Syftet med undersökningen är att fördjupa vår förståelse för hur undersköterskor som arbetar inom kommunal äldreomsorg upplever gränsdragningen mellan arbete och privatliv till följd av att de anpassar och justerar sina känslor i vardagen. Eftersom vi båda har arbetat inom kommunal äldreomsorg finns viss förförståelse för ämnet. Den teoretiska referensramen fokuserar på det emotionella arbetet samt work life balance, vilket ligger till grund för hur vårt insamlade material tolkas. Materialet har insamlats genom åtta telefonintervjuer, vilka vi sedan har analyserat och kopplat samman med den teoretiska referensramen. Resultatet visar på att det emotionella arbetet upplevs olika av undersköterskorna. Däremot uppfattar samtliga undersköterskor att de ofta kan behöva gå in i en roll och uttrycka sig på ett sätt som inte alltid stämmer överens med vad de egentligen känner. Studien visar även att de flesta undersköterskorna upplever att deras balans mellan arbete och privatliv är bra, men det går att se att gränsdragningen mellan arbete och privatliv påverkas av att de har ett känslomässigt arbete.

In recent years alcohol consumption among the elderly population in Sweden has risen. While cooperation between elder care organisations and addiction and substance abuse organisations among individual municipalities has increased, only a fifth of Swedish municipalities have revised guidelines directed toward elder care, describing how social workers are supposed to process this part of the elder population. Meanwhile, New Public Management has caused a fragmentation in social work where organisations have an increased focus on their own areas of responsibility as well as standardised aid increasing the risk of clients not getting the aid they may need. The purpose of this mixed methods study is to understand how social workers within elder care are expected to work with elders who abuse or engage in risk-filled use of alcohol. In order to accomplish this we have chosen to study guidelines for social workers specialised in elder care. The documents are developed by 30 different municipalities found through Socialstyrelsens “Öppna Jämförelser 2021” and in addition to these guidelines, the study also aims to analyse a survey directed toward social workers in the same municipalities in order to generalise the results. In conclusion, New Public Management has provided Swedish social services with specialised social workers. Working from different offices within a municipality creates cause for cooperation to which, in some municipalities, there are not sufficient guidelines describing clear proceedings when it comes to processing elders with addiction or substance abuse.

Uppsatsens syfte är att studera hur äldreomsorgen skildras i media och hur denna framställning görs. För att besvara syftet gjordes en innehållsanalys med kvantitativ och kvalitativ ansats. För att analysera och förstå resultatet användes tre teoretiska perspektiv: medielogik, dagordningsteorin och socialkonstruktivism. Uppsatsens material inhämtades från två dagstidningar varav den ena utges lokalt och den andra på riksnivå för att ge en bredare uppfattning om medias framställning av äldreomsorgen samt att se om någon skillnad sågs i de olika tidningarna. Urvalet av artiklarna publicerades under två separata månader 2015. Uppsatsens resultat visar tre framstående teman inom äldreomsorgen som ofta förekom i medias framställning och dessa var i huvudsak negativa med fokus på brister. I de två tidningarna var likheterna mellan framställningen mer framträdande än skillnaderna. / The aim of this study was to investigate how elderly care is portrayed in media. A content analysis with quantitative and qualitative approaches was made to answer the research questions. To ana-lyze and understand the results three theoretical perspectives were used: social constructivism, media logic and agenda theory. The study material was collected from two newspapers, one of which is published locally and the other at the national level, in order to gain a broader under-standing of the media's representation of elderly care and also to see the differences in various newspapers. We used the articles published during two separate months in 2015. Study results show three prominent themes in elderly care that are frequent in the media - the depiction is largely negative, with a focus on shortcomings. The portrayal is similar in both newspapers.

