works well with home care. The care recipients appreciate when the care staffs are cheerful and friendly during visits, and they use the term "helpfulness" to describe what characterize a good treatment. What emerges as a negative aspect of the elder care is that the care staffs are extremely busy and always in a rush at each visit, which may partly affect the care a bit negative. The study shows a desire for change to improve care staff working environment. All respondents have different perceptions of the elderly and what is considered quality of care. Although there are common views on certain things, it is because of their differing views at who they interact with and in what context, the overall situation.

The aim for this study was to find out what strategies women use to not react against inequality and sexist prejudice. In the study I used a critical realistic approach through, primary, the social ontology presented by Margaret S. Archer. The study focus on both the women’s construction of femininity and their construction of masculinity and what directions it constitutes for the women’s social orientation. By using abduction, retroduction and interviews I found that exclusion and usurpation, distanciation and ontologization of, and from their situation gives the women a psychological confirm of not react by opposition and it will therefore be a logical decision to maintain status qou. The status qou is also the aim for their personal orientation to keep the identity as manageable as possible and by that enforce a modus vivendi. This will also constitute and reproduce the ideology of equality and therefore not challenge an unequal structure due to the cooping of the challenges that is exposed for there own identity as women

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda. Svarsfrekvensen blev 49 procent. Resultatet visade att personalen uppfattade samarbete mellan chefen och företagshälsovården som bra men att det var obefintligt mellan dem själva och företagshälsovården. De anställda anser att samarbetet kan utvecklas genom bättre kommunikation och information. Slutsatsen som dras i denna studie är att cheferna bör tydligöra företagshälsovårdens roll i det hälsofrämjande arbetet. Genom välfungerande kommunikation och bra informationsspridning kan samarbetet mellan cheferna, de anställda och företagshälsovården förbättras. / The workplace is an arena where there are good opportunities to work health promotive. In the elderly care, there are both challenges and opportunities when it comes to changing the work situation and thereby improve the employees’ health. To facilitate this work, the workplace can take the help of external partners, such as the occupational health service. The purpose of this study was to find out how the employees of the elderly care in a municipality in southern Sweden perceive the cooperation between their workplace and the occupational health service when it comes to working health promotive. The data collection method used in this study was questionnaires distributed to all 345 of the permanently employed. The response rate was 49 percent. The results showed that the employees perceived that the cooperation between managers and the occupational health service was good, but that it was non-existent between themselves and the occupational health service. The staff has the opinion that the cooperation can be developed through better communication and information. The conclusion of this study is that managers should clarify the occupational health service´s role in the health promotive work. Through effective communication and good methods of spreading information, the cooperation between managers, employees and the occupational health service can be improved.

Sammanfattning  För att förhålla sig till en modern och föränderlig omgivning genomgår idag många offentliga  verksamheter stora förändringar i sina sätt att styra organisationen. En av de största förändringar  som skett är möjligheten för privata aktörer att köpa upp och bedriva verksamheter, något som  tidigare bedrivits i kommunal regi. Äldreomsorgen är en av de sektorer som idag står inför stora  organisatoriska utmaningar där omsorg ska kombineras med strategier som tidigare främst tillhörde  marknaden.  Den forskning som har gjorts på området är tvetydig och ger inga klara besked om de effekter som  privatiseringen har för varesig personal eller vårdtagare. Vi ville därför undersöka ett privatiserat  äldreboende för att studera vilka marknadsmässiga tendenser det kan uppvisa samt hur personalen  upplever sin arbetssituation.  Uppsatsens resultat visar att äldreboendet har flera marknadsmässiga inslag och att personalen i det  stora hela verkar mycket nöjda med sin arbetssituation. Vidare framgår de fördelar en privatisering  kan innebära för både anställda och vårdtagare beträffande kvalitet och utbud, men även de  svårigheter som uppstår i omsorgsarbetet då omsorg som en relativt oförutsägbar verksamhet inte  tillfullo kan anpassas till företagsmässiga visioner och strategier.  Nyckelord: Äldreomsorg, privatiseringens effekter, standardisering, individuell omsorg,  omsorgspersonal. / Abstract  To respond to a changing and contemporary environment many organisations in the public sector  changes in their way of controlling the organisation. One of the biggest changes is the ability of  private actors to buy and practice care, which were previously conducted by the municipality.  Elderly care is one of the sectors which are currently facing major organisational challenges where  care will be combined with strategies that previously belonged to the market sector.  The research that has been done in this area is ambiguous and gives no clear answer about the  effects that privatisation has. Therefore we wanted to investigate a privatised home for the elderly to  study the market trends that can exhibit and how staff perceives their work situation.  The result shows that the home for the elderly has market elements and their staff seems very  pleased with their work situation. The study shows that there are benefits of privatisation for both  employees and patients regarding quality and supplies, but the study also shows the difficulties that  occur in the care work when care, which is an unpredictable activity, not fully can be adapted to  market visions and strategies.  Keywords: Elderly care, effects of privatisation, standardisation, individual care, care workers.

