Denna studie syftar till att undersöka hur skriftanvändningen ser ut inom äldreomsorgen år 2017, med fokus på i vilka situationer, i vilka funktioner och hur skrift används. Undersökningen har bestått av två observationer med kompletterande intervjuer. En anställd inom hemtjänsten och en anställd på ett permanent äldreboende har följts under två separata dagar. Resultatet visade att skriftbruket huvudsakligen fyller dokumenterande och orienterande/planerande funktioner, vilket stämmer överens med tidigare forskning, men att man idag använder sig av tekniska hjälpmedel i en större utsträckning. Slutsatserna man kan dra från denna undersökning är att det är de huvudsakliga arbetsuppgifterna, omvårdnaden av brukare, samt organisationen av arbetet som styr hur och till vad man använder skrift. Samtidigt begränsas och kontrolleras skriftens utformning av regler och riktlinjer från högre instanser inom verksamheten.

Arbetet inom äldrevård och omsorg måste effektiviseras för att möta morgondagens behov. Det framtida rekryteringsproblemet behöver också lösas och vårdyrket måste bli mer attraktivt, t ex genom att följa med i den tekniska utvecklingen. En e-postbaserad enkät skickades ut till 13 svenska kommuner för att kunna sammanställa en aktuell lägesrapport över vilka IT-stöd som idag förekommer inom kommunal äldrevård och omsorg, samt till vad stödet används, vem det är till för och vilka det är som använder IT-stödet. Stationär dator, mobiltelefon och digitalkamera är de IT-stöd som flest respondenter svarade används i verksamheten. Stationär dator används främst för att hämta och registrera vårdtagardokumentation, men även för att skicka e-post och för ekonomiadministration. Det finns dock ingen specifik som stödet kan sägas vara till för. IT-stödet används framför allt av enhetschefer, vårdpersonal och administrativ personal. Mobiltelefon används givetvis främst för att ringa och skicka SMS, men även för att ta emot larm från vårdtagare samt tillkalla hjälp. Inte heller för detta IT-stöd finns det någon specifik som stödet kan sägas vara till för. Stödet används främst av övrig vårdpersonal, vårdpersonal och enhetschefer. Digitalkamera används främst för att förstärka dokumentation genom att dokumentera vårdtagares sår och läkningsprocess. Stödet är i första hand till för vårdtagare och läkare för att dessa utförarkategorier bl a undviker läkarbesök som inte är nödvändiga, men även vårdpersonal då dessa kan använda digitalkamera vid rådgivning. IT-stödet används främst av vårdpersonal.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att synliggöra underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg i den statliga utredningen SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre. En diskursiv policyanalys med kvalitativ ansats med utgångspunkt i poststrukturalistiska kunskapsspråk har tillämpats, där Bacchi och Goodwins (2016) analysmodell "what´s the problem represented to be?" använts som metod. Fyra frågeställningar har ställts till materialet: Vad är problemet med kvaliteten inom den kommunala äldreomsorgen i Sverige? Vilka underliggande föreställningar om kvalitet inom kommunal äldreomsorg finns inbäddade i den nationella handlingsplanen? Vad är det som lämnats oproblematiserat? Vilka möjliga effekter kan de så kallade problemrepresentationerna ha för verksamheten? Resultatet visar att kompetens hos undersköterskor skrivs ut som en avgörande del av kvaliteten inom äldreomsorgen. För det andra, målas det ordinära boendet upp som en plats där den äldre bör stanna så länge som det går, och en plats där säker vård och omsorg kan ges. Det antas vara det billigaste för kommunerna och ett sätt att undvika kvalitetsbrister så som besök till akuten och för tidig flytt till särskilt boende. Kvarboendeprincipen, genom ett stort eftertryck på behovet av god äldreomsorg i det ordinära boendet, verkar än idag vara en ledande princip för god äldreomsorg. Till sist visar även resultatet att detaljstyrning anses kunna hämma kvalitetsutveckling, istället skall äldreomsorgen innehålla ett personcentrerat arbetssätt, där den äldres behov och önskemål står i centrum. Handlingsplanen kan ses representera en diskurs om äldreomsorg i Sverige där föreställningar om olika marknadslösningar och vinster i välfärden inte kunnat leverera den kvalitet som anses bör finnas inom äldreomsorgen. På så sätt representerar resultatet som presenteras, en form av styrning där blickarna nu riktas emot en annan kvalitetsdiskurs, och en annan typ av vinst, i form av äldres välbefinnande, i deras egna hem, genom professionella team och kompetenta undersköterskor.

