Titel: Attraktivt arbete inom äldreomsorgen - Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden? Bakgrund och problematisering: Inom de närmaste åren kommer fler människor vara i behov av omvårdnadsinsatser. Detta på grund av att människan lever längre och därmed också har flera sjukdomsbilder och är i behov av en mer omfattande omvårdnad. Likväl som det finns behov av att rekrytera för att ersätta en stor pensionsvåg de närmaste åren, räknat till år 2026. Det finns en utmaning i att både behålla och attrahera nya medarbetare till äldreomsorgen, då yrket är kopplat till hårda arbetsförhållanden och låga löner. Vad som får medarbetarna att stanna inom yrket är att de ser det meningsfulla i arbetet med att hjälpa andra människor och är engagerade i sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kännetecknar en attraktiv arbetsplats, för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen för att förklara och tills del kunna få förståelse hur de kan attraheras till samt behållas inom omvårdnadsyrket. Teoretisk referensram: Studien har inspirerats av modellen för attraktivt arbete. Modellen baseras på faktorer som anses av vikt för en attraktiv arbetsplats. Då modellen i grunden är omfattande har författarna till denna studie valt ut lämpliga delar som lämpar sig till att studera attraktiva faktorer inom äldreomsorgen. Tidigare forskning: Studien tar upp tidigare forskning som berör äldreomsorgens historia, olika synsätt, dess utmaningar och styrkor. Fokus för tidigare forskning berör undersköterskor och vårdbiträdens roll samt förutsättningar och vad som är bra och kan förbättras för att skapa en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera nya medarbetare. Metod: Till studien har en kvantitativ metod använts, som har inspirerats av två andra studier som även de berör faktorer för en attraktiv arbetsplats och dess modell. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på att relationer till kollegor och brukare värderas högt och gör att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Personalen känner engagemang i arbetet, samtidigt som det uppkommer känslor av otillräcklighet och stress. Studien visar på attraktiva faktorer som anses värdefulla. Faktorer som kan få medarbetare att stanna kvar i äldreomsorgen är; att det erbjuds större delaktighet i beslut, ett schema som medarbetaren känner sig bekväm med och högre lön. Det är också viktigt att känna en yrkesstolthet och att samhällets syn på att det är ett lågstatusyrke förändras och att det visas hur betydelsefulla och komplexa arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför. / Title: Attractive work within elderly care – What characterizes an attractive workplace for assistant nurses and care assistants? Background and problematisation: Within a few years more elderly will be in need of some type of nursing care. This due to that mankind lives longer and have multiple diagnoses renders the need of more qualified nursing care. There is also a need to recruit new employees due to the large number of retirements coming up to the year 2026. There is a challenge in retaining and attract new employees to the elderly care though the profession has tough working conditions and low salaries. What makes employees stay in the profession is that they see the meaningfulness in helping other people and that they are well invested in their work. Purpose: The purpose with this study is to explain and to some extent grasp what characterize an attractive workplace for assistant nurses and care assistants within the elderly care to get an understanding how they can be attracted and retained in the elderly care profession. Theoretical reference frame: This study has been inspired by the model for attractive work. The model is based on factors that constitutes an attractive workplace. Due to the extensiveness of the mode, this study has chosen applicable factors to use within the elderly care system. Previous research: This study shows previous research that touches on the history, different approaches, challenges and strengths. Focus in on assistant nurses and care assistant's role and prerequisites. The study also looks at what perceives as good and what can be changed to the better to create an attractive workplace that can retain and recruit new employees. Method: This study has been inspired to use a quantitative method due to two other studies that used the model attractive work. Results and conclusions: The results show that the relationship between work colleges and caretakers are ranked high and is the cause to that employees thrive at the workplace. The employees feel commitment to the work but at the same time have emotions of insufficiency and stress. The study points to factors considered valuable for an attractive workplace. The factors could potentially make employees retain in elderly care if they are offered - greater participation in decisions, a work schedule that the employee fells comfortable with and higher salaries. It is also important to feel a professional pride and that the public view of a low status work is changed so they understand the importance and the complexity of the task that assistant nurses and care assistants within the elderly care performs

