Föreliggande studies syfte var att undersöka huruvida diverse individuella faktorer har inverkan på den arbetsrelaterade stressen hos undersköterskor, som arbetar på äldreboenden inom offentlig verksamhet. Karaseks och Theorells (1990) krav-kontroll-stöd-modell användes för att undersöka den arbetsrelaterade stressen i förhållande till undersköterskornas ålder, längden på anställningen i tid och tjänstgöringsgrad i procent. Denna kvantitativa studie med deduktiv ansats genomfördes via en tvärsnittsdesign: sammantaget 154 undersköterskors svar, i en webbaserad enkät, utgjorde grunden för den data som analyserades i oberoende One-way ANOVA. Resultaten påvisade signifikanta skillnader i form av att undersköterskor som är under 35 år upplevde en lägre kontroll än de som är 51 år eller äldre; undersköterskor som tjänstgör på 100 procent upplevde högre ställda krav än de som tjänstgör på en sysselsättningsgrad mellan 76 och 99 procent. Undersökningens resultat överensstämmer till följd därav i hög grad med tidigare forskning inom ämnesområdet.

I vårt nutida samhälle har ledarskap en stor betydelse i verksamheter eftersom det är viktigt hur ledaren strävar efter ständiga förbättringar och samtidigt kunna leda sina medarbetare genom att nå verksamhetens uppsatta mål. Det gäller bara inte att arbeta med ständiga förbättringar och att en ledare ska leda sina medarbetare inom en verksamhet. En ledare och medarbetare måste också känna sig motiverade att gå till arbetsplatsen och känna att de bidrar med något i verksamheten. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledaren arbetar med ständiga förbättringar kopplat till verksamhetens uppsatta mål. I studien tillämpas både en kvalitativ och en kvantitativ metod där ledarna intervjuades och medarbetarna deltog i enkätundersökningar. Studien visar hur ledarna arbetar med ständiga förbättringar kontinuerligt genom att lyfta upp avvikelse, rutiner, mål och fattande beslut tillsammans med medarbetarna i olika mötesforum. Avslutningsvis visade denna studie att det är viktigt att ledarna är lyhörd, arbetar utifrån behov, ger feedback och önskemål för att en skapa en positiv spiral i organisationen långsiktigt vilket också är en ständig förbättring för att nå verksamhetens mål. / Nowadays in our society, leadership has a great importance in organisations because it is important how the leader strives for continuous improvement, while at the same time managing their employees by reaching the organisation's set goals. It just does not apply to only work with continuous improvements and that a leader should manage their employees within an organisation. A leader and employee must also feel motivated to go to the workplace and feel that they contribute something in the organisation. The purpose of this study was to investigate how the leader is working with continuous improvements related to the organisation's set goals. The study applies both a qualitative and quantitative method which the leaders were interviewed and the employees participated in questionnaires. The study shows how the leaders continually work with continuous improvement by discussing deviations, routines, goals and taking decisions together with employees in different meeting forums. In conclusion, this study showed that it is important that the leaders are responsive, working according to the needs, giving feedback and desires to create a positive spiral in the organisation in the long term, which is also a continuous improvement to achieve the organisation´s goals. / <p>2017-06-28</p>

The aim of this study was to investigate whether or not nursing staff working in a care home notice and, if they do, how they interpret signs of gerotranscendence in the residents and how they approach the residents that exhibited those signs. The study was conducted with qualitative semi-structured interviews with nursing staff active in a Swedish care home.  The theoretical approach was hermeneutic and the study was conducted due to the author’s view that the current research on gerotranscendence is sparse. The conclusion of this study is that the nursing staff were able to notice some signs connected to gerotranscendence in the residents but not all. Notification and interpretation of the signs were varied and residents were approached differently by the nursing staff due to the nursing staff’s varying theoretical and working background.

