Verksamheter som bedriver effektivt Systematiskt Arbetsmiljöarbete (SAM) har visats ha friskare och nöjdare arbetstagare, bättre anseende, och större monetära framgångar, än verksamheter som inte gör det. Det saknas emellertid förståelse för vilka arbets- eller förhållningssätt som bidrar eller leder till att vissa verksamheter lyckas bedriva SAM effektivt. Hitintills har fallstudier fokuserat på hur SAM bedrivs i sin helhet eller på vilka brister som finns, oavsett om företaget bedriver SAM effektivt eller inte. Kort sagt saknas relevant underlag. I detta arbete studeras en verksamhet inom äldrevården (ett yrke med överlag bristande arbetsmiljö och stort behov av effektivt SAM) som bedriver effektivt SAM, i syfte att förstå hur och varför de har lyckats. Intervjuer utfördes med arbetstagare på alla nivåer för att få en insikt i vad deras yrkesroll innebär och hur det relaterar till SAM, varefter en analys av intervjumaterialet gjordes för att identifiera SAM-främjande arbetsmetoder och beteenden. Ur dessa utkristalliserades ett antal huvudkomponenter – nycklar till framgång. Nycklarna var (1) fokus på patientens välmående, (2) engagerat ledarskap, och (3) öppen kommunikation. Även om SAM ser olika ut i olika branscher och verksamheter, är nycklarna generella nog för att kunna ge arbetsgivare en ledtråd om vad de behöver arbeta med för att lyckas bättre med SAM. / Companies engaged in Systematic Work Environment Management (SWEM) have been shown to have healthier and more satisfied workers, better reputation, and greater monetary success than companies that do not. There is however a knowledge-gap about what approaches or attitudes companies with successful SWEM utilize, that lead to this success. Up to date, the focus of case studies have been how SAM as a whole is conducted in companies, or what flaws there are, regardless of the companies’ level of success. In short, there is a lack of relevant research. This work is a study of an eldercare unit (eldercare being a profession with over-all poor working environment) that conducts SWEM efficiently, the goal being to understand the reasons to their success. Employees of all levels were interviewed in order to gain insight into what type of work they do and how that relates to SWEM, after which an analysis of the interview-transcriptions was made to identify what practices and behaviours promote efficient SWEM. From these, a number of main components emerged – keys to success. The keys were (1) a focus on patient well-being, (2) keen leadership, and (3) open communication. Although work environment management may differ between different industries and companies, the keys are general enough to give employers a clue about what they need to work on in order to promote SWEM.

The Covid-19-pandemic has put public health into a large risk. In December 2020, an evaluation of the measures taken in Sweden to deal with the Covid-19 pandemic was published. It pointed out that the elderly care had not received the necessary resources to protect the elderly who are the most vulnerable in the population. The majority of previous research conducted during the Covid-19 pandemic has focused on the healthcare situation abroad. Few studies have been conducted in Sweden and even fewer focused on the elderly care. The aim of this study is to examine the experiences of the caregivers working in residential care during the Covid-19 pandemic. In this study we used theoretical models which examine psychosocial work environments, stress as well as social responsiveness and burnout. The work applied a qualitative approach and used a thematic analysis. The data was collected through semi-structured interviews with assistant nurses working in three municipalities in Västra Götaland, Sweden. The result showed that the participants experienced an increased workload and that they felt inadequate towards the elderlycare receivers. To handle their situation the social support within the colleagues had a vital function. The participants experienced a limited social life and a big concern about carrying the infection. / Covid-19-pandemin har medfört en stor risk för allmänhetens hälsa. Den 15 december 2020 publicerades en utvärdering av de åtgärder som vidtagits i Sverige för att hantera Covid-19-pandemin. Då uppmärksammades att den redan utsatta äldreomsorgen inte fått tillräckligt med resurser för att skydda de äldre vårdtagarna som drabbats värst av Covid-19. Majoriteten av tidigare forskning som utförts under Covid-19-pandemin har fokuserat på sjukvårdens situation utomlands. Få studier har genomförts i Sverige och ännu färre inom äldreomsorgen. Den här studien ämnar därför att undersöka vårdgivares upplevelser i arbetet med den äldre riskgruppen på särskilda boenden under Covid-19-pandemin.Studien har en kvalitativ ansats och genomfördes med hjälp av tio semistrukturerade intervjuer. Studien genomfördes med undersköterskor som arbetar i tre kommuner i Västra Götalands län i Sverige. I den tematiska analysen beskrevs undersköterskornas upplevda stressorer, resurser och hur deras privatliv påverkats på grund av arbetet. Framförallt upplevde deltagarna en ökad arbetsbelastning, underbemanning och de kände sig otillräckliga gentemot vårdtagarna. Den viktigaste resursen för att hantera situationen uppgavs vara det sociala stödet inom arbetsgruppen. Deltagarna upplevde ett begränsat privatliv och en oro inför att bära på smitta.