Abstract: Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF. Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys, Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov.  Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien. Införandet initieras ofta av medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och startar vanligtvis i projektform för båda arbetssätten. Två av kommunerna använder sig mest av den första delen i den svenska versionen av ICF, som handlar om ICF:s tankemodell och sex komponenter, för att göra en brukarnära kartläggning och formulera beslutsunderlag. I de övriga sex kommunerna används ICF:s komponenter och klassifikationer som sökord i journalsystemens sökordsträd. Diskussion: Studien visar att delaktighet, friskperspektiv och helhetssyn inte är något som automatiskt följer med när ICF införs. Det framstår som om användningen kräver mer utbildning om, och mera bearbetning av ICF än vad kommunerna hade trott från början. Det framgår tydligt av studien att arbetsterapeuter har lättare att ta till sig tankesättet medan sjuksköterskor har betydligt svårare. Eftersom ICF är på stark frammarsch så behöver inslagen av ICF öka i alla vårdutbildningar.  Sökord: International Classification of Functioning, Disability and Health, Äldreomsorg, Arbetsterapi, Hälsa, Social omsorg

When the population is getting older, the need for complex care and nursing interventions in elderly care increases. To create a holistic view of the elder and their life situation, interprofessional team collaboration is often desirable and necessary. Teamwork is often described in positive terms, but previous research has shown that this work method is complicated and requires constant reflection and development. The purpose of this study was to investigate how elderly care teamwork is formed in the interaction between representatives of different professionals. To accomplish this purpose, we have studied how the team members define a well-functioning teamwork and difficulties, and how consensus is achieved in the team. This qualitative case-study combines observation and semi-structured interviews with five informants from different professions working together in an elderly care team: one manager, one assistance case worker, one nurse, one physiotherapist and one of the nursing staff. The results of the study were then analyzed with the terms domain consensus and domain conflict taken from the new institutionalism. The study shows that the informants define a well-functioning teamwork as a work method where openness and mutual respect towards each other’s competence, creates a better holistic view of the elder and their needs. The informants also present teamwork difficulties as disagreements and gabble. The study finally suggests that there is a consensus regarding teamwork goals, and regarding who is entitled to claim knowledge in the different fields of the working area. / I takt med en åldrande befolkning ökar också behovet av komplexa vård- och omsorgsinsatser inom äldreomsorgen. Detta leder till att interprofessionell teamsamverkan i många fall är önskvärd och nödvändig för att skapa en helhetssyn över den äldre och dennes livssituation. Teamarbete beskrivs ofta i positiva ordalag, men tidigare forskning har visat att detta arbetssätt är komplicerat och kräver ständig reflektion och utveckling. Vårt syfte med denna studie har varit att studera hur teamarbete i äldreomsorgen formas i samspelet mellan representanter av olika yrkesgrupper. För att uppnå detta syfte har vi studerat hur teamets aktörer definierar ett väl fungerande teamarbete och svårigheter, samt på vilket sätt det råder samförstånd i teamet. Vi har genomfört en kvalitativ fallstudie där vi genom observation och fem intervjuer med yrkesgrupperna enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, sjukgymnast och undersköterska har studerat ett team inom äldreomsorgen. Studiens resultat analyserades sedan utifrån begreppen domänkonsensus och domänkonflikt hämtade ur den nyinstitutionella teorin. Studien visar att informanterna definierar ett väl fungerande teamarbete som ett arbetssätt där öppenhet och respekt gentemot varandras kompetenser bidrar till en ökad helhetssyn över den äldre och dennes behov. Informanterna beskrev i sina intervjuer även att svårigheter i form av meningsskiljaktigheter och ”kackel” kan förekomma. Studien visar slutligen att det råder samförstånd gällande teamarbetets mål, samt gällande vem som har rätt att göra anspråk på de olika kunskaperna inom verksamhetsområdet.