IT-system är idag en del av i stort sett varje organisation. Tidigare forskning har visat attinförandet och användningen av nya IT-system påverkar organisationens struktur, aktiviteteroch aktörer och att mer forskning behövs för att förstå hur IT-systemen förändrarorganisatoriska processer. Äldreomsorgen är ett exempel på en kontext där mer forskningbehövs enligt tidigare forskning. Det blir allt vanligare att Sveriges kommuner implementerararbetssättet “Individens Behov I Centrum” (IBIC) i äldreomsorgen, vilket förändrar hurbedömning av individers behov utförs. Som stöd i arbetet med behovsbedömning i enlighetmed IBIC har flera av landets kommuner börjat använda behovsbedömningssystemet Kuben.Studien syftar till att bidra med ny kunskap om hur IT-system förändrar organisatoriskaprocesser. Med en abduktiv ansats och kvalitativa intervjuer som metod belyser vi i dennastudie hur Kuben förändrat behovsbedömningsprocessen utifrån en handläggares perspektiv.Med utgångspunkt i vår litteraturstudies tre förändringsområden visade resultatet exempelvisatt Kubens avsaknad av integrering med kommunernas verksamhetssystem leder till en ökadrisk för felaktiga behovsbedömningar. Samtidigt visade resultatet även att användning avKuben bland annat leder till en högre kvalitet i behovsbedömningen. Om förändringen ikvaliteten beror på användning av Kuben eller IBIC är dock svårt att avgöra eftersom Kubenoch IBIC i de flesta fall har införts samtidigt. Studiens slutsatser har bidragit tillrekommendationer för organisationer som avser att implementera behovsbedömningssystemsamt riktlinjer för framtida forskning. / IT systems are today part of virtually every organization. Previous research has shown thatthe introduction and use of new IT systems affects the structure, activities and actors of theorganization and that more research is needed to understand how IT systems changeorganizational processes. According to previous research the elderly care is an example of acontext where more research is needed. It is becoming increasingly common for Sweden'smunicipalities to implement the "Individens behov i centrum" approach (IBIC) in the elderlycare, which changes how assessment of individuals' needs is carried out. In support of thework on needs assessment in accordance with IBIC, several of the country's municipalitieshave started to use the needs assessment system Kuben. The aim of this study is to contributewith new knowledge about how IT systems change organizational processes. Using anabductive approach and qualitative interviews as a method, we illustrate how Kuben haschanged the needs assessment process from the perspective of a practitioner. On the basis ofthe three areas of change in our literature study, the results showed for example that Kubenslack of integration with the municipalities' ERP systems leads to an increased risk of incorrectneeds assessments. At the same time, the results also showed for example that the use ofKuben leads to higher quality in the needs assessment. However, whether the change inquality is due to the use of Kuben or IBIC is difficult to determine since in most cases Kubenand IBIC have been introduced simultaneously. The study's conclusions have contributed torecommendations for organizations that intend to implement needs assessment systems aswell as guidelines for future research.

The aim of this study is to examine what working methods and active measures there are tomanage the ethnic discrimination of care staff working within elderly care, and how the unitmanager of nursing homes and home care in Kalmar county uses them. This objective is tocreate a deeper understanding of how the unit managers work to manage ethnic discriminationin elderly care. This study was done with a qualitative research method performed with semi-structured interviews where unit managers in their own words described their experiences oftheir complex work, their professional discretion and the occurrence of ethnic discriminationin the working place. The results show that unit managers identify different types of ethnicdiscrimination such as derogatory comments and a refusal to receive help from staff born inother countries than Sweden. The unit managers perception of their professional discretionvaries. Factors such as budget, organizational conditions, the personality of the unit managersand working experience can affect the management of ethnic discrimination of the care staffby the caretakers. Through the interviews, we have also observed the unit manager’spercieved lack of clear guidelines and aids that could support them in dealing with ethnicdiscrimination in their workplace. This also means that it becomes difficult to workpreventively to counteract ethnic discrimination. Unit managers can thus find their ownstrategies and working methods to support their staff and strengthen individuals. The unitmanagers have been shown to use methods such as increased participation and conversationswith the vulnerable person and the elderly, which are strongly linked to empowerment.