Syftet med den här studien är att undersöka mellanchefers upplevelse av det hälsofrämjande arbetet inom äldreomsorgen. Materialet omfattar semistrukturerade intervjuer med sex mellanchefer som alla är verksamma inom äldreomsorgen. Vår valda metod är kvalitativ undersökning och analysen av data gjordes genom kategorisering. Den teoretiska ansatsen är känslan av sammanhang (KASAM) samt Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd-modellen. Tidigare forskning påvisar att ledarskapet har en betydande roll för den psykosociala arbetsmiljön. Flera studier visar även på att det behöver finnas tillräckliga resurser för att kunna bedriva ett hälsofrämjande arbete. Delaktighet och engagemang är två viktiga beståndsdelar som lyfts fram för att främja medarbetarens arbetsmiljö. Uppsatsens resultat visar att mellanchefers upplevelser är liknande vad gäller ansvar och möjligheten att skapa delaktighet. Vad som skiljer sig åt i mellanchefernas upplevelse är hanteringen av de tillgängliga resurserna. Alla respondenter var eniga i att kommunikation med medarbetarna är A och O för att främja en god arbetsmiljö. / The aim of this study is to examine how the head of units in elderly care experience health promotion work. The data includes six semi structure interviews with head of units who are all operative in elderly care. Our method for collecting data is qualitative and the analysis is done through categorizing. The theoretical approach is a sense of coherence( KASAM) and Karasek and Theorells demand-control-support-model. Previous research show that leadership has a significant role on the psychosocial working environment. Several studies also shows that adequate resources is necessary to manage the health promotion work. Participation and involvement are two important elements presented to promote the employees working environment. This study show that the experiences of eldery cares head of units are similiar when it comes to responsibility and the possibility to create participation. The difference in the experiences are how the head of units handle the available resources. All the respondents agree that communication is the key for a good work environment.

Syftet med föreliggande arbete är att kartlägga och analysera användningen av digitala tjänster inom äldreomsorgen, inklusive vård och omsorg vid demens. För att svara på arbetets frågeställningar skickades webbenkäter ut till personal på äldreboenden i flertalet kommuner i Sverige. Vidare genomfördes även intervjuer med personal. Resultatet från arbetet visar på en utbredd användning av digitala tjänster inom äldreomsorgen, främst gällande vardagsteknik i form av videosamtal. Den pågående pandemin har motiverat en utökad användning av vardagsteknik och både boende och personal uppskattar användningen. Välfärdsteknik likt bank-id används i mycket begränsad utsträckning på grund av att personalen saknar behörighet för denna tjänst. Hur digitala tjänster används inom verksamheten skiljer sig mellan personer med demenssjukdom och personer utan demenssjukdom, då det används mer passivt vid demensomsorg. Tillgången till digitala tjänster varierar mellan boenden, både gällande om det finns gemensamma surfplattor och om internetuppkoppling finns tillgänglig. Sammanfattningsvis är digitala tjänster frekvent förekommande inom äldreomsorgen, men användningen behöver utvärderas och vidareutvecklas. En utvärdering kring hur digitala tjänster kan implementeras på lämpligast sätt är nödvändig. Resultatet från arbetet visar att det finns skillnader i användningen mellan demensomsorg och annan äldreomsorg. Dock kan inte slutsatser dras kring utbredningen av digitala tjänster inom demensomsorg. / The purpose of this study is to map and analyze the use of digital services in elderly care, including dementia care. In order to fulfill the aims of the study, web surveys were sent out to staff at nursing homes from multiple municipalities in Sweden, and some of the staff were also interviewed. The results from the study show a widespread use of digital services in elderly care, mainly regarding everyday technology in form of video calls. The ongoing pandemic has justified this development of everyday technology, and both residents and staff appreciate the use. Welfare technology such as bank-id is used to a very limited extent due to a lack of authorization on the part of staff. How digital services are used in the nursing homes differs between residents with dementia and residents without dementia, as it is used more passively in dementia care. Access to digital services varies between residents, both if there are shared tablets and if internet connection is available. In summary, digital services are frequently used in elderly care, but the use needs to be evaluated and further developed. An evaluation of how digital services can be implemented in most appropriate way is needed too. The results from the study show that there are differences in the use between dementia care and other elderly care. However, no conclusions can be drawn about the spreading of digital services in dementia care.

