Till följd av begränsade resurser och en ökande andel äldre i befolkningen står de svenska kommunerna inför stora utmaningar under de kommande decennierna. Samtidigt som välfärden regleras på nationell nivå så är det kommunernas ansvar att omsätta och tillhandahålla välfärden så att, däribland, vården och omsorgen fördelas till alla på lika villkor. Tidigare forskning visar att kommunerna använder lokalpolitiskt upprättade dokument, riktlinjer, för att vägleda biståndshandläggare och minska olikheten i beslut och bedömningar inom den egna kommunen. Den här studien har kartlagt och jämfört riktlinjer för socialtjänstens bistånd av äldreomsorg i 51 svenska kommuner med fokus på om kommunerna erbjuder likvärdiga förutsättningar till stöd och hjälp. Riktlinjernas funktion och innehåll har analyserats med hjälp av innehållsanalys samt utifrån teorin om framing och Lipskys teori om frontlinjebyråkraten och fördelningen av de offentliga resurserna som teoretisk referensram. Resultatet visar att de kommunala riktlinjerna innehåller en stor variation av information, med olika inslag av subjektiv styrning. Av riktlinjerna framgår hur ansvaret för äldreomsorgen delegeras ner genom leden, från staten till kommunerna och vidare till biståndshandläggarna som, utifrån såväl nationella regelverk som lokala styrmedel, åläggs att göra bedömningarna och fatta besluten. Studien visar att kommunerna överlag tillhandahåller liknande insatser men att omfattningen och kraven skiljer sig varför jämförelsen mellan riktlinjerna snarare visar på skillnader än likheter. Vidare framgår att riktlinjerna i varierande grad inte är uppdaterade varför många innehåller inaktuell information avseende lagar och rättspraxis. Studien visar också att skillnaderna i de lokala tolkningarna av lagen, vid tillämpning, kan antas ha stor inverkan på enskilda medborgares liv. Endast till viss del kunde systematiska skillnader mellan olika typer av kommuner utläsas. Avslutningsvis visar studien hur kommunerna, genom upprättandet av riktlinjer som ett styrmedel, har ambitionen att säkerställa rättssäkerhet och likvärdighet i den egna kommunen. Motsägelsen i detta är att kommunerna, i sin ambition att skapa rättssäkerhet och likvärdighet för kommunmedborgarna, samtidigt cementerar olikhet och rättsosäkerhet för medborgare kommuner emellan. Detta trots att medborgarnas behov ska prövas enligt samma nationella lagar, rättspraxis och bestämmelser. / Due to limited resources and an increasing share of older people, the Swedish municipalities are facing great challenges in the decades to come. Although the welfare is regulated on a national level, the municipalities are responsible for providing and distributing care and welfare on equal terms to all. Previous research suggests that municipalities are using local political documents, policy guidelines, to guide care managers and reduce the dissimilarities in decision-making and needs assessment within the municipality. In this study, guidelines for elderly care assessment in 51 Swedish municipalities have been mapped out and compared, focusing on whether support and help for elderly is provided on an equal basis. The function and content of the guidelines have been analyzed with content analysis and as a theoretical framework the theory of framing as well as Lipsky´s theory about the street-level bureaucracy and the distribution of public resources have been applied. The result of the study shows a great variation of information within the guidelines, with elements of subjective guiding. In addition, the guidelines reveal how the accountability for the elder care are being delegated from the state down to the municipalities and thereon to the care managers, who, in accordance to national as well as locally policy guidelines, are held accountable for the care assessment and decision-making. The result also shows that the municipalities in general are providing similar services but to a different extent and based on varying criteria. As a consequence, the comparison rather indicates differences than similarities. The guidelines are, in addition, not up to date, and many contain outdated laws and legal practice. As the result indicates, it is reasonable to assume that, if applied, the differences in local interpretation of the law would have a significant impact on the lives of individual citizens. Systematic differences between municipalities could only to a limited extent be identified. In conclusion, the study suggests that the municipal ambition, by creating local guidelines for elderly care assessment, is to ensure legal certainty and equality within the municipality. The result, however, is contradictory as the policy guidelines, while ensuring legal certainty and quality for the local citizens, consolidate the inequality and legal uncertainty for citizens depending on residential location. Meanwhile, the citizens need is meant to be assessed according to the same national laws, legal practice and regulations.