Det finns begränsat med forskning kring hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen arbetar med ensamhet hos äldre personer. Med anledning av detta är studiens huvudsakliga syfte att undersöka hur biståndshandläggare i Dalarnas kommuner arbetar med att utreda sociala behov till följd av ensamhet hos äldre personer samt att ta reda på vilka kommunala sociala insatser som erbjuds för dessa individer och på vilka grunder. Studien är genomförd utifrån en kvantitativ ansats, där vi har använt oss av en enkät, som innehåller frågor som avser att besvara syftet. Tolkningsramen för analysen av det empiriska materialet utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att det finns behov av att både utöka och utveckla kommunernas utbud av sociala insatser för äldre personer samt att utveckla rutiner för hur man ska arbeta med ensamhet hos äldre personer. Studien påvisar ett behov av mer forskning, både internationell och nationell, kring hur biståndshandläggare arbetar med att identifiera ensamhet hos äldre personer. / There is limited research on how care administrators in elderly care work with loneliness among older people. For this reason, the study's main purpose is to examine how care administrators in Dalecarlian counties are working to investigate the social needs as a result of loneliness among older people and to find out which municipal-based social interventions that are offered for these individuals and on what grounds. The study was conducted based on a quantitative approach, were we have used a questionnaire that includes questions designed to answer the study’s purpose. Interpretative framework for the analysis of the empirical material consists of Lipsky 's theory of street-level bureaucracy. The study’s results show that there is a need to both expand and develop the municipal-based social interventions for the elderly and to develop procedures on how to work with loneliness among older people. The study demonstrates a need for more research, both international and national, about how care administrators are working to identify loneliness among older people.

<p>The aim of the study was to examine the background and prerequisites for social services responsibility for carers according to the carers’ section in the Social Services Act. How the legislation is perceived and implemented in practice was also studied. The study’s theoretical basis was jurisprudence and the sociology of law. Preparatory work and other sections of importance for the interpretation of the carers’ section in the Social Services Act were also scrutinized. Interviews with four municipal politicians and four local civil servants were conducted. Various factors which affect the prerequisites for the social services duty of care towards carers were identified in the study. By studying the direct effects of legislation various indirect effects were also highlighted. The results showed that legislation is a weak instrument of control in municipalities’ planning and implementation of support for carers. Therefore social services responsibility for carers is unclear and imprecise. For carers themselves it is difficult to know what support they can demand or ask for from social services – municipalities have to offer support for carers but the carers’ section does not give carers any legal right to support.</p>

Svensk äldreomsorg har under de senaste åren haft stora svårigheter med att balansera ekonomi, personal och antalet kunder på ett gynnsamt sätt för alla parter. Med stora avgångar inom äldreomsorgens samtliga yrkeskategorier, svårigheter att rekrytera ny personal, utmaningar att uppnå ekonomisk balans samt att kunna bemöta det ökade behovet av äldreomsorg inom kommunen, står omsorgsförvaltningen i kris. Detta är något som har påpekats i tidigare studier gällande svensk välfärd och äldreomsorg i hela landet. Denna uppsats bygger på insamlat material från intervjuer med sex stycken enhetschefer som arbetar på en kommuns omsorgsförvaltning inom äldreomsorgen. Intervjumetoden är kvalitativ och semistrukturerad med det huvudsakliga syftet att ta reda på hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Utifrån tidigare studiers faktorer som anses leda till god arbetsmiljö analyseras och diskuteras enhetschefernas intervjusvar. Kopplat till enhetschefernas upplevelse av sin arbetsmiljö används maktteorier för att diskutera hur makt upplevs av enhetscheferna på arbetsplatsen. Maktteorierna används också för att försöka förklara hur maktpåverkan från andra kan påverka enhetschefernas upplevelse av vilka som är deras befintliga maktresurser och vilket handlingsutrymme de har. Nedanstående frågor har ställts för att bidra till en ökad förståelse för enhetschefernas arbetsmiljö inom äldreomsorgen; Hur upplever de intervjuade enhetscheferna sin arbetsmiljö? Stödjer denna studie tidigare forskning om vad som utgör en god arbetsmiljö? I vilken uttsträckning kan deras upplevda arbetsmiljö förstås i termer av makt? Resultatet och diskussionen påvisar att de påverkansfaktorer som uppges av andra studier som viktiga för en god arbetsmiljö, även upplevs som viktiga för de intervjuade enhetscheferna. Framförallt är det viktigt med faktorer som delaktighet, stöttning och tydlighet. Om enhetscheferna upplever att dessa faktorer är förekommande eller ej, kan påverka deras självupplevda förmåga och handlingsutrymme att använda sig av maktresurser.