Authors: Tova Andréasson & Sofia Andersson Title: Social work degree or other academic education that the employer considers equivalent - A quantitative study of first line managers' actions in elderly care. [Translated title] Supervisor: Lars Sörnsen Assessor: Kerstin Arnesson Previous research shows that first line managers in elderly care act in different ways and it can affect both employees and the elderly. The purpose of this study was to investigate why first line managers act differently in elderly care, by analyzing the relationships between education and first line manager's actions. We also wanted to investigate whether managers act on the basis of education or guidance documents. To achieve the purpose of this study, a quantitative approach was used. All first line managers in elderly care in Kalmar County, Blekinge County and Kronoberg County were given the opportunity to answer a survey online. We analyzed the answers by performing different analyzes with the program SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). To analyze the results of the study, concepts of leadership and profession were used. The study concluded that the first line managers with social education acted more alike than other professions. It also showed that first line managers with more experience used guidance documents to a greater extent than first line managers with less experience.

Denna uppsats undersöker från ett brukarperspektiv om det finns några kvalitetsskillnader mellan den privata och kommunala äldreomsorgen inom Borås kommun. Undersökningen använder sig av sekundärdata, där Socialstyrelsen gjorde en enkätundersökning runt om i landets alla kommuner och som vi därefter sammanfattade alla svar utifrån det vi undersökte. I denna studie så samlades sekundärdata in för att sedan analyseras, för att sedan komma fram till hur kvaliteten är men även hur den skiljer sig åt på den kommunala samt privata äldreomsorgen. Kvaliteten som undersöks är bemötandet, tiden, tryggheten samt 4 äldreomsorgens olika områden som helhet. I studien finns även olika teorier kring kvaliteten samt hur man ska effektivisera arbetsplatserna så kvaliteterna höjs, så att man får fler nöjda brukare. Studien undersöker äldreomsorgen från tre olika sidor, vi undersökte hur kvaliteten är på ett äldreboende, särskilt boende samt hemtjänsten på både kommunal och privat äldreomsorg. Efter analysen av datamaterialet som används så fick vi fram ett resultat kring frågeställningen som löd, "Hur skiljer sig kvaliteten åt på kommunala kontra privat äldreomsorg?". Resultatet blev inte exakt som vi tänkte. Vår hypotes var att kommunal äldreomsorg skulle vara bättre på alla punkter med tanke på att privat äldreomsorg har mer med ett vinstdrivet tänk att göra. Slutresultatet var att det var ganska så jämnt, inom vissa områden var kvaliteten på kommunal bättre och i vissa fall så var kvaliteten inom privat bättre. Om man ser resultatet i helhet så var kommunal äldreomsorg bättre inom flera områden men inte med stora skillnader. Det vi kom fram till vara att kvaliteten på kommunal äldreomsorg är i sin helhet bättre än den privata äldreomsorgen. Vård och omsorg är ett brett ämne och vi rekommenderar att man forskar vidare kring det för att få en större samt djupare inblick i det hela. / This study has been made from a user perspective to discuss and find out if there are any differences in quality between the municipal and private performers in elderly care in Borås municipality. The study was made through secondary data/information where the national board of health and welfare (Socialstyrelsen) made a survey in Sweden where the municipalities in Sweden participated, where we summarized the answers based upon our study. The valuable secondary data was collected and analyzed to learn how the quality is and how it differs from each other in private and municipal performers. The quality that is studied is the treatments, the time, and the feeling of safety but also the different parts that are included in the elderly care. The study also includes different theories that discuss the quality and how to make the workplaces more effective so that the quality could be improved so you have more satisfaction among the users. The study researches the elderly care from three different perspectives and how the quality is in a retirement home, special homes and home care in private and municipal performers. After analyzing the information and the data we got an answer on the question "How is the difference in municipal performance compared to private performers?" where our hypothesis was that the municipal performers would be better because the private ones are often profit-driven. The result was that they are pretty equal, in some areas the municipal was better than the private ones, but in some the private ones was better than the municipal. If we zoom out and look at the bigger picture, the municipal performers were better in more areas, but there wasn't that big of a difference, so if you compare the difference in performance between the municipal and private performers, in the whole big picture the municipal performers have better quality. Health and social care is a big subject and we recommend further study for better knowledge and differences that may come up.