The purpose of this study is to examine the management of Karlskrona municipality's elderly care. The aim is to examine how the management is related to the theory of New Public Management. In addition, the study will investigate how the administration's employees, in this case the caregiver, respond to the management. In order to investigate this, the steering characteristics that are described by Lennart Lundquist in his theory of implementation, can, wants and understand will play a central part in the study. The essay is a case study based on a qualitative method and semi-structured interviews were made with employees in Karlskrona municipality's home care. The analysis reveals that there were several ideas in the management of the municipality's elderly care that can be seen in relation to the theory of New public management. In addition, the analysis reveals that the caregivers to a certain extent can and wants to comply with the current management, but lacks regarding their understanding of the steering can be identified, which can be seen as a negative effect to the steering overall.

Undersköterskans välbefinnande och hälsa kan påverkas av arbetsmiljön där inflytande och påverkan på arbetsinnehåll har betydelse. Tid för återhämtning kan vara svårt att få till stånd då undersköterskan arbetar oregelbundna arbetstider. Arbetsuppgifter som kan leda till en god hälsa och arbetsmiljö kan vara känslan av delaktighet och inflytande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva undersköterskans erfarenheter av delaktighet och dess inverkan på hälsan. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ ansats och som metod för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer. Individuella intervjuer genomfördes med sex undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta data. Resultatet visar att tid för återhämtning och att kunna medverka och ta ansvar har betydelse sett ur individens perspektiv. Arbetsgruppen har betydelse för hälsa och delaktighet genom samspel, öppenhet och förmågan att lyssna på varandra. Ur ett organisatoriskt perspektiv är samspel med andra professioner och upplevelsen av en hälsosam arbetsmiljö viktigt. Chef för verksamhet bör tillsammans med undersköterskor skapa en miljö där välbefinnande råder genom delaktighet i en hälsosam och hållbar organisation. Genom detta förhållningssätt kan arbetsrelaterade problem förhindras vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad hälsa hos den enskilde och att minska sjukfrånvaron.

The aim of this quantitative study was to statistically test empirical knowledge that supports the idea of the existence of restrictive rationing and inequality in the distribution of resources for social support by variables of age, gender, marital status and number of nursing hours in the home care system. The material was obtained from internal records from the municipality of Karlskrona which constituted a population study, with which we performed regression analyzes to test the effect of the variables age and nursing hours on the variables escorting hours and  hours for social activation. An independent samples t-test were made to reveal any differences in mean values between the sexes, and a One way Anova analysis was made to check for differences of variance between each marital status. We found that men was rationed less hours of social support than women, that age had a positive effect on hours for social activation but a negative effect on escorting hours, that nursing hours had a positive effect on hours of social support and that there was a difference in mean hours of social activation between the married and the widowed, in the laters favour. We conclude that there is a restrictive practice in the home care system and that there is a difference in distribution between social categories, though it is not an unjust distribution of social support but rather an outcome of husbanding resources that points towards fairness, but we can recognize elderly of good health to be categories of attention as our analysis shows that they are are at risk to be overlooked.