The purpose with this study is to examine and analyze the eldercare staffs conceptions and perceptions about the construction of ethnicity and aging, in Swedish eldercare, to illustrate the process of othering. The authors interviewed eight people who work in the eldercare by using a vignette. We have analyzed our result from the interviews through several theories and earlier research pertinent to the subject. The study has shown that eldercare staff through their conceptions and perceptions unconscious been conducive to make and recompose constructions of ethnicity and elder. The constructions of ethnicity and elder can be conductive to processes of othering.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag. Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering. Detta görs genom att öka mängden krav, använda och skapa normer för hur verksamheten bör bedrivas och att stärka professionella yrkesgruppers roll.

No description available.

Denna studie har undersökt professioners lärande inom äldreomsorg, förskola och musikskola i det tillfälliga nätverket "sång- och musikstunden" som är en del av projektet "Barn och äldre sjunger tillsamman". Studien är inspirerad av Aktör-nätverksteorin. Studiens är kvalitativ och data har insamlats med hjälp av intervjuer och observationer. Studien har studerat samspelet mellan mänskliga och icke-mänskliga aktanter och hur dessa påverkat det tillfälliga nätverket. Resultatet visar på att aktanterna har betydelse för hur kommunikationen uppstår i det tillfälliga nätverket. Studien har också visat att det tillfälliga nätverket bidragit till lärande hos professionerna som deltagit. / This study examined professions learning in elderly care, kindergarten and music school in the temporary network "song- and music time" as part of the project "Children and the elderly are singing together" The study is inspired by actor-network theory. The study is qualitative and the data was collected through interviews and observations. The study has studied the interaction between human and non-human actants and how these affected the temporary network. The results show that the actants are important for how communication occurs in the temporary network. The study has also shown the temporary network contributed to the learning needs of the profession who participated.

Syftet med studien har varit att få klarhet i vilka faktorer som påverkar personalens handlande i mötet med äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest inom äldreomsorgen. Studien är kvantitativ och en enkätundersökning har genomförts på omsorgsavdelningar med personal som arbetar på särskilt boende. Jag har varit intresserad av att studera hur personalen möter de äldres upplevelser samt om brister kan identifieras som påverkar personalens handlande gentemot äldres behov. Den här studien har sin utgångspunkt i Socialstyrelsens nationella enkätundersökning 2012. Socialstyrelsens undersökning visade höga siffror vad gäller äldres upplevelser av ensamhet, oro och ångest på särskilt boende, vilket jag valt att studera vidare kring. Urvalet i min studie har bestått av 50 omsorgspersonal varav 31 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 62 procent. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit analysmodell med faktorer som utgår från individuella och organisatoriska områden. Studien påvisar utifrån personalens perspektiv att äldre upplever oro och ångest i hög grad vilket personalen anser orsakas av känslor av ensamhet. Resultaten utifrån analysmodellen visar huvudsakligen brister inom organisatoriska områden som brist på tid, arbetssätt, resurser, mål och arbetsledning. Personalens individuella resurser såsom empati, engagemang och värderingar visar tillfredsställande resultat. Däremot personalens kompetens vad gäller bemötande och arbetsmetoder visar genomgående brister. Detta påvisas genom avsaknad av utveckling och mål på det personliga, arbetsmässiga samt utbildningsmässiga planet. De äldres sociala tillfredsställelse har i studien gett paradoxala svar angående deras behov av samtal, stöd och gemenskap. Å ena sidan anses de äldres sociala behov vara tillfredsställda. Å andra sidan anses de äldre inte kunna påverka sina känslor av ensamhet, oro och ångest då personalen hänvisar till brist på tid och kompetens. / The purpose of this study was to ascertain the factors affecting employee behavior when meeting older people's experiences of loneliness, worry and anxiety in elderly care. The study is quantitative and a questionnaire survey has been conducted with staff working in elderly care. My scope has been based on the staff´s perspective to find out the situation of the elderly and needs from social satisfaction and the older people´s opportunities for meaningful conversations in retirement home. The study is based on the 2012 national survey, performed by the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen). The survey is showing high numbers of older people`s experience of loneliness, worry and anxiety in retirement home, which I have chosen to study futher about. The sample of the study consisted of 50 care staff employees, 31 of which responded to the questionnaire giving a response rate of 62 percent. The theoretical starting point for the study is an analysis model with prepared factors. Factors based on individual and organizational areas acquired from the theory of the elderly care. The study demonstrates from the perspective of the staff members, that the elderly are experiencing a high grade of worry and anxiety, which is considered to be caused by feelings of loneliness. The results based on the analysis model shows mainly deficiencies in organizational areas such as lack of time, work methods, resources, goals and management. The employees individual resources such as empathy, commitment and values show satisfactory results. However the staff's competence in treatment and working consistently show deficiencies. This is demonstrated by the lack of development and aims at the personal, labor, and educational level. Older people's social satisfaction has in the study yielded paradoxical response regarding older people's need foriiconversation, support and fellowship. On the one hand the social needs of the elderly is considered to be satisfied. On the other hand, the elderly are considered not to be able to influence their feelings of loneliness, worry and anxiety as the staff refer to the lack of time and expertise.