The study was conducted among 100 assistant nurses working in six different residential home. The main purpose of the study was to increase awareness of the psychosocial work environment of assistant nurses in retirement home. In order to fulfill my purpose, I have chosen to use three questions: Have the period of employment in the workplace any impact on how the assistant nurses experience the psychosocial work environment? In the future it will become a lack of staff in elderly care. How do those working in elderly care today feel about the future? How important are the manager and colleagues for how assistant nurses are experiencing the psychosocial work environment? In order to answer the questions a quantitative method and a questionnaire has been used. The results were analyzed using SPSS and presented in the form of frequency tables, cross tabulations, chi square test and the sperman rho test. The results showed that the period of employment did not had an impact on the staffs´ experience of the psychosocial work environment. But what proved to be important was whether they felt their work as stressful. Where those who have worked between 3-10 years felt that the duties were more stressful than those with a shorter or longer period of employment.

The aim of this study is to increase the knowledge of the implementation process of the national core value at residential homes for the elderly, based on manager’s descriptions. The national core values were introduced in the Social Service Act (SFS 2001:453) 2011 with the aim to increase the quality in the elderly care. According to previous research, leadership has a major impact on the implementation of the national core values; therefore the study takes its outset from the managers perspective. The study is designed as a case study where qualitative interviews are used as a method. Through semi-structured interviews, managers at residential homes for elder have been interviewed. The collected material from the interviews has been analyzed based on theories of implementation and leadership. The result shows that the managers use different methods to implement the national core value in their operations and that different factors affect the implementation process. The factors that arise are mainly the manager, the staff’s attitude and resources. The result shows that managers are important in the implementation process, it is about the meaning that the managers gives the national core value and that the managers can be seen to take an active or a passive role in the implementation process. The managers are requesting education about the national core values, despite the government’s formulated guidance materials and education. The result shows that the managers don’t use these instruments, witch means that the managers are asking for something that already exists. In order for the operations to work in accordance with the national core values, the result shows that both managers and employees requires to provide the right conditions in terms of resources.

As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?      This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities.

Med bakgrund av enhetschefer i äldreomsorgens komplexa yrkesroll har syftet med denna studie varit att undersöka enhetschefens upplevelse av yrkesrollen samt vilka krav och förväntningar som finns hur de upplevs och hanteras. Vad som motiverar enhetscheferna har också undersökts. Metoden som vi använde var en kvalitativ metod där vi genomförde sju semistrukturerade intervjuer med enhetschefer i kommunal hemtjänst. Vi utförde vår studie i en mindre kommun i södra Sverige. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning inom undersökningsområdet och utvalda teorier för ämnet. Resultatet visar att vår empiri i stora drag stämmer väl överens med tidigare forskning som bekräftar att yrkesrollen är komplex med mycket varierande arbetsuppgifter och att den innehåller krav och förväntningar från många olika håll. I likhet med tidigare forskning upplever även de enhetschefer vi undersökt, brister i vissa stödfunktioner, vilket också blivit det mest utmärkande i denna studie. Trots upplevda brister i stöd och hög arbetsbelastning visar samtliga enhetschefer i studien en positiv inställning till arbetet och uppger att de känner sig motiverade i sin yrkesroll. / With the background of middle managers in elderly care complex professional role, the purpose of this study has been to examine the middle manager's experience of the professional role, as well as what requirements and expectations exist and are experienced and how they are handled. What motivates the unit managers has also been investigated. The method we used was a qualitative method in which we conducted seven semi- structured interviews with unit managers in home care. We conducted our study in a small municipality in southern Sweden. The empirical work has been analyzed with the help of previous research in the research area and selected theories for the subject. The result shows that our empirical data broadly matches well with previous research that confirms that the professional role is complex with very varied work tasks and that it contains requirements and expectations from many different directions. Like previous research, it also fails here in some support functions for the middle managers, which has also become the most characteristic of this study. Despite shortcomings in support and high workload, all middle managers in the study show a positive attitude to the work and state that they feel motivated in their professional role.