Syftet med studien är att uppmärksamma äldre döva. Genom kvalitativa undersökningar belysa äldre dövas tankar och farhågor om att åldras och eventuellt vara i behov av äldreomsorg, utifrån perspektiven social konstruktion och stigmatisering. Studiens fem informanter var, en från biståndsenheten, en äldrevägledare samt tre äldre döva personer för att få ett brett perspektiv på problemområdet. För att skapa det empiriska materialet användes semistrukturerade intervjuguider. Empirin har analyserats med meningskategorisering i programmet Nvivo-12 för att få fram relevanta och trovärdiga resultat. Inom tidigare forskning var det svårt att finna artiklar som tar upp ämnet äldre döva, vilket understryker behovet av ytterligare forskning kring ämnet. Vi har i vårt resultat kunnat urskilja att det finns en diskriminering av äldre döva i processen kring äldreomsorg. Vi fann också att hörande, som inte har någon dövkunskap, som kommer i kontakt med döva konstruerar egna uppfattningar om dövas livsvillkor, utifrån okunskap och samhällsnormer. Resultat av studien visar också att det finns möjligheter till förbättring där vissa städer efter påtryckningar av dövrörelsen har öppnat äldreomsorg för döva samt medborgarkontor

Allt högre krav ställs på såväl samhälle, organisation som individ. Dagens organisationer präglas av ett högt arbetstempo som innefattar höga krav. Det leder till en ansträngd arbetsmiljö, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsa som breder ut sig i samhället. Kvinnodominerade branscher innehar en hög grad av psykosocial arbetsbelastning vilket avspeglas i sjukfrånvarostatistiken. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö. Resultaten tolkas med hjälp av teorier tillämpbara på arbetsmiljöområdet. En kvalitativ metod har tillämpats genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som genomförts med enhetschefer verksamma inom vård- och omsorgssektorn. Resultaten visar att enhetscheferna har ett stort arbetsengagemang, en hög arbetsbelastning, ett till viss del begränsat handlingsutrymme, en känsla av otillräcklighet men ett starkt socialt stöd från närmaste chef och chefskollegor. Förutsättningar som understödjer en hälsorelaterad hållbarhet hos kvinnliga enhetschefer inbegriper bland annat tydligare gränsdragningar och arbetsbeskrivningar, en kartläggning av kompetens, minskade personalgrupper och utrymme för dialog. / Increasing demands are placed on society, organizations and the individual. Today's organizations are characterized by a high pace of work that includes high demands. This leads to a strained working environment, which in turn can be a contributing factor to the mental illness that is spreading in society. Female-dominated industries have a high degree of psychosocial workload, which is reflected in sick leave statistics. This study aims to create a deeper understanding of the psychosocial work environment of female unit managers. The results are interpreted using theories applicable in the field of occupational safety and health. A qualitative method has been applied through six semi-structured interviews conducted with unit managers active in the health care sector. The results show that unit managers have a high level of work involvement, a high workload, to some extent limited latitude, a sense of inadequacy, but a strong social support from the immediate manager and senior colleagues. Conditions supporting the health-related sustainability of female unit managers include clearer boundaries and job descriptions, skills mapping, reduced staff groups and room for dialogue.