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen.  Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse. / The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care.  Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care.  The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.

Denna studie har undersökt hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever och arbetar för att främja den psykosociala arbetsmiljön hos medarbetarna under en pandemi. Med kvalitativa metoder har studien fördjupat sig i enhetschefernas upplevelser och erfarenheter till att utföra ett hållbart och strukturerat arbetsmiljöarbete och därmed ökat kunskapen om hur enhetschefernas verklighet ser ut och har sett ut under de påfrestningar som Covid-19 har medfört inom äldreomsorgen. Studiens empiri baseras på semistrukturerade intervjuer som har utförts med åtta kvinnliga enhetschefer från olika kommuner i södra till sydvästra Sverige. Studien har utvärderats med en tematisk analys och med en abduktiv ansats tolkar vi att Krav-Kontroll-Stödmodellen och KASAM återspeglar studiens empiri. Resultatet påvisar att enhetscheferna upplever att medarbetarna har haft en tuff arbetsmiljö i början av Covid-19 orsakat av hård arbetsbelastning, obegriplig information som bidragit till ständiga organisationsförändringar i hur deras sociala relationer kollegialt har kunnat fungera. Enhetschefernas ledarskap har påverkats av pandemin där de behövt finna nya strategier för att bemöta denna tuffa arbetsmiljö för sina medarbetare där tydlig kommunikation och närvaro har varit viktiga aspekter för att lyckas med en främjande arbetsmiljö under pandemin. / This study has examined how unit managers in elderlycare experience and work topromote the psychosocial work environment of employeesduring a pandemic. Withqualitative methods, the study has deepened the unitmanagers experiences andexperiences to perform a sustainable and structuredwork environment work and therebyincreased knowledge of what the unit managers realitylooks like and has looked likeunder the strains that Covid-19 has resulted in elderlycare. The empirical study is basedon semi-structured interviews that have been conductedwith eight female unit managersfrom different municipalities in southern to southwestSweden. The study has beenevaluated with a thematic analysis and with an abductiveapproach, it can be experiencedafter commuting between the result and theory thatthe Requirement-Control-Supportmodel and KASAM reflect the empirical study. The resultsshow that the unit managersfeel that the employees had a tough work environmentat the beginning of Covid-19caused by hard workload, incomprehensible informationthat contributed to constantorganizational changes in how their social relationscould function collegially. The unitmanagers leadership has been affected by the pandemicwhere they had to find newstrategies to respond to this tough work environmentfor their employees where clearcommunication and attendance have been important aspectsto succeed in a promotingwork environment during the pandemic.

Den här studien undersöker i vilken grad 360° video betraktad i en HMD kan ha för livskvalitetshöjande effekt på boende inom äldreomsorgen i Malmö. Ensamhet och depression är ett av de vanligaste hälsoproblemen bland personer över 65 år idag. En av anledningarna till detta är fysiska och psykiska hinder som minskar möjligheterna för dem att kontinuerligt delta i sociala sammanhang och få ett miljöbyte. Med 360° video kan vad som helst upplevas och med en HMD kan känslan av att vara närvarande på platsen förstärkas. Med hjälp av denna teknik har ett prototyptest utförts på 2 olika äldreboende i Malmö där 9 stycken deltagare har fått testa att betrakta 360° video i en HMD, i form av olika utflyktsmål i Malmö som har skapats som prototyp i denna studie. Utifrån observationer, ”think-aloud”-tekniken och enkätsvar har slutsatserna kunnat dras att prototyptestet behöver göras under en längre period för att påvisa ett säkert resultat om vilken livshöjande effekt 360° video kan ha på de boende. Resultatet av testet kunde även påvisa en ökad positivitet om deltagarna fick se en plats de besökt tidigare. / This study examines the degree to which 360 ° video viewed in an HMD can have a life-quality enhancing effect on residents of elderly care in Malmö. Loneliness and depression are one of the most common health problems today among people with an age over 65. One of the reasons for this is physical and mental barriers that reduces the opportunities for them to continuously participate in social contexts and get an environmental change. With 360° video, anything can be experienced and with an HMD the feeling of being present on the site can be enhanced. With the help of this technique, a prototype test has been performed on 2 different retirement homes in Malmö where 9 participants have been tested to view 360° video in an HMD, in the form of various excursion destinations in Malmö that have been created as a prototype in this study. Based on observations, think-aloud technology and questionnaire responses, the conclusions have been drawn that the test needs to be done for a longer period to be able to demonstrate a safe result on which life-enhancing effect 360° video can have on the residents. The result of the test could also show an increased positivity if the participants saw a place they visited in the past.