The aim of this study was to investigate how healthcare professionals perceive the importance of music as part of care in elderly care. The study has been inspired by the phenomenographic methodology aimed at detecting variations in caregivers' perceptions of music in elderly care. The data collection methods used in this study are participatory observations conducted during a music activity, as well as semi-structured interviews with caregivers. The analysis has been conducted based on a phenomenographic analysis model and has resulted in three descriptive categories:functional ability, emotions and learning together with associated subcategories. The result shows that music can improve old people´s memory, mobility and affect their mood. Music in elderly care can also increase the well-being and quality of life of elderly people, as well as contribute to the learning of staff that can increase the quality of care for the elderly. / Syftet med denna studie var att undersöka hur vård- och omsorgspersonal uppfattar betydelsen av musik som en del av vård och omsorg inom äldreomsorgen. Studien har inspirerats av den fenomenografiska metodansatsen som syftar till att upptäcka variationer i omsorgspersonalens uppfattningar om musik i äldreomsorgen. De datainsamlingsmetoder som har använts i studien är deltagande observationer som genomförts under en musikaktivitet på ett äldreboende, samt semistrukturerade intervjuer med omsorgspersonalen. Analysen har genomförts utifrån en fenomenografisk analysmodell och har resulterat i tre beskrivningskategorier:funktionsförmåga, känslor och lärande med tillhörande underkategorier. Resultatet visar att musik kan förbättra äldre personers minne, rörelseförmåga och påverka deras humör. Musikinslag i vård- och omsorg kan öka äldre personers välbefinnande och livskvalitet samt bidra till ett lärande hos personalen som kan leda till att kvaliteten i äldreomsorgen ökar.

I avhandlingen beskrivs och analyseras chefers arbete genom att kombinera individuella perspektiv med organisatoriska och samhälleliga perspektiv vilket ger både teoretiska och praktiska implikationer Referensramen är uppbyggd av teorier kring chefers arbete och nyinstitutionell teori av Skandinaviskt slag. Flera metoder kombineras för att fånga komplexiteten i chefers arbete; skuggningar, intervjuer, observationer och dokumentstudier. Forskningsfrågorna besvaras genom att använda en kombination av teorier utvecklade för olika analysnivåer; individ, organisation och samhälle. De empiriska materialen används för att ge ett bidrag till vidare forskning om chefers arbete med en empirisk bas. Vikten av att relatera chefers arbete till den kontext som omger dem betonas. Chefers arbete i äldreomsorgen har specifika karaktäristika men också gemensamma drag med chefers arbete i andra sektorer och på andra organisatoriska nivåer. I det empiriska materialet har flera organisatoriska karaktäristika som påverkar chefers arbete identifierats. Beskrivningarna av chefers arbete bidrar också till en utveckling av en empirinära praxisteori för chefers arbete. Med hjälp av nyinstitutionell teori beskrivs hur chefer möter skilda förväntningar och krav och i organisationer, där dessa inte överensstämmer måste chefer hantera ett organisatoriskt hyckleri. / In the thesis managers’ work is described and analysed by combining individual perspectives with organisational and societal perspectives, which gives both theoretical and practical implications. The frame of reference is constituted of theories on managers’ work and the Scandinavian version of new institutional theory. Several methods are combined to grasp the complexity in mangers’ work; shadowing, interviews, observations and document studies. The research questions are answered through a combination of theories  developed for different levels of analysis; individual, organisational and societal. The empirical materials are used to give a contribution to further research on managers’ work with an empirical base. The importance to relate managers’ work to the context that surrounds them is emphasised. Managers’ work in eldercare has specific characteristics, but also common features with managers’ work in other sectors and at other hierarchical levels in organisations. In the empirical material several organisational characteristics that affect managers’ work have been identified. The descriptions of managers’ work also contribute to a praxis theory of management. New institutional theory is applied in order to describe how managers meet diverse expectations and demands in organisations. When these do not match, the managers need to handle organisational hypocrisy.

The study deals with the implementation of specific values in elderly care in the municipality of Hultsfred. The values here are grounded on the interaction between caregivers and caretakers and based on a salutogenetic approach. The aim of this study is to describe and analyse the work with values in elderly care through the understanding how the changes in the organisation have been shaped in the municipality on different levels in organisation of the elderly care through an implementation process. The study is based on semi-structured interviews with care givers, care administrators and managers. National and internal documents were studied. The material was analysed through Fixen et. al (2005) steps in an implementation process. The main findings in the study reveals the importance of a working communication and making every level participate in an implementation process. The study shows an example how popular organisation recipe is translated and used in elderly care. The study was written with support from the Kamprad Family foundation.