En viktig del av den svenska välfärden är kommunens äldreomsorg för personer över 65 år, där Socialtjänstlagen ger rättighet till vårdboende och andra servicetjänster när det behövs. Kommunernas kommunaltjänst ska enligt Socialtjänstlagen vara av god kvalitet. Rapportering av avvikande händelser är en av hörnpelarna i arbetet med att förbättra kvalitet och säkerhet i vården. Avvikelserapportering bidrar till att undvika att negativa händelser upprepas, samt att rutiner förbättras för att höja kvalitet. Genom att ta tillvara möjligheterna med avvikelserapporter kan kvaliteten på vårdboenden förbättras och utvecklas. Denna studie visar på behovet av ytterligare fokus på arbetet med avvikelsehantering gällande omsorg.

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner. Genomförandet av intervjuerna har haft en fenomenologisk ansats och analysen har skett med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visade att yrkesrollen som enhetschef i äldreomsorgen har förändrats på olika sätt. Trots en efterfrågan om ett tydligt och starkt ledar-skap i kommunernas verksamheter, har utvecklingen gått i riktning mot ett mer renodlat ad-ministrativt chefskap. Att arbeta i en politikerstyrd organisation uppgavs kunna ge upphov till frustration då förutsättningarna snabbt kan förändras i takt med styrande politikers ställnings-tagande om hur uppsatta mål för verksamheten ska uppnås. För morgondagens enhetschefer krävs flexibilitet för att klara de ständiga organisationsförändringar som den kommunala äld-reomsorgens verksamheter genomgår.

Syftet med vår gemensamma C-uppsats är att få en djupare inblick i verksamhetschefers upplevelse av ledarkompetens bland enhetschefer verksamma inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Forskningen är kvalitativ och bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex verksamhetschefer, inom både privat och kommunal äldreomsorg. Forskningen utgår från Jay alls teori om kompetensens betydelse i organisationer. Studien visar på följande resultat: Flertalet av verksamhetscheferna ansåg att ledare inom äldreomsorgen måste vara mycket kommunikativa och tydliga i sitt ledarskap. De intervjuade verksamhetscheferna visade förståelse för att det är en mycket svår roll att vara mellanchef. De menade att det gäller att vara lojal mot fattade beslut samtidigt som en del framhöll värdet av att vara representativ för verksamheten. Studien visar även att en del av de intervjuade ansåg att en bra ledare bör välja ut sina medarbetare för att göra sin verksamhet så kompetent som möjligt. Utan behov av kompetensutveckling kan en enhetschef inte föra ett bra ledarskap, hävdade flera medverkande. Majoriteten av verksamhetscheferna uttryckte även sin frustration över att de ej kan tvinga personal att ta tillvara på ny kompetens. Studien visar även att vissa verksamhetschefer ansåg att socionomer är mer eftertraktade som enhetschefer än sjuksköterskor. Detta på grund av sjuksköterskornas sjukvårdsinriktade utbildning som inte berör ämnet ledarskap i önskad form.