Förutsättningarna mellan Sveriges kommuner skiljer sig, till följd av urbaniseringen, alltmer och skapar olika utmaningar och varierande möjligheter att tillhandahålla välfärden, däribland äldreomsorgen som sedan ädelreformen 1992 åligger primärkommunerna. 2019 beräknades cirka en fjärdedel av Sveriges kommuner att gå med underskott vilket resulterar i neddragningar och sparåtgärder inom välfärden eftersom välfärdens nivå används för att balansera budgeten. Trots att andelen äldre i Sverige ökar så visar forskningen att platserna på särskilt boende har minskat sedan 1980-talet och att allt färre äldre får stöd och hjälp i hemmet. Enligt en granskning utförd av Inspektionen för vård och omsorg kan kommunala riktlinjer, för handläggning av bistånd till äldreomsorg, användas som ett sätt att kontrollera kostnader genom att anpassa kriterier och ambitionsnivåer för äldreomsorgen samt genom att minska skillnader i beslut. Justitieombudsmannen har riktat kritik mot kommunala riktlinjer som är oförenliga med gällande rätt och trots att tidigare forskning visar att kommunala riktlinjer används vid handläggning och bedömning av beslut till bistånd av äldreomsorg så är kommunala riktlinjer ett förhållandevis outforskat fält. Syftet med studien har därför varit att förstå vilken funktion kommunala riktlinjer har med avseende på lagstiftningen och tillämpningen samt vilken funktion riktlinjer har för politiker. För att besvara detta har följande undersökts: 1) riktlinjernas utbredning och innehåll, 2) hur politiker motiverar deras tillkomst och hur de skapas och 3) vilken inverkan biståndshandläggare anser att riktlinjerna har på deras beslutsfattande. Tre metoder använts i studien; dokumentgranskning, semi-strukturerade intervjuer och en enkätundersökning. Resultatet visar en omfattande utbredning av kommunala riktlinjer som finns i 274 av Sveriges 290 kommuner och att riktlinjerna är politiskt antagna i majoriteten av kommunerna. Granskningen visar att riktlinjerna innehåller vägledande information, om exempelvis lagstiftning och rättspraxis, men det är också vanligt att kriterier för att bevilja insatser eller nivåer för insatsernas omfattning i den aktuella kommunen anges. Resultatet indikerar vidare att riktlinjernas funktion är att överbrygga otydligheten i SoL genom en återgång till byråkratisering. Genom att minska handlingsfriheten syftar riktlinjerna också till att skapa trygghet och möjlighet till politiskt ansvarstagande för nyttjande av kommunala resurser, ansvarsutkrävande i relationen mellan politiker, medborgare och biståndshandläggare samt att kompensera för bristande kompetens. Standardiseringen som görs i syfte att uppnå likabehandling och rättssäkerhet riskerar dock att gå emot intentionen med SoL och den individuella prövningen. Studien synliggör vikten av att nödvändiga resurser investeras i de riktlinjer som skapas så att de utformas för att vara lagenliga, rättssäkra och tillgängliga men att förutsättningarna för detta skiljer sig kraftigt mellan kommuner. En möjlig väg framåt är att Socialstyrelsen eller en annan statlig myndighet ansvarar för att ta fram en mall till riktlinjer som kontinuerligt uppdateras med aktuell lagstiftning och rättspraxis. Sammanfattningsvis visar studien att riktlinjer har en utbredd inverkan på biståndshandläggarnas beslutsfattande. Riktlinjerna får därigenom en central roll i tillämpningen av välfärden med en inverkan på enskilda äldre och det bistånd som beviljas. / Cutbacks and austerity measures were in 2019 estimated in a quarter of the Swedish municipalities because of financial deficit. Due to the urbanization the conditions of the municipalities vary creating different challenges and possibilities to provide for the necessary welfare service such as elderly care. Despite a growing population of elderly previous research shows a decline in residential homes since 1980 as well as a decrease in caretakers receiving home help service. According to an inspection of the Health and Social Care Inspectorate (Inspektionen för vård och omsorg) local policy guidelines, for elderly care assessment, are being used to reduce the dissimilarities in decision-making within the municipalities’ and to control the financial costs by adapting criteria’s and care limits for the needs assessment. Critic has by the Swedish