I Sverige arbetar många människor i human service organisationer såsom: skolor, sjukhus, äldreboenden. I denna typ av organisationer har personalens arbetsglädje en utvidgad betydelse eftersom denna antas ha en stor inverkan på relationen mellan personal och brukare och därigenom också för brukarnas upplevelser av verksamhetens kvalitet. Denna uppsats syftar till att belysa olika aspekter av vad arbetsglädje kan innebära för personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg samt att relatera detta till chefens syn på sin betydelse för personalens arbetsglädje. För genomförandet av studien användes en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer och observationer. Respondenterna bestod av åtta undersköterskor/vårdbiträden och en chef på ett kommunalt äldreboende i södra Sverige. Resultaten visar att chefen uppfattar att personalens arbetsglädje till viss del saknas och att den behöver lyftas fram. Chefens uppfattning är att grunden för personalens arbetsglädje ligger i ett bra arbetsmiljöarbete. Resultaten visar också att omvårdnadspersonalen upplevde ett stort mått av arbetsglädje. Arbetets innehåll, gemenskapen med arbetskamraterna samt kommunikationen på arbetsplatsen var av stor betydelse för omvårdnadspersonalens upplevelser av arbetsglädje, medan gemensamma personalaktiviteter, feedback, ledarskap och lön ansågs vara av mindre betydelse. Genomgående är det relationerna i arbetet som är av störst vikt för personalen. Dels handlar det om relationerna med vårdtagarna, dels om relationerna med arbetskamraterna.

Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori. Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.

Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse. I forskningen om vilken kompetens personalen och enhetscheferna själva anser är viktig kompetens, tenderar personlig lämplighet att vara avgörande, även om formell utbildning inte helt förbises. Undersökningen som genomförts i det här examensarbetet är kvalitativ och utgörs av intervjuer med äldre personer boende på särskilt boende. Respondenterna utgörs av sex personer, tre män och tre kvinnor i åldrarna 75 år till 98 år. Resultatet av undersökningen analyseras mot tidigare forskning inom området och mot teorier om kompetens, kvalifikationer och yrkeskompetens. Undersökningen visar, att omvårdnadspersonalen anses behöva flera olika typer av kvalifikationer, emotionella, sociala, teoretiska, praktiska, personlighetsrelaterade och förtrogenhetsbaserade. De kunskapsområden som framstod som viktiga för brukarna i studien var, sociala och relationsinriktade kunskaper, socialpedagogiska kunskaper, vardagskunskaper och medicinska kunskaper.

The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion? The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.

I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean. Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna. Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda. Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.

<p> </p><p>Uppsatsens syfte är att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping står för tillhandahålls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall även under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av äldreomsorg från ett ökan-de antal äldre människor. Detta problem ställer även krav på skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhället som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för våra äldre och yngre. I en enkät som skickats ut till de sex kommunerna har frågor ställts om förväntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det är främst demografi som påverkar kommunernas utförandekapacitet men att det även finns en korrelation mel-lan demografi samt två andra faktorer nämligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter.</p><p> </p>

<p>Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen.</p><p>I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning.</p> / Report code:LiU-PEK-R-247.