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetet mot ensamhet bland äldre ser ut och hur undersköterskor arbetar för att kartlägga äldres psykosociala behov med frågeställningar som handlar om hur ensamheten bland äldre synliggörs, hur undersköterskor arbetar för att kartlägga arbetet mot ensamhet utifrån värdegrunden och hur undersköterskorna bemöter äldre personer som upplever ensamhet. För att besvara dessa frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer genomförts och sedan analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av denna studie visar på att åldrande och ensamhet kan förstås utifrån fysiska begränsningar och ett minskat socialt kontaktnät. Arbetet med äldre och ensamhet utifrån socialstyrelsens värdegrund har visat sig vara en kombination av aktivitetsteorin och disengagemangsteorin i och med den personcentrerade vården utifrån mina intervjupersoners subjektiva uppfattningar. Värdegrundens tre mål som handlar om att skapa en personcentrerad vård, att respektera de äldre och att vårdpersonal ska ha en adekvat utbildning är behandlade utifrån mina intervjupersoners svar. Den personcentrerade vården och respekten för de äldre behandlas genom kontaktmannaskap, samtal med den äldre och anpassning av vårdinsatserna efter situation och individ. Det verkar dock vara en svårighet att kartlägga de äldres psykosociala omsorgsbehov utifrån värdegrundens riktlinjer i och med att undersköterskor har svårigheter att kommunicera med omsorgstagarna. / The aim with this study was to illuminate the work with loneliness among older people and how assistant nurses work to chart older peoples psychosocial needs with following framing of questions: How does loneliness appear among older people? How does assistant nurses work to chart the work with loneliness among older people according to socialstyrelsens values? How does assistant nurses work with loneliness among older people? To answer those questions, I used seven qualitative semi-structures interviews and then analyzed it from a hermeneutical perspective. With that background, I temathisized the interviews to the concepts aging and loneliness, work with charting of the work with loneliness among older people from Socialstyrelsens values, the teory of activity and the theory of disengagement. The results showed that loneliness among older people was understood through physical disabilities and a lack of social network according to the persons who was interviewed. The work with older people according to Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) has shown to be a combination with the theory of activity and the theory of disengagement because of the individually oriented care. According to the three themes and goals of Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) to create an individually oriented care, to respect older people and that the staff should have an adequate competence was partly processed according to my respondents answers. The individually oriented care and the respect for the older people were connected when the assistant nurses work with liaisonship, social interactions with the individual and adaptation of the care depending on the individual and situation. It also seems that there are some issues with the charting of older peoples psychosocial needs according to Socialstyrelsens values because of an communication problem between the caretakers and the assistant nurses according to the persons who were interviewed, which means that the goal about adequate education partly is processed.

<p>This essay is about needs assessors within public elder care. The method is a quantitative vignette study. The aim of the study is to find out whether there is an existing consensus among the needs assessors when a relative to a client with reduced cognitive functions wants to make an application even though the client does not want to. We also wanted to find out whether there are any underlying circumstances which have influence on the needs assessors’ reactions to this specific situation. We used a questionnaire which consisted of four vignettes that illustrated a meeting between a needs assessor, a client and a relative to the client. The vignettes was complemented with questions that made it possible to find underlying circumstances that determine whether the needs assessors do accept the application from the clients relative. The result shows that professional experience and education is significant for whether the needs assessors choose to accept the application or not. It is also clear that there are variations depending on which town district the needs assessors work in. In some town district the needs assessors act with great similarity while there are huge differences in other town districts.</p>