Den här uppsatsen belyser några äldre människors syn på sin vård- och omsorgssituation. Syftet med uppsatsen var också att ta reda på om Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken är något som fungerar och efterlevs i praktiken. Urvalet var begränsat till fyra äldre personer som bor på olika servicehus i Stockholms innerstad. Studien är en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av personliga intervjuer. Min studie analyserades utifrån ett kognitivt perspektiv. Resultaten visar att de flesta äldre hade någon form av daglig sysselsättning. De var alla nöjda med sitt boende. De hade överlag anhöriga eller vänner som de i viss utsträckning träffade även om umgänget hade minskat sedan de flyttade till servicehus. De äldre hade en god relation till personalen och var överlag nöjda med sin vård- och omsorgssituation. Resultaten ger dock vissa indikationer på att Socialtjänstlagens mål och paragrafer samt den nationella Handlingsplanen för äldrepolitiken kanske inte alltid efterlevs och fungerar i praktiken.

Andelen äldre personer i Sveriges befolkning ökar, vilket leder till större behov av väl fungerande äldreomsorg. Kommunerna har ansvar för äldreomsorgen oberoende om den utförs i offentlig eller privat regi. Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihet i kraft som bland annat syftar till att öka individens möjlighet att välja hemtjänstutförare. Idag har privata aktörer större möjligheter att etablera sig inom hemtjänsten. Kontrakten som tecknas mellan kommunen och en privat utförare är den enda direkta legala möjligheten för den ansvariga kommunen att påverka kvaliteten i verksamheterna. Därför är det viktigt att kraven som ställs i kontrakten tydligt beskriver vad kommunen vill att de privata aktörerna ska utföra och vilken kvalitet dessa tjänster ska ha. Syftet med studien var därför att undersöka om och hur kommunernas kontrakt med de privata utförarna fångar upp centrala aspekter av omsorgskvalitet inom hemtjänsten. En kvalitativ deduktiv ansats användes och en innehållsanalys genomfördes för att besvara frågeställningarna. Med hjälp av en utformad analysmodell besvarades vilken typ av kvalitetskrav som ställs i kontrakten. Resultaten visade att majoriteten av de identifierade kvalitetskraven i kontrakten beskrev hur omsorgstjänsterna ska utföras. Kraven utifrån de sex kategorierna, som ingick i analysmodellen, diskuterades i kontrakten. De flesta av kraven som ställdes i kontrakten var specificerade och uppföljningsbara. Dock visade det sig att det inte gick att mäta i vilken grad kraven var uppnådda. Utifrån studiens resultat verkar svårigheterna för kommunerna vara att formulera tillräckligt omfattande och mätbara krav, vilket kan försvåra styrningen av kvaliteten inom äldreomsorgen. / The elderly population in Sweden is growing, which means that more efforts by the home care services are needed. The municipality is responsible to ensure that their population gets the services they need by public or private home care agencies. In January 2009 the law of system of choice was introduced. One aim of the law was to give the individual more freedom to choose home care provider. The only legal way for the municipality to control the quality in private services is to establish a contract between them. Therefore it is important that the contract is well written, and that the municipality clearly expresses what quality they expect the home care provider to perform. The aim of this study was to examine how the contracts are written and what kind of quality the text expresses. A qualitative deductive approach was used and a content analysis was made to examine the contracts. A model for analysis was developed with the purpose to examine the contracts. The results showed that the majority of the text about the quality in the contracts described specific how the services should be performed. The six categories, included in the model of analysis, were represented in the contracts. However, the requirements described in the text were not designed to be measurable. The results showed that it seems difficult for the municipality to formulate requirements that are measurable. This can be a reason for the difficulties for the municipality to control the quality in the elderly care.