This licentiate thesis is based on the growing interest in Swedish elderly care. The aim of this thesis is to investigate what generates satisfaction with elderly care among older persons. The dominant ideology in both privately and publically run elderly care is individualized care, also called person-centered care, which holds the older person’s satisfaction as one of the main quality indicators. The proportion of older people is increasing and to maintain high levels of satisfaction with elderly care will require more knowledge. Data from the National Board of Health and Welfare’s (2012) nationwide survey on seniors’ experiences with elderly care was collected. Statistical analyses of this sample formed the basis for the results of the thesis and were reported in two papers. Study I used Donabedian’s (1988) model of quality of care in terms of structure, process, and outcome, and all municipal units in Sweden were included (N = 324). The results showed that structural variables (i.e. budget, staff, and training level) have minimal or no relationships with older persons’ satisfaction with care, while process variables (i.e. experiences of respect, information, and influence) have strong relationships with satisfaction with care. Study II made use of the long-standing person versus situation- model in social psychology, and was analyzed on an individual level (N = 95,000). The results showed that care process factors (i.e. experiences of treatment, safeness, staff- and time-availability) had a stronger relationship, than individual factors (i.e. health, anxiety, and loneliness) with satisfaction with care. The results also showed that older persons with home care generally felt better treated than older persons in nursing homes, but also felt less safe. Mediational analyses, based on this comprehensive elderly data, suggest that the individual aging condition of loneliness can be countered by providing safeness and treatment, resulting in high satisfaction with care. In conclusion, satisfaction with elderly care in Sweden today can largely be explained from a psychological perspective by the older persons’ perception of the care process, not by the amount of structural resources or the conditions of the aging persons. These findings could help facilitate the future quality development in municipalities and care organizations.

Att förebygga mäns våld mot äldre kvinnor har under senare år blivit mer aktuellt. Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom äldreomsorg upplever sitt handlingsutrymme samt vilken kunskap som finns inom äldreomsorg kring mäns våld mot äldre kvinnor och andra jämställdhetsfrågor. Då studien har en kvalitativ ansats har det empiriska materialet samlats in under fem semistrukturerade intervjuer. Insamlade data har transkriberats för att sedan analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar på att yrkesverksamma inom äldreomsorgen inte gör någon djupare reflektion över jämställdhet i äldres relationer utan hänvisar till traditionella könsroller. Resultatet visar även att kunskap om mäns våld mot kvinnor och handlingsförfarande kring detta är bristfällig, då det av respondenterna upplevs finnas en avsaknad av handlingsplaner och information. Slutsatsen är att mer kunskap och utbildning behövs inom ämnet, samt att chefer har ett ansvar för att personalen har rätt verktyg för att hantera våldsförekomster. / <p>2018-01-19</p>

Syftet med denna studie är att studera om uppfattningen skiljer sig bland chefer och undersköterskor på vård- och äldreförvaltningen kring den omorganisation som implementerades i Borås stad 1 januari 2017 och om den givit olika effekter. De teoretiska utgångspunkter som har använts i denna studie handlar om organisationsperspektiv, organisationsförändring, styrning och ledning samt organisationskultur. Denna studie är gjord utifrån en kvalitativ metod där det genomförts semistrukturerade intervjuer med fem chefer och fem undersköterskor för att kunna besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att chefer uppfattar omorganisationen positivt i den mening då det blivit en samlad verksamhet. Det finns även negativa uppfattningar bland både chefer och undersköterskor kring den stora organisation som blivit då det uppstått problem kring kommunikation och samverkan. Undersköterskorna har ingen uppfattning kring själva omorganisationen då de anser att den inte har påverkat deras arbetsplats. Däremot anser de att chefernas arbete gentemot undersköterskorna har förändrats till det negativa då cheferna har kommit längre ifrån undersköterskorna. Detta har gjort att undersköterskorna har kommit längre ifrån beslutsprocessen i och med det fjärde chefsledet som tillkommit efter omorganisationen. Slutsatsen i denna studie är att omorganisationen inte har drabbat undersköterskorna i samma utsträckning som den har gjort hos cheferna vilket leder till skilda uppfattningar. Cheferna har efter omorganisationen fått arbeta hårt för att bilda en stark gemenskap på vård- och äldreförvaltningen, medan undersköterskorna har påverkats negativt med anledning av omorganisationen vad gäller en försämrad kommunikation med cheferna. Undersköterskorna är inte delaktiga i beslutprocesser och uppmärksammar att cheferna inte är närvarande i samma utsträckning som tidigare. Detta leder till att cheferna inte bjuder in undersköterskorna för ett ökat engagemang vilket skapar en alltmer toppstyrd organisation. Ett förekommande problem som uppmärksammats är gemenskapen mellan alla nivåer inom vård- och äldreförvaltningen då varken chefer eller undersköterskor uppfattar att det finns en organisationskultur.