<p>The purpose of this study was to examine and describe how politicians and directors of care define and experience quality in aged care facilities. Further on we wanted to compare on which fundamental principles the participants base their opinion about quality and how they work with quality. To reach our aim we conducted five interviews with politicians and directors of care. The results show that it is hard to determine quality in an unambiguous and objective way. Quality in aged care appears to be about relations and encounters amongst people. The participants in our study agree that experiences are subjective and depending on individual expectations.</p><p>There are fundamental principles shared by both politicians and directors of care regarding safety and respect of human integrity. Directors of care point out the difficulties in having multiple perspectives to consider, residents and their relatives have other expectations on what services should be provided than the directors of care understand to be their assignment from the local government. It appears to be a gap between political goals and reality. The future will bring changes, regarding both needs and expectations. The participants see a challenge in developing aged care and meeting new generations of elderly.</p>

<p>Essän utgår från den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sättet att vara och i sättet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmärksamhet och känslomässig begåvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jämför jag ledarskapet för en mångkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnära kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillämpa ett mer auktoritärt ledarskap. </p><p>Essän handlar också om olika sätt att göra nytta, nämligen att göra vackert, att förbättra, att använda resurser på ett klokt sätt, att ta ansvar samt att möta människor på ett respektfullt sätt. Jag belyser ett antal olika förhållningssätt i mötet med andra människor, och resonerar även kring integrerad kunskap. </p><p>Avslutningsvis utgår jag från det som Martha Nussbaum skriver, nämligen att den praktiska klokheten är ett slags komplex känslighet. Vidare konstaterar jag att det medskapande ledarskapet och den praktiska klokheten kan ses som två konstformer som ständigt måste utvecklas. </p>

The middle management position in the care of the elderly is the focus of this licentiate dissertation. The aim was to develop knowledge about the constraints within which the middle manager is able to act and which freedom of action he/she has. The empirical data consisted of 17 interviews and a vignette study completed by 47 middle managers in social care in the county of Halland. The managers' perceptions of what exerts a control on their work and of the type of control that is exercised was investigated into in the interviews. In the vignette study, using three specific cases, the focus was on the research issue, i.e. how they thought they could act, mainly in terms of their apprehensions of constraints (the formal framework) within which to act and the freedom of action. Further, aspects of loyalty were analysed. It comes down to a view of what can be done and how it can be carried out. The middle managers' freedom was violated by control mechanisms that had a disciplinary cognitive orientation as well as mechanisms that constituted a normative control, such as budget issues and legislation. They described, mainly in the interviews, their experiences of being in a vulnerable position and of being trapped between interested parties. On the other hand the vignette study revealed an emphasis on being a manager and conveyed an administrative approach. By adopting this approach the middle managers relinquish to some extent their moral responsibility. A moral indignation is apparent, however, when the consequences for the workplace and the staff become serious as it does in one of the vignettes. Then the indignation in many cases passed on into a deliberation about quitting. The administrative concentration of middle management can, in its extension, lead to the need for an old group to re-enter into the field of the elderly care, namely, the assistant manager. In other words, a new intermediate level emerges that takes care of this dilemma of being trapped between the interested parties from a bottom up perspective. It is possible here to make a comparison with what in modern terms is called shared leadership. / Äldreomsorgens arbetsledare och positionen de befinner sig i, där intressenter från till exempel förvaltning, politik, medarbetare och brukare ställer krav på verksamheten, står i fokus i denna licentiatavhandling. Avhandlingens syfte är att utveckla kunskap om och förståelse för arbetsledares handlingsutrymme och handlingsfrihet inom äldreomsorgen. Empirin hämtas från två studier. Den första