Syftet med denna studie var att undersöka förutsättningarna för första linjens chefer att bedriva ett effektivt arbete med avvikelsehantering med avsikt att utveckla verksamhetens kvalitet och skapa lärande – både inom den egna verksamheten och på organisationsnivå. Två kommunala organisationer som driver särskilda boenden för äldre var föremål för undersökningen. Fokus låg på att undersöka i vilken utsträckning förutsättningarna fanns samt hur viktiga de ansågs vara.   Studien utformades som en fallstudie i två delar: en kvalitativ del där fyra intervjuer genomfördes för att identifiera förutsättningar och en kvantitativ del som utgjordes av en enkätundersökning för att studera förutsättningarnas förekomst och viktighet. Resultatet från enkäten jämfördes inom och mellan de två kommunerna och faktorerna förekomst och viktighet vägdes samman i en modell inspirerad av Importance–Performance Analysis, här kallad förekomst–viktighets-analys.   Resultatet visade att de förutsättningar som skapar en gynnsam organisationskultur var starka i de studerade kommunerna medan förutsättningar av typen arbetssätt, stödjande resurser och forum för erfarenhetsutbyte förekom i mindre utsträckning. Vidare visade resultatet att medarbetarnas delaktighet och förutsättningar som fokuserar på den egna verksamheten bedömdes som viktigast. Det fanns en markant skillnad mellan kommunerna i hur många av de viktigaste förutsättningarna som förekom i lägre utsträckning. / The purpose of this study was to examine the prerequisites for first-line managers to manage deviation control in an effective way to develop the quality of the organisation and create learning – both within their own unit and in the organisation as a whole. The cases for this study were two municipalities and their departments of nursing home facilities for senior citizens. The main focus was to examine to what extent the prerequisites appeared and how important they were perceived to be.   The study was designed as a case study in two parts: firstly, a qualitative interview study to identify the prerequisites and secondly, a quantitative survey study to examine to what extent the prerequisites appeared in the studied organisations, and how important they were perceived to be. The result was compared within as well as between the two organisations and displayed in a model inspired by Importance–Performance Analysis, called FVA (förekomst–viktighets-analys).   The result showed that the prerequisites that create a favourable organisational culture were strong in the studied organisations, while prerequisites linked to work procedures, supporting resources and arenas for exchanging experiences appeared to a lesser extent. The result also showed that prerequisites connected to the participation of the co-workers and the managers’ own facility were regarded as more important. The difference between the two organisations was considerable in how many of the most important prerequisites that appeared to a lesser extent. / <p>2021-06-06</p>

Kommunal äldreomsorg står inför utmaningar kommande år. Prognoser pekar på att det kommer råda personalbrist med ett ökat behov av undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen till följd av fler äldre i behov av stöd och omsorg. För att behålla kompetent personal och skapa en hälsosam arbetsplats där medarbetare upplever god arbetstillfredsställelse kan ledarskapet spela en viktig roll. Syftet med vår studie är att kartlägga vilka egenskaper som anses fördelaktiga för en ledare att besitta utifrån ett medarbetarperspektiv. Datamaterialet grundas på enkätsvar från totalt 128 respondenter (106 medarbetare, 22 chefer). Resultatet analyseras utifrån arbetstillfredsställelse och ledarstilar som teoretiskt ramverk samt tidigare forskning. Resultatet visar att ledarstilen som tenderar att verka övervägande positivt ur medarbetarnas perspektiv var den transaktionella ledarstilen. Däremot visar resultatet att cheferna övervägande skattar sig som transformativa med en tro om hög arbetstillfredsställelse hos medarbetarna. Resultatet från cheferna visar dessutom att den transaktionella ledarstilen har ett positivt samband med skattad arbetstillfredsställelse. Utöver det visade resultatet att fler medarbetare hade en större vilja att avsluta sin anställning om chefen var kvinna. Studiens slutsats är att det transaktionella ledarskapet är att föredra ur ett medarbetarperspektiv där fokus är på straff och belöning. Utöver det indikerar resultatet att en framgångsfaktor inom äldreomsorgen är att rekrytera manliga chefer för att behålla medarbetare. Till sist har en tydlig invändning mot ledarstilen laissez-faire i relation till arbetstillfredsställelse kunnat presenteras utifrån såväl medarbetare som chefer inom den kommunala äldreomsorgen. / Elderly care in Sweden faces challenges in the coming years. Forecasts indicate that there will be a shortage of staff in elderly care as a result of more older people in need of support. In order to retain competent staff and create a healthy workplace, where employees experience good job satisfaction, leadership can act as an important part. The purpose of this study is to map qualities considered advantageous for a leader to possess from an employee perspective. The data material is based on survey responses from a total of 128 respondents (106 employees, 22 managers). The results are analyzed based on job satisfaction and leadership styles as a theoretical framework as well as previous research. The results show that the leadership style, which tends to seem predominantly positive from the perspective of the employees, was the transactional leadership style. However, the results show that managers predominantly rate themselves as transformative with a belief in high job satisfaction among employees. The results from the managers also show that the transactional leadership style has a positive correlation with estimated job satisfaction. In addition, the results regarding employees' willingness to resign (turnover) and whether their manager was a woman or a man was distinctive. The results showed that more employees had a greater willingness to terminate their employment if the manager was a woman. The study's conclusion is that transactional leadership is preferable from an employee perspective where the focus is on punishment and reward. In addition to that, the result indicates that a success factor in elderly care is to recruit male managers to retain employees. Finally, a clear objection to the leadership style of Laissez-Faire in relation to job satisfaction could be presented from the perspective of both employees and managers in municipal elderly care.