<p>I denna fallstudie av Vara kommun har vårt intresse riktat sig mot införandet av Lean i kommunen. Arbetet med Lean inleddes 2004 och har hittills haft fokus på äldreomsorgen. Till grund för den insamlade empirin ligger 8 enskilda intervjuer med projektledare och resultatenhetschefer samt två fokusgrupper med medarbetare. Vårt syfte med denna studie har varit att studera införandet av Vara Lean och dess inverkan på såväl resultatenhetschefer som medarbetare inom äldreomsorgen i Vara kommun, samt att undersöka förutsättningarna för ett fortsatt arbete med utveckling genom Vara Lean.</p><p>Resultatet visar att Vara Lean är ett tanke- och arbetssätt för att försöka finna ständiga förbättringar inom verksamheterna i Vara kommun. Medelst Vara Lean och dess verktyg, värdeflödeskartläggning och 5S, skall medarbetarna jobba effektivare genom att skapa standardiserade arbetssätt. När Lean först infördes i Vara kommun var många skeptiska då de trodde att detta var ett sätt att skära ner på personalstyrkan, men syftet med Vara Lean är att frigöra tid som skall användas för brukarna.</p><p>Medarbetare och chefer beskriver flera positiva effekter av Vara Lean, så som en tydligare ansvarsfördelning samt tydliga rutiner och standards. Vara Lean beskrivs också som stärkande för medarbetarna, då detta är verktyg som ger dem möjlighet att arbeta med utveckling av verksamhetsnära frågor. En av de viktigaste faktorerna i Vara Lean, enligt medarbetarna, är att det avsätts tid att arbeta med utveckling och uppföljning. Chefen står till stor del utanför utvecklingsarbetet genom Vara Lean, vilket uppges vara positivt då det lättar deras arbetsbörda.</p><p>Chefer och medarbetare nämner förutsättningar för att Vara Lean skall vara ett fungerande tanke- och arbetssätt i nuläget, men också vad som måste ske för att kunna bedriva ett fortsatt arbete med Lean inom äldreomsorgen i Vara kommun. Erfarenheter av värdeflödeskartläggningar ser såväl medarbetare som chefer ger en ökad förståelse och insikt i Vara Lean. Stöttningen från projektledare och Lean-handledare ses dessutom som essentiellt för en lyckad kartläggning. Chefen ger förutsättningar för ett lyckat arbete med Vara Lean genom såväl sin attityd som genom att ge tid och stöttning till medarbetarna i utvecklingsarbetet. Värdeflödeskartläggningarna innebär dock en kostnad för enheterna och förhoppningar finns om att en kort-version kan tas fram.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att förstå anhörigas beskrivningar av sitt omsorgsarbete för någon närstående samt deras uppfattningar om den offentliga äldreomsorgen. Uppsatsens empiriska underlag består av intervjuer med sju anhöriga som ger en närstående omsorgshjälp. Resultatet är analyserat med Ahrnres och Papakostas(2002)sociologiska organisationsteori.</p><p>Resultatet visar att anhöriga slits mellan viljan att ge sin närstående omsorg och upplevelsen av att inte orka med detta. Det visar också att anhöriga kring en person med omsorgsbehov organiserar sig efter sina olika resurser i form av kunskap,ekonomi närhet och tid för att på bästa sätt lösa omsorgsbehovet inom familjen. När det gäller den offentliga omsorgen beskriver de anhöriga att de upplever att det är den offentliga omsorgen som kontrollerar resurserna och att de anhöriga förhandlar med den offentliga omsorgen om vem som ska göra vad av omsorgsuppgifterna. Resultatet visar också att de med god ekonomi är mer benägna att köpa omsorgstjänster, medan de med knappare ekonomi själva utför en större del av omsorgsarbetet.</p>

<p>Den kommunala äldreomsorgen omfattas av socialtjänstlagen. Kommunerna har ansvar att tillhandahålla insatser av god kvalitet, utförda av personal med lämplig utbildning. Tillföljd av den demografiska utvecklingen i Sverige, kommer på sikt behovet av personal med lämplig utbildning öka inom den kommunala äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen var att belysa hur brukare som bor i särskilt boende för äldre, ser på omvårdnadspersonalens kompetens. I politiska utredningar har den formella kompetensen tillskrivits avgörande betydelse. I forskningen om vilken kompetens personalen och enhetscheferna själva anser är viktig kompetens, tenderar personlig lämplighet att vara avgörande, även om formell utbildning inte helt förbises. Undersökningen som genomförts i det här examensarbetet är kvalitativ och utgörs av intervjuer med äldre personer boende på särskilt boende. Respondenterna utgörs av sex personer, tre män och tre kvinnor i åldrarna 75 år till 98 år. Resultatet av undersökningen analyseras mot tidigare forskning inom området och mot teorier om kompetens, kvalifikationer och yrkeskompetens. Undersökningen visar, att omvårdnadspersonalen anses behöva flera olika typer av kvalifikationer, emotionella, sociala, teoretiska, praktiska, personlighetsrelaterade och förtrogenhetsbaserade. De kunskapsområden som framstod som viktiga för brukarna i studien var, sociala och relationsinriktade kunskaper, socialpedagogiska kunskaper, vardagskunskaper och medicinska kunskaper.</p>