studien utgörs av 17 intervjuer med första linjens chefer inom äldreomsorgen i Halland. Jag undersöker här hur arbetsledarna uppfattar och tänker om hur formella ramar påverkar arbetet och om sitt mandat att agera som arbetsledare etc. Det handlar till exempel om i vilken utsträckning första linjens chefer uppfattar att de påverkas att fatta beslut, att handla på ett visst sätt och i en viss riktning och vilket utrymme för självständighet som finns i den förvaltning de arbetar i. I den andra studien har en enkät som utarbetats utifrån vinjettmetoden använts. Enkäten har besvarats av 47 arbetsledare i Halland. Vinjetterna innebär att informanterna ställs inför beskrivningar av konkreta situationer som är relevanta för deras uppdrag som arbetsledare. Här görs ett försök att gå från arbetsledarens tankar om sina möjligheter att agera till det mer handlingsinriktade. Med hjälp av konstruerade situationer undersöks hur de beskriver sitt agerande, hur handlingsutrymmet och handlingsfriheten formas och hur arbetsledarna lojalitet påverkas av bland annat situationens karaktär. Den första vinjetten består av en organisationsförändring där verkställigheten är delegerad till arbetsledaren. Den andra vinjetten beskriver en situation där omsorgskvaliteten kritiseras och slutligen den sista vinjetten, en situation där arbetsledaren ska verkställa ett kraftigt besparingskrav. För att fånga den komplexitet som ledarskapet kännetecknas av har jag valt att ha ett brett angreppssätt. Jag går från teorier som fokuserar likhetsskapande mekanismer på skilda nivåer som nyinstitutionalism och organisationskulturteori, till teori som öppnar upp för möjlighet till variation. Här använder jag teoretisering runt formella och informella regler som öppnar upp för olikheter och handlingsutrymme i organisationen. I den andra studien tas även utgångspunkter i teoretiska perspektiv på beslut utifrån begreppen top down och bottom up, på handlingsutrymme och handlingsfrihet samt på frågan om lojalitet, främst utifrån Albert O Hirschmans teori om individers reaktionsmönster på oacceptabla eller ohållbara situationer som uppkommer. I min avhandling gör jag en distinktion mellan handlingsutrymme och handlingsfrihet. Handlingsutrymme identifierar jag som den formella ramen och handlingsfriheten är det som medger eller skapar möjligheter att agera inom ramarna. I verkställandets har arbetsledare stor handlingsfrihet, men till exempel organisationskulturen, värderingar och etiska grundföreställningar inom yrket sätter gränser för vad som är acceptabla beteenden och godtagbara sätt att agera på. Handlingsfrihet i betydelsen att utforma det ”inre” ledarskapet, det som bland annat sker mellan ledaren och medarbetarna på den enskilda enheten medger enligt mina informanter stor frihet att agera utifrån ”egna uppfattningar”. Resultaten pekar på att arbetsledarna uppfattar sig ha stor frihet i det konkreta ”nära” arbetet, men att arbetet begränsas av faktorer som de har litet eller inget inflytande över. Det handlar till stor del om regulativa styrningsmekanismer (tvingande/kontrollerande regler), till exempel lagstiftning och politiska beslut som ska verkställas. Arbetsledarna i intervjustudien kände sig mest styrda av Socialtjänstlagen, de arbetsrättsliga lagarna och politiska beslut. Den regulativa styrning har en stark disciplinerande makt, menar arbetsledarna, inte minst när det gäller kontroll av ekonomin. Den ger arbetet på så sätt en inriktning mot administrativa göromål som upptar en stor del av arbetstiden och där också personalfrågor är en viktig del. I resultaten finns många exempel på att regler skapas i en process där kollegor på olika sätt och i olika sammanhang har avgörande betydelse. En del av dessa regler är så kallade metaregler. Normativ styrning verkar via värderingar och har i mitt material främst ett kollegialt ursprung och här synes även gemensam utbildningsbakgrund ha betydelse. Institutionaliseringen av regler och rutiner inom arbetsledargruppen har troligen också komponenter som har sin grund i en professionell maktutövning. Det finns anledning att anta att ”starka” professionsgrupper har en sådan normativ kontrollfunktion inom organisationen. I min undersökning är dessa yrkesgrupper bestående av arbetsledare med social omsorgsutbildning eller med sjuksköterskeutbildning. Att organisatoriska regelsystem i första hand erbjuder en ram för agerande och att det inom denna ram finns möjlighet för individen till mindre styrda handlingar, visas tydligt i mina studier. Resultaten pekar också på att ett administrativt förhållningssätt breder