Då livslängden i samhället ökar och alltfler lever länge med många diagnoser har vi ett växande behov av en välfungerande äldreomsorg. Efter ädelreformen dör alltfler äldre personer på särskilt boende, vilket föranleder ett intresse av att studera den omvårdnad som ges där. Syftet med föreliggande studie var därför att beskriva undersköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till äldre personer under livets sista tid på särskilt boende. Studien baseras på intervjuer med sju undersköterskor som har minst tre års erfarenhet av att arbeta på särskilt boende. Analysen av intervjumaterialet gjordes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.  I resultatet framkom tre teman; en naturlig väg mot döden, den äldre personen som utgångspunkt i omvårdnaden samt ömsesidighet och samarbete med begränsande förutsättningar.  Undersköterskorna ser döende vid hög ålder som en naturlig process de inte vill försöka motverka och inte heller talar med varandra om. Deras strävan är att vara följsamma i processen och tillgodose de äldre personernas önskemål för att skapa dem största möjliga välbefinnande under deras sista tid i livet. Otillräcklig bemanning utgör i viss mån hinder för denna strävan, men kringgås med hjälp av samarbete med närstående. Sammanfattningsvis finns en underliggande, delvis explicit vilja att ge en personcentrerad omvårdnad, vars innehåll till delar är i överensstämmelse med en modell för personcentrerad palliativ vård, De 6 S:n. Resultaten av denna studie är viktiga för sjuksköterskor, vilka är ytterst ansvariga för den omvårdnad som utförs av undersköterskor. Samtidigt synliggör resultaten att undersköterskor är viktiga i omvårdnadsarbetet på särskilt boende. Fortsättningsvis skulle det vara av intresse att studera äldre personers erfarenheter av omvårdnad under livets sista tid på särskilt boende. / Since increasing life expectance causes more persons to live longer with multiple diagnoses, we have a growing need of a well-functioning elderly-care. After the ”ÄDEL-reform” in Sweden, in 1992, when the responsibility for long-term medical care for elderly people was transferred from the county councils to the local authorities, an increasing number of older people die in nursing homes. This leads to an interest of studying the nursing care being given there.  The aim of the study was therefore to describe assistant nurses experiences of providing nursing care to older people during the last time of life in a nursing home. The study has been conducted by a content analysis based upon Seven interviews with assistant nurses having at least three years’ experience of working in a nursing home. In the results of this study three themes appeared; a natural pathway towards death, the older person as a starting point for the nursing care and reciprocity and collaboration in spite of limiting conditions. The assistant nurses consider dying at old age as a natural process, which they do not wish to hinder. They do not even talk to each other about it.  Instead they strive to be pliable to the process and responsive to the desires of the older people in order to provide them the best possible level of wellbeing during their last time of life. Inadequate staffing is partly hindering to this, but the problem is being avoided due to collaboration with the significant others of the older person.  Summarised, the nurse assistants nourish an underlying, at times explicit ambition to provide a person centred nursing care, which partly corresponds to a model of person centered palliative care, The 6 S:s. The results of this study are useful to nurses, since they are responsible of the nursing care given by assistant nurses. The results also elucidate the importance of the nursing care given by assistant nurses in a nursing home. Furthermore it would be of interest to study older persons experiences of receiving nursing care during their last time of life in a nursing home. / Livets sista tid på kommunalt särskilt boende. En studie av undersköterskors erfarenheter