Ombudsman been directed towards municipal guidelines for not being in accordance with the law and case-law. Despite previous research indicating usage of municipal guidelines in the need’s assessment and decision-making process, municipal guidelines are still a quite unexplored field. The aim of this thesis is therefore to understand the role of municipal guidelines, for elderly care assessment, with regard to the law and the application of the law as well as the role municipal guidelines play according to politicians. In order to achieve this the following has been examined: 1) the spread and content of the municipal guidelines, 2) the creation and political motives for establishing the guidelines and 3) how the care managers view their impact on the decision-making process. The methods used are semi-structured interviews, a survey, and a documentation review. The result shows that municipal guidelines are politically established, that they are widely spread and can be found in 274 out of 290 Swedish municipalities. According to the survey the guidelines contains guidance of law, case-law and the like, as well as criteria’s and limits for the needs assessment and decision-making of elderly care service. The result indicates that the role of the local guidelines is to compensate for the ambiguity of the social Services Act (socialtjänstlagen 2001:453) by reinstating bureaucracy. By limiting the discretion, the guidelines aim to compensate for the lack of competence as well as creating certainty and enable political responsibility for the usage of municipal resources as well as accountability between politicians, care managers and citizens. By standardizing, the aim is to achieve equality and legal certainty despite risking the fundamental intentions of the social Service Act as a framework law designed for individual needs assessment. This study makes the need for investing necessary resources into creating guidelines more visible for them to be lawful and ensure legal certainty as well as accessible. The conditions, however, vary noteworthy between the municipalities. As a solution, the National Board of Health and Welfare, or some other authority, could be held responsible for developing a national guideline, regularly up to date and based on current law and case-law. In summary the study shows that municipal guidelines have a widespread impact on the decision-making of the care managers. The municipal guidelines thereby have a central role in the application of the law with the consequence of a noteworthy impact on the individual elderly and the help warranted as a consequence.

In 2018, a new welfare law was implemented in Sweden aiming to increase the collaboration between hospital care, primary care and municipalities in cases where patients are in need of continued care and attention after they have been discharged from inpatient care (the Collaboration Act, my translation). The legislation contains instructions on the division of responsibilities between the different actors involved in the collaboration, but also provisions about municipal payment responsibility in cases where patients can´t be discharged from inpatient care at hospital within three days from the day he or she has been assessed as medically finished by the responsible doctor. This study aimed to describe and analyze the significance of the Collaboration Act for care managers in cases where elderly people have been discharged inpatient care. The empirical material was collected through qualitative interviews with six care managers. In order to analyze the empirical material a theoretical framework has been used consisting of Lundquists theory on officials as guardians of democracy and Lipskys theory on street-level bureaucrats. The result indicates that the care managers working methods are unchanged, but that the pace has increased in the care planning process. This means that the same amount of work must be performed as before, but with a more limited time before the municipal payment responsibility arises which has led to a consequence with inadequate investigations and needs assessments for the elderly client. To handle this dilemma, care managers overcompensate the elderly client with care interventions to create a feeling of security when they are dischared from inpatient care.

This study explores how municipalities in Sweden interpret and apply the Social Services Act in their provision of eldercare, specifically in their original place of residence, which has been their responsibility since the 1992 elder care reform. Despite a national ambition for equal eldercare provision, municipalities have significant flexibility in shaping their own guidelines based on local conditions. The study contains a content analysis of 23 communal guidelineswhich were selected based on the municipalities’ size, geographic location, and population patterns. The guidelines were analyzed using Max Weber's concept of bureaucratization and identity theory. Notably, a significant proportion of the analyzed guidelines contain explicit time intervals for the home care interventions that are typically provided within the municipality. The study's key findings highlight substantial variations in these interventions across municipalities, encompassing differences in the types of interventions offered, as well as variations in their frequency and designated time intervals. It is reasonable to assert that the variations in home care interventions identified in this study bear significant consequences for older adults that seek home care, depending on their municipality of residence. This paper highlights the significant importance of guidelines in shaping the variations in home care services across different municipalities. It also seeks to promote further research and encourage broader discussions on the governance of eldercare in Sweden.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen och bristen på vårdpersonal utgör betydande utmaningar inom äldreomsorgen. För att möta detta har vårdrobotar framställts som en potentiell lösning för att kompensera för bristen på sjukvårdspersonal. Att utveckla och implementera dessa vårdrobotar kräver noggrant övervägande av de etiska konsekvenserna för alla typer av användare. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka de etiska argumenten som presenteras i svenska nyhetsartiklar om användningen av vårdrobotar inom äldreomsorgen. Metod: En kvalitativ innehållsanalys används för att identifiera etiska argument och innehåll i debattartiklar. Dessa etiska argument analyseras sedan och jämförs med bioetiska principer och teorier. Resultat: Den etiska debatten om vårdrobotar i äldreomsorgen innefattade bioetiska principer som autonomi, godhet, icke-skada och rättvisa. Ett centralt tema var betoningen av autonomi, där möjligheten för äldre att välja mellan vård av en robot eller en människa var av stor vikt. Samtidigt framkom oro för att robotar kan leda till brist på mänsklig kontakt och isolering. Artiklarna betonade att i användningen av robotar bör fokuseras på äldres behov och önskemål, snarare än ekonomiska eller politiska motiv. Slutsats: Resultatet av denna studie kan utgöra underlag för beslutsfattare att fatta mer informerade beslut om utveckling, användning och implementering av dessa vårdrobotar. Denna kunskap kan bidra till att främja en etisk och ändamålsenlig användning av vårdrobotar. / Background: The aging population and the shortage of healthcare personnel pose significant challenges within elderly care. To address this, care robots have been developed as a potential solution to compensate for the shortage of healthcare staff. Developing and implementing these care robots requires careful consideration of the ethical consequences for all types of users. Purpose: This study aimed to examine the ethical arguments presented in Swedish news articles regarding the use of care robots in elderly care. Method: A qualitative content analysis was used to identify ethical arguments and content in opinion articles. These ethical arguments were then analyzed and compared with bioethical principles and theories. Results: The ethical debate about care robots in elderly care included bioethical principles such as autonomy, beneficence, non-maleficence, and justice. A central theme was the emphasis on autonomy, where the ability for the elderly to choose between care from a robot or a human was of great importance. At the same time, concerns were raised that robots could lead to a lack of human contact and isolation. The articles emphasized that the use of robots should focus on the needs and desires of the elderly, rather than economic or political motivations. Conclusion: The findings of this study can provide a basis for decision-makers to make more informed decisions about the development, use, and implementation of these care robots. This knowledge can contribute to promoting the ethical and purposeful use of care robots.