AASS, or the Center for Applied Autonomous Sensor Systems, is a research environment at Örebro University. This report will touch the development of a robot intended for elderly care in a project called "Project Sputnik". The robot is essentially a manually controlled communication robot that is driven by a pilot from a computer. The robot’s purpose is to provide the option of virtual visits between elders and healthcare professionals or family and friends. The requirements for the robot are numerous and the project itself is far too extensive for one student to complete in a 15 credit course. Therefore, the project was limited to the physical design only. During the pilot-study a large amount of research was done to gain a better understanding of the touched subjects and to prepare for the future development of the project. The project followed the design methodology to gradually develop a conceptual sketch. The concept should form a basis that AASS can continue the development on, and is therefore deliberately crude not to limit AASS in the continued work of Project Sputnik. / AASS, eller Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem är en forskningsmiljö på Örebro Universitet. Den här rapporten kommer röra utvecklandet av en robot ämnad åt äldreomsorgen i ett projekt vid namn "Project Sputnik". Roboten är huvudsakligen en kommunikationsrobot som styrs manuellt av en pilot från en hemdator och ska ge en upplevelse av virtuell närvaro. Kraven för roboten är många och projektet i sig är för omfattande för en student att utföra i en kurs på 15 högskolepoäng. Därför begränsades projektet till enbart den fysiska designen. Under förstudien gjordes en stor mängd research för att få en bättre förståelse för berörda områden och förbereda inför kommande processer i projektet. Projektet följde designmetodiken för att gradvis bygga fram en konceptskiss. Konceptskissen ska utgöra en grund som AASS kan utveckla, och är därför medvetet grov för att inte begränsa AASS i det fortsatta arbetet i Project Sputnik.

The care of older people today strives to focus on a person-centered care, aimed to perform individual care filled with wellbeing and respect. To do so the Swedish municipalities are using individual plans to describe how care actions should be performed in line with law descriptions on elderly individuals.This study is a qualitative study using semi-structured interviews aiming to describe and understand how staff working in close contact with elderly individuals establish and use individual plans. This also include difficulties that the staff may experience. The results found that the interviewed staff saw great importance of filling out these plans due to the formal structure linking the plans to law descriptions. The study also explain difficulties with this as they try to make the individual plans work as a living document that is person-centered for the elderly, as well as being a modell for documentation and the work that the staff are assigned. Furthermore, the results also include examples of how the informants show great interest of caring for the elderly and how they also share what could be described as a normative view on the matter.

Digitaliseringens utveckling inom hemtjänsten går framåt och förhoppningen är attkunna öka möjligheter och effektivitet i arbete och välfärd. Med hänsyn tillutvecklingen inom hemtjänsten, var en studie relaterat till hemtjänstpersonalsuppfattningar om digitalisering aktuellt. Därför är syftet med denna studie attanalysera hemtjänstpersonals upplevelser av digitaliseringen av verksamheten för attskapa en djupare förståelse för både positiva och negativa effekter av att införadigitalisering inom äldreomsorgen. Studien har sin utgångspunkt i hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats ochhar genomsyrats av ett induktivt förhållningssätt. Utgångspunkten för studien var enkvalitativ forskningsansats där sju semi-strukturerade intervjuer låg till grund för detempiriska materialet. Urvalet bestod av individer som arbetade inom hemtjänsten.Resultatet visade att det fanns positiva och negativa attityder gentemot digitaliseringoch att lärandet om de digitala verktygen kan påverkas av utbildning, erfarenhet,samarbete och användande. Resultatet visade även att digitaliseringen kan leda tillpositiva eller negativa effekter för tryggheten, säkerheten, kommunikationen,arbetsmängden och effektiviteten. En slutsats som framkom i studien var atteffekterna och attityderna till digitalisering kan påverkas beroende på om de digitalaverktygen är funktionella.

Ledarskap är en viktig faktor för att en verksamhet ska fungera bra, och det är chefens uppgift att se till att det fungerar. Syftet med studien är att undersöka om chefens kommunikation, motivation, konflikthantering och närvaro påverkar upplevelsen av ledarskapet inom äldreomsorgen. Metoden som har använts i studien är kvantitativ där datamaterialet samlades in via enkäter i en grupp på sociala medier. För att ta reda på om det fanns något samband mellan upplevelsen av ledarskapet och de fyra teman så genomfördes hypotesprövningar i form av chi-två test. Teorin beskriver de fyra teman, kommunikation, motivation, konflikthantering samt närvaro och varför det kan vara viktiga delar i ett ledarskap, det är detta som sedan kommer förhållas till i analysen. Denna studie påvisar att många av respondenterna är missnöjda med ledarskapet inom äldreomsorgen. Studien visar även att det finns ett samband mellan hur nöjda respondenterna är med ledarskapet och chefens kommunikation, motivation, konflikthanteringen samt närvaro. Studien visar att alla fyra teman har starkt samband med upplevelsen av ledarskapet. Det tema som visar starkast samband är motivation och upplevelse av ledarskap. / Leadership is an important factor for a business to function well, and it is the job of the manager to ensure that it works. The purpose of the study is to investigate whether the manager's communication, motivation, conflict management and presence affect the experience of leadership in the elderly care. The method used in the study is quantitative where the data was collected via surveys in a group on social media. To find out if there was any connection between the experience of leadership and the four themes, hypothesis tests were conducted in the form of chi-two tests. The theory describes the four themes, communication, motivation, conflict management and attendance and why it can be important parts of a leadership, this is what will then be related to in the analysis. This study shows that many of the respondents who are dissatisfied with the leadership in elder care. The study also shows that there is a connection between how satisfied the respondents are with the leadership and the manager's communication, motivation, conflict management and attendance. The study shows that all four themes are strongly associated with the experience of leadership. The theme that shows the strongest connection is motivation and experience of leadership.