Introduktion: I takt med samhällets tekniska utveckling ökar även implementering av tekniska lösningar i vård och omsorg. Den ökade teknikanvändningen påverkar både vård- och omsorgspersonal och den äldre. Syfte: Syftet var att beskriva vad som påverkar vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar och upplevelse av hur teknikanvändning påverkar den äldres dagliga liv. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats genomfördes med n = 12 vård- och omsorgspersonal i en mellanstor kommun i Mellansverige. Kvalitativ innehållsanalys resulterade i åtta huvudkategorier: arbetssituation, kompetens, delaktighet, självständighet, trygghet, frihet, social kontakt och hälsa. Resultat: Vård- och omsorgspersonalens attityder till tekniska lösningar var både positiva och negativa och påverkades utifrån deras arbetssituation, känsla av kompetens och delaktighet. Vård- och omsorgspersonalen upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldres dagliga liv genom att deras självständighet, trygghet, frihet och hälsa ökade. Samtidigt upplevde vård-och omsorgspersonalen att teknikanvändning kunde leda till ökad känsla av ensamhet hos den äldre. Konklusion: Studiens slutsats är att vård- och omsorgspersonalen överlag hade positiva attityder till tekniska lösningar och de upplevde att teknikanvändningen påverkade den äldre både positivt och negativt i det dagliga livet. Med anledning av det ansåg vård- och omsorgspersonalen att det är viktigt att teknikanvändningen individanpassas. / Introduction: In step with society´s technical development, the implementation of technical solutions in health and care also increases. The increased use of technology affects both the health and care staff and the older adult. Aim: To describe what affects health and care staff´s attitudes to technical solutions and howthe use of technology affects the older adult´s daily life. Method: An interview study with an inductive approach was conducted with n = 12 health andcare staff in a mid-sized municipality in the middle of Sweden. The qualitative content analysis resulted in eight main categories: work situation, competence, participation, independence, sense of security, freedom, social interaction and health. Result: The attitudes of health and care staff towards technical solutions were both positive and negative. Their attitudes were affected by their work situation, competence and participation. The health and care staff´s experience was that the use of technical solutions affected daily life of the older adult by increasing their independence, sense of security, freedom and health. At the same time health and care staff experienced an increased sense of loneliness of the older adult. Conclusion: The conclusion of the study is that the health and care staff had positive attitudes towards technical solutions and they experienced that the use of technic usage affected the daily life of the older adults, both in a positive and negative way. Because of this it was important to individually adapt the solutions. / DigitalWell

There is a lack of studies about elderly with mental illness. Previous studies show that care managers tend to construct needs together with the client based on a standardized range of aid (Olaison, 2009; Jönson &amp; Harnett, 2015; Dunér &amp; Nordström, 2005). Further the social needs tend to disappear during the need investigation. This study is based on semi-structured interviews with care managers that work according to the Swedish Social Services Act towards elderly people in Sweden. The purpose of the study is to understand what strategies care managers have and use in the work alongside elderly with mental illness. The interviewed care managers come from different municipalities in the southern and middle Sweden. The interviews are analysed through the theoretical model of street-level bureaucracy (Lipsky, 2010; Johansson, 2007) and Agevall’s (2000) types of autonomy. The study indicates that care managers experience that they work a lot towards elder clients with mental illness of various kinds. The description of the profession however doesn’t say much about how to work with this clientele. Further the organization doesn't have guidelines specified for mental illness in older people, therefore the care managers need to create their own strategies in order to meet the mental needs in clients. The study shows that the care managers have different strategies in their work. For example, some of them describe how they go beyond the aid guidelines to meet mental needs in their clients.

Syftet med den här studie var att undersöka upplevd etisk stress och hälsa bland chefer på äldreboende i samband med svåra beslut under Covid-pandemin. Metoden i den här kvalitativa studien inkluderade fyra semi-strukturerade intervjuer med fyra chefer för äldreboende i Sverige. En tematisk analys användes för att hitta relevanta mönster i insamlade data. I resultat identifierades fyra huvudteman: Etisk stress, Etiska konflikter vid svåra beslut, Upplevd hälsa, Chefsstöd. Studiens resultat visar att äldreboendecheferna upplevde etisk stress i samband med svåra beslut under Covid-19 och involverade anhöriga, äldre vårdtagare samt omsorgspersonalen. Upplevd stress hos cheferna inkluderade omsorgspersonalens skyddsutrustning samt att skydda hela boendet samtidigt vara uppdaterad på aktuella restriktioner och direktiv från ledning. Cheferna upplevde avsaknad av stöd från överordnade i sitt vardagliga arbete medan stödet från chefskollegor upplevdes positivt då det var möjligt att använda digitala plattformar för möten där cheferna kunde mötas.