ut sig i verksamheten vilket har en standardiserande effekt på vad de gör, men också på hur de agerar. Den administrativa orienteringen fungerar via en styrning av både regulativ och normativ art. I materialet framstår lojaliteten gentemot förvaltningen som stark. Till viss del skiftar den dock med graden av komplexitet i de situationerna som beskrivs i vinjetterna och med utbildningsbakgrund. I min studie är det framför allt gruppen unga och gruppen med social omsorgsutbildning som i hög grad var lojala gentemot förvaltningen. I denna grupp var det också vanligt att hantera situationerna på ett administrativt sätt. Den tredje vinjetten skiljer sig från de övriga två. I den aktualiserades etiska dilemman och lojaliteten utmanades vilket gav utslag i att det var relativt vanligt att arbetsledarna funderade på att göra sorti. I den första delstudien framkommer en bild som visar enhetliga tendenser avseende arbetsledarnas uppfattningar om möjligheter att agera. I den andra delen som tar sin utgångspunkt i mer konkreta situationer, i form av vinjetter, blir bilden mer varierad. Ju mer komplext det specifika fallet ter sig ju mer tenderar variationen att öka. Men vidare och kanske intressantare är att det sammantaget framträder en bild av arbetsledare inom äldreomsorgen som en grupp som har ett administrativt förhållningssätt till sitt uppdrag vilket troligen underlättar hanteringen av situationer som innebär etiska dilemman. Resultaten visar också att det finns tecken på att arbetsledarnas funktion i arbetsorganisationen i sin helhet är under omvandling. Man lämnar i allt högre grad frågor som är verksamhetsanknutna i reell mening till dem som arbetar verksamhetsnära. Arbetsledarnas administrativa uppgifter i termer av chefskap breder ut sig. Det rör sig om budgetansvar och personalansvar. Detta styrks i min vinjettstudie. I den vinjett där störst variation framträder, det vill säga i vinjett nummer tre, är personalfrågan och medarbetarna i hög grad i centrum. I de två tidigare som handlar om verksamheten uppvisar man till min förvåning som områdeskunnig överraskande samstämmighet i hur man tänker sig hantera situationen – en likhet som också uppvisar en stark lojalitetsbindning. Arbetsledarna tycks vara på väg att knytas uppåt i organisationen. Utsattheten eller klämsitsen som första linjens chefer sägs befinna sig i framkommer framför allt i intervjustudien. I vinjettstudien handlar det däremot mer om en framtoning som chef, om ett administrativt förhållningssätt och om lojalitet gentemot förvaltningen. I sin förlängning leder detta till i en orientering bort från det verksamhetsnära mot det personalpolitiska området. Genom detta avhänder sig arbetsledarna till viss del ett moraliskt ansvar vilket också kan ses som en strategi för att kunna fortsätta att verka som ledare. En moralisk indignation blir tydlig när konsekvenser för de anställda tar en allvarlig form, så som den gör i den sista vinjetten. Då övergår indignationen i många fall i ett övervägande om sorti. Slutligen kan detta leda till att behovet av att en nygammal grupp gör entré inom äldreomsorgen, det vill säga biträdande föreståndare, alltså en ny mellannivå som får ta hand om klämsitsen mellan intressenterna. Här kan också en parallell dras till det som idag kallas ett delat ledarskap.

The purpose of this study was to examine and describe how politicians and directors of care define and experience quality in aged care facilities. Further on we wanted to compare on which fundamental principles the participants base their opinion about quality and how they work with quality. To reach our aim we conducted five interviews with politicians and directors of care. The results show that it is hard to determine quality in an unambiguous and objective way. Quality in aged care appears to be about relations and encounters amongst people. The participants in our study agree that experiences are subjective and depending on individual expectations. There are fundamental principles shared by both politicians and directors of care regarding safety and respect of human integrity. Directors of care point out the difficulties in having multiple perspectives to consider, residents and their relatives have other expectations on what services should be provided than the directors of care understand to be their assignment from the local government. It appears to be a gap between political goals and reality. The future will bring changes, regarding both needs and expectations. The participants see a challenge in developing aged care and meeting new generations of elderly.