Background: In Swedish elderly care, New Public Management (NPM) can be identified in several different ways, for instance it has entailed changed control principles with an increased element of various standardized instruments. Another important feature is that political governance has become increasingly decentralized. The unit managers within elderly care are the professional group that to a large extent has the responsibility to implement various changes. For unit managers, this means a complex professional role with a responsibility for the staff and their work environment, the budget and the realization of the organization's overall goals in practice. Hence the unit managers' professional role often entails conflicts of loyalty between competing interest on different levels in the organization. Purpose: The purpose of the study is to investigate how the unit manager's work processes and professional role in a medium-sized municipality can be understood in relation to NPM. Methods: The study was conducted through individual interviews with eight unit managers in elderly care. Respondents were recruited through e-mail, all respondents worked in the same medium-sized municipality. The interviews were conducted using an interview guide. We used a qualitative empirically driven thematic analysis method to categorize our data. In our analysis we implored a deductive approach, using several concepts from a critical perspective in relation to NPM. Results: Unit managers' professional role in elderly care in the chosen municipality is largely characterized by budget, administrative work and a lot of time is devoted to evaluating different key figures. Thus, the way in which the professional role of unit managers and elderly care in general is organized, managed, and evaluated in the municipality we studied can be understood as a form of NPM. The position of unit managers is an intermediate position between the organization, staff, caregivers, and relatives. Unit managers are faced with many demands from management, from caregivers and from relatives. The biggest challenge both in the present and in the future is the recruitment of educated and experienced staff.

I Sverige använder socialtjänsten lagar för att tillgodose olika levnadsstandarder till olika grupper av människor. Aktuell studie har syftat till att undersöka hur biståndshandläggare resonerar kring begreppet skälig levnadsnivå och hur det används i praktiken inom äldreomsorgen. En kvalitativ studie har utförts där åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare från tre olika kommuner i Sverige. En vinjett med ett fiktivt ärende har även använts för att undersöka om det finns olikheter i bedömningar mellan biståndshandläggare. Utifrån den insamlade empirin så har en tematisk analys genomförts och fyra teman har presenterats i resultatdelen. Dessa teman är vad är skälig levnadsnivå?, god vs skälig levnadsnivå, handlingsutrymme och olikheter i bedömning. Resultatet visar att det finns olikheter i bedömningar och att begreppet skälig levnadsnivå är ett abstrakt begrepp som har ett stort tolkningsutrymme. Parallellt visar studiens resultat att majoriteten av biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme en lagom nivå. En diskussion förs mellan vikten av att ha handlingsutrymme och ett rättssäkert samhälle där alla behandlas lika av myndigheter. Slutsatsen visar att det är en svår balansgång och att det krävs mer forskning inom ämnet. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater samt Maslows behovspyramid. / In Sweden the social services use different laws to meet different living standards for different groups of people. The current study has aimed to investigate how social workers in elderly care reason about the concept of a reasonable standard of living and how it is used in practice. A qualitative study was conducted in which eight semi-structured interviews were conducted with social workers in the elderly care unit from three different municipalities in Sweden. A vignette has also been used to investigate whether there are differences in assessments between social workers. Based on the collected empirical data, a thematic analysis has been carried out and four themes have been presented in the results section. These themes are what is a reasonable standard of living?, good vs reasonable standard of living, room for maneuver and differences in assessment. The results show that there are differences in assessments and that the concept of a reasonable standard of living is an abstract concept that has a large scope for interpretation. In parallel, the results of the study show that the majority of development assistance officers feel that their room for maneuver is at a reasonable level. A discussion is held between the importance of having room for maneuver and a law-abiding society where everyone is treated equally by the authorities. The conclusion shows that it is a difficult balancing act and that more research is required in the subject. The results have been analyzed with the help of previous research and Lipsky's theory of grassroot bureaucrats and Maslow's pyramid of needs.

Ett sedan länge betraktat problem inom politisk ekonomi är om, och i så fall i vilken utsträckning, politiska partier påverkar ekonomiska policyutfall. Syftet med studien är att undersöka om det rådande politiska majoritetsförhållandet i kommunfullmäktige har en effekt på kostnaderna för och kvaliteten inom en verksamhet som kommit att hamna allt högre på den politiska dagordningen under coronapandemin – äldreomsorgen. Studien tar avstamp i teoretiska utgångspunkter i form av medianväljarteoremet och citizen candidate-modellen. I syfte att estimera effekten av den politiska majoriteten på äldreomsorgen tillämpas en skarp regression discontinuity (RD) design för två kostnadsmått och två kvalitetsmått; antalet fallskador bland personer 80 år och äldre per 1 000 invånare samt brukarbedömning avseende äldreomsorg i särskilt boende. Resultatet visar att en vänsterblocksmajoritet är associerad med drygt 23 procent högre kostnader för äldreomsorg i kronor per invånare samt drygt sex procentenheters lägre nivå i fråga om brukarbedömning än jämfört med andra partikonstellationer. Resultaten är dock inte stabila över olika ekonometriska specifikationer och ytterligare studier skulle därmed behövas för att säkrare kunna belägga ett eventuellt samband.

This is a qualitative study that uses structured interviews and observations as the methods for collecting data. The purpose of this study is to examine if caregivers in elderly care perform tasks at work that they do not have time for, and also how the caregivers manage communication with the caretaker's relatives. It is a well known problem that personnel working in care are overworked, which can lead to negative effects on the quality of the care that is given. The data collected from the interviews and a thematic analysis present the daily routines performed in connection to the visits at the caretakers. Process maps are created of these visits from the personnel. By breaking down the activities, technical indicators are presented that could suit each activity. It is vital that these technical indicators do not add workload to the caregivers. The results show that there are problems regarding communication between caregivers and the caretaker's relatives. Furthermore eight activities in the process were found that previous research has shown could be turned into technical indicators. / Denna studie är av kvalitativ ansats och använder strukturerade intervjuer samt observationer som datainsamlingsmetod. Syftet med denna studie är att undersöka om vårdgivare utför arbetsuppgifter som de inte anser sig ha tid med. Detta eftersom det är ett redan känt problem att många vårdgivare känner sig överbelastade, vilket exempelvis kan leda till att kvaliteten på vården blir sämre. Utifrån intervjuerna och observationen skedde en tematisk analys för att undersöka vilka dagliga rutiner som sker i vårdgivarnas hem i samband och i anknytning till hemtjänstbesöken, för att kartlägga den processen. Detta för att kunna presentera ett alternativ som kan minska på arbetsbördan för vårdgivare. Resultatet från denna studie visar på att det finns problematik gällande återkoppling till anhöriga samt att det fanns en aktivitet i processen som skulle kunna elimineras/minskas med stöd av tekniska indikatorer.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt. / Background: Life expectancy in Sweden has never been as high as in recent years, which will have a big influence on the care of the elderly. The situation is complex and affects primarily the patients in the clinical care. Previous studies show that the elderly patients are at greater risk of loneliness, depression and lack of stimulation for various reasons. In order to meet these needs as nurses in clinical care, we want to investigate whether alternative methods can serve as a complement to the care provided. Alternative methods have become more common in recent years, an example is using animals for therapeutic purposes. We therefore want to illuminate the factors of well-being in patients affected by animal-assisted intervention as a complement to health care. Aim: The aim was to illuminate the factors of well-being in patients of the geriatric nursing who receive animal-assisted intervention as a complement to standard care.    Method: A literature review has been done, where eleven scientific articles from 2008 to 2018 form the results. The articles that were included were national or international. The data collection has been made in three different databases; CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Results: After analysis of the result, four factors emerged for the well-being; physical, mental, social and existential. The result showed that animal-assisted interventions may have positive, negative and / or no effects at all for the well-being of older patients. This type of intervention can serve as a supplement in the care of primary care in the treatment of mental and social interaction. Discussion: Patients in elderly care are a risk group for impaired well-being and where pharmacological treatments are commonplace. Animal-assisted intervention can be seen as a non-pharmacological treatment, where well-being can be promoted from a holistic perspective to the elderly patient in standard care. More research is needed on how animal-assisted intervention can replace certain pharmacological treatment. Callista Roys adaptation model supports the nurse's work for understanding patients' ability to adapt to the environment and influence the environment in a self-assertive manner.

Bakgrund: En av den palliativa vårdens hörnstenar är stöd till närstående och Hälso- och sjukvårdslagen anger att sjuksköterskan har ett ansvar för att främja goda kontakter med patient och närstående Sjuksköterskor har beskrivit att de känner en osäkerhet kring hur de ska ge emotionellt stöd till närstående. Emotionellt stöd innebär att visa empati, omtänksamhet, tillit och förtroende samt att finnas till för en annan människa vid svåra situationer. Familjecentrerad vård innebär att fokusera på de närstående och den sjuke och familjen ska ses som en helhet. Syftet: Att beskriva de närståendes upplevelser av det emotionella stöd som sjuksköterskan ger dem vid palliativ vård vid livets slutskede inom äldreomsorgen. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes i databaserna Pubmed och Cinahl med sökord som motsvarade syftet. 15 artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats kvalitetsgranskas och artiklar med medelhög och hög kvalitet inkluderades. Artiklarna analyserades genom att söka efter likheter och skillnader som sedan sammanställdes i kategorier. Resultat: Kommunikation och rådgivning befrämjade emotionellt stöd. kommunikation och rådgivning var viktigt att sjuksköterskorna utförde och god erfarenhet och kunskap inom området samt att tillräckligt med information gavs till de närstående gällande den sjukes situation. Rådgivning var viktig för att få förståelse kring vårdsituationen och för att kunna delta i och samarbeta tillsammans i omvårdnaden av den sjuke. Avlastning och stöd av hälso- och sjukvårdspersonal i vardagen bidrog även det till emotionellt stöd. Avsaknad av emotionellt stöd bidrog till att de närstående kunde bli lidande av psykisk ohälsa. Slutsats: Familjecentrerad vård är en användbar modell som kan främja emotionellt stöd hos närstående. Sjuksköterskan behöver dela med sig av sin kunskap till de närstående för att de ska bli mer delaktiga i vården av den sjuke. / Background: One of the cornerstones of palliative care is support for next of kins and the Health Care Act states that the nurse has a responsibility to promote good contact with the patient and close relatives. Nurses have described that they feel uncertain about how to provide emotional support. Emotional support means showing empathy, caring and trust as well as being present to another person in difficult situations. Family-centered care means focusing on the next of kins and the patient and the family should be seen as a whole. Aim: To describe the relatives' experiences of the emotional support provided by the nurse in palliative care at the end of life in the elderly care. Methods: The study was conducted as a literature review. Articles were searched in the Pubmed and Cinahl databases with keywords derived from the purpose. 15 articles of qualitative and quantitative approach were quality appraised and articles of medium and high quality were included. The articles were analyzed by searching for similarities and differences which were then compiled into categories. Results: Communication and counseling promoted emotional support. Communication and counseling was important that the nurses performed and good experience and knowledge in the subject and that sufficient information was given to the relatives regarding the situation of the patient. Counseling was important to gain an understanding of the care situation and to be able to get involved in the care situation and collaborate together in the care of the sick person. Relief and support from health professionals in everyday life also contributed to emotional support. Lack of emotional support helped the relatives to suffer from mental illness. Conclusion: Family-centered care is a useful model that can promote the emotional support of next of kins. The nurse must share her knowledge to the relatives so that they become more involved in the care of the sick person.

Äldreomsorgen står inför en rad nya utmaningar, en ökande andel äldre befolkning som har stora vård- och omsorgsbehov samtidigt som resurserna till verksamheterna minskar. Detta innebär att verksamheterna behöver organiseras och ledas för en hållbar och hälsofrämjande arbetsmiljö för medarbetarna med chefer som leder med delaktighet och tillit som grund. Hur visar sig denna förmåga hos chefer att bjuda in till delaktighet och ge stöd i vardagen? Syftet med studien är att beskriva chefers förhållningssätt som blir synligt i mötet med medarbetare i äldreomsorg. En kvalitativ observationsstudie med induktiv ansats har använts och enhetschefer inom äldreomsorgen har observerats med ett passivt deltagande av författarna. Resultatet redovisas utifrån de underkategorier och kategorier som innehållsanalysen gav. De tre kategorierna är Kommunicerande förmåga, Relationsskapande och Uppdragsinriktad. Resultatet visar att enhetschefer uppvisar relationsskapande och kommunicerande förmåga till medarbetarna. Enhetscheferna förstärkte sina ord och tankar med sitt kroppsspråk i kommunikationen med sina medarbetare. Enhetscheferna arbetade aktivt med att få medarbetarna engagerade i verksamheten och när olika problem uppstod var enhetschefen tydlig med att låta medarbetarna själva komma med olika förslag på lösningar och bjöd in dem till delaktighet. Resultatet kan sammanfattas i temat Ett förhållningssätt som synliggörs genom att ha fokus på uppdraget grundat i kommunikation och skapandet av relationer. / Elderly care is facing several new challenges, an increasing part of the old population with significant health and care needs, as the same time as limiting resources for the function. This means that the operations need to be organized ang managed for sustainable and health-promoting work environment for the employees with managers who lead with participations and support? The purpose of the study is to describe managers attitudes that become visible in the meeting with elderly care workers. A qualitative observational study with inductive approach has been used and unit managers in the elderly care have been observed with the passive participations of the authors. The result is reported based on the sub-categories and categories that the context analysis provided. The three categories are Communicative Ability, Relationship Creation and Mission-oriented. The result show that unit managers show relationship-building and communicative ability to employees. The unit managers complemented their verbal language/ communication by using bode language in communication with their employees. The unit managers worked actively to get the employees involved in the business and when various problems occurred, the unit manager was direct in allowing the employees themselves to come up with different proposals for solutions and invited them to participate. The result can be summarized in the theme an approach that is made visible by focusing on the assignment based on communication and the creating of relationships.

Studien har som syfte att utveckla förståelse och kunskap om biståndshandläggares agerande inom äldreomsorgen. Studien avser att belysa och fördjupa förståelsen för dilemman och svårigheter som kan uppstå i handläggningsprocessen samt hur dessa kan hanteras. Studien teoretiska ansats utgår från gräsrotsbyråkrati samt olika copingstrategier och etiska aspekter. Det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare. Resultatet påvisar att de upplevda svårigheterna finns i samverkan, inom organisationens struktur samt arbetet med kunder och deras anhöriga. Biståndshandläggare hanterar dessa svårigheter genom kollegialt stöd samt från kollegor och närmaste chef. Vidare framkommer att biståndshandläggare är omfattande. Individen behöver hantera flera saker samtidigt. Deras upplevelse är att det inte alltid finns tillräckligt med resurser för att utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. / The purpose of this study is to expand the understanding and knowledge of the professional role of Social service officers in elderly care. The study intends to shed light on and deepen the understanding of the dilemmas and difficulties that may arise in the trial process and how these could be handled. The study’s theoretical approach is based on street-level bureaucracy as well as different coping strategies and ethical aspects. The empirical material has been obtained through semi-structured interviews with Social service officers. The results shows that the perceived difficulties exist in collaboration, within the organization's structure and in the work towards clients and their relatives. Social service officers deal with these difficulties by finding support from collegial meetings, as well as from colleagues and the immediate foreman. Furthermore, it appears that Social service officers is a diverse professional role where the individual needs to handle several arrents at the same time, and the experience is that there are not always enough resources to carry out their work in a satisfactory manner.

Den svenska välfärden och äldreomsorgen står inför en enorm utmaning vad avser en allt åldrande befolkning och att det kommer finnas fler äldre i behov av vård och omsorg, än vad det kommer finnas vårdutövare. Välfärdsteknik presenteras ofta som en lösning på detta för äldreomsorgen, vilket är något som ingår inom kommuners ansvar. Att välfärdsteknik måste implementeras inom både juridiska och etiska ramar samt främja god omsorg gör arbetet komplext. Dessutom kräver det handling från kommuner som redan arbetar med begränsade resurser. Kommunala beslutsfattare behöver således ta hänsyn till många aspekter vid frågor och beslut om välfärdsteknik inom äldreomsorgen, som i sin tur påverkar både kommuninvånare och det nationella arbetet med vision eHälsa 2025. Syftet med detta arbete är att undersöka kommuners tillämpning av välfärdsteknik inom äldreomsorgen samt, utifrån tjänstemäns perspektiv, belysa konkreta möjligheter och utmaningar med välfärdstekniken. Genom en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer med fyra kommuner samt Socialdepartementet, har empiriskt underlag samlats in som sedan, i kombination med SOU 2020:14, analyserats med en teoretisk referensram bestående av institutionell logik och isomorfism. Resultatet indikerar på att de huvudsakliga institutionella logiker som genomsyrar tjänstemännens uppfattningar om välfärdsteknik inom äldreomsorg är byråkratisk logik, marknadslogik samt omsorgslogik. Slutsatsen är att kommuners tillämpning av välfärdsteknik för att bemöta den demografiska förändringen beror på befintlig kompetens, juridiska samt administrativa flaskhalsar och brist på samverkan mellan kommuner. Det finns däremot en vilja och ambition för kommuner att samverka, med andra ord att anta isomorfa tendenser, vilket kan gynna den byråkratiska logikens betoning på att erbjuda medborgare likvärdiga tjänster och dessutom bidra till marknadslogikens preferens om resurseffektivisering.

The aim of this study was to analyze how high-tech assistive technology in the elderly care are represented in selected Swedish newspapers during the time between August 2018 and March 2020. The initial perspective of this study was to conduct a discourse analysis based on social constructivism. I have investigated what daily newspapers describe to be central needs for the elderly care and for elderly people. I have also looked at what the daily newspapers describe to be important for elderly people during implementation of high-tech assistive technology in the Swedish elderly care. In the study’s result, I concluded the need for autonomy was central for what the daily newspapers described as important for elderly people. The result also showed that the daily newspapers described high-tech assistive technology to be important for the organization, due to shortage of